Att inte bli sedd innebär att långsamt utplånas.

George Berkeley 1685-1753: Det vi inte ser det existerar inte och
alla egenskaper och ting är enbart subjektiva upplevelser. De existerar inte när vi inte förnimmer dem.

Ett ting är enligt Berkeley något som kan förnimmas. Ting började existera när Gud bestämde att de skulle bli uppfattbara för väsen som innehade förnuft. I den ordning och på det sätt som senare fick namnet naturlagar av de förnuftiga. De som kallas väsen med förnuft är vi människor.

Berkeley menade att ting inte bara består av en idé. Här finns inslag igen av platonismen och idéläran. Men som sagt Berkeley ansåg att det i ett ting fanns flera idéer. Han tog exemplet äpple som inte bara är färg, lukt, smak, konsistens m.m. utan även har en viss konstans i tid och rum.

De materiella substanserna är så länge de inte förnimmes något som är absolut obegripligt. De är beteckningar utan någon innebörd alls.

Ja att ses är att finnas kan man säga enligt detta resonemang. Så även en människa, om vi tänker utifrån att en människa som inte bekräftas av sina medmänniskor utan förbigås och nonchaleras eller fryses ut, då slutar denna att existera även för sig själv. Den ger upp.

Ingen förstår någon som inte ska förstås, på grund av grupptryck, mobbning, utfrysning eller översitteri. Det är en grym utsaga jag här tolkar in i Berkeleys resonemang. Frågan är om han tänkte i dessa banor eller förstod att man kan tolka in detta i teorin. Men enligt mig kan man det.

Det som inte förnimmes finns inte i förnuftiga väsens tankar och existerar därmed inte. Nog kan man tolka teorin så.

Det är tankar man kan ha och agera utifrån när man upplever att någon mobbas exempelvis i skola eller arbetsliv. En ickebekräftad tillvaro bryter ner en människa. En bra bild på hur en sådan människa kan känna sig i sin isolering från bekräftelse är Edvard Munchs tavla Skriet som nu snart ställs ut igen på Munchmuseet i Oslo efter att ha återbördats från de konsttjuvar som stal den 2004.

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=2374&a=747958

Har du avkodat ditt arbetsbetyg?

Om inte gör det, kanske du ska dölja det där ingen arbetsgivare kan se det. Det som ser bra ut kan vara en katastrof för din framtida möjlighet till ett nytt jobb om du visar upp det. Begreppen ”Bra" eller ”God” samarbetsförmåga eller arbetsinsats exempelvis, betyder usel sådan.
Se och lär det är ingen bluff.

Jag är själv drabbad och det tog lång tid innan jag förstod att mitt betyg som jag var stolt över istället gjorde att jag fick avslag varje gång jag sökte ett jobb. Nu döljer jag det då jag inte håller med om allt då jag inte fått en möjlighet att förklara mig.

OBS: kodningen gäller inom de offentliga arbetsplatserna (kommuner etc) och på större företag. Detta har alltid förekommit. Men på små företag förekommer det inte så här finns möjlighet att söka jobb även för oss som ses som icke önskvärda på vissa platser. Ensamarbetare har problem med att få arbete inom många områden i dag då grupparbete ofta slentrianmässigt önskas. Ses man då som ensamarbetare kodas man i betyget som en varning att anställa även om man får ett mycket högt betyg i det arbete man haft och som var ett ensamarbete där distans var nödvändigt för att inte få misstanken på sig att man gynnade någon på bekostnad av andra. Distans ses som dålig social kompetens.

Själv hade jag toppbetyg i ensamarbete med eget ansvar medan grupparbete (social kompetens) var underbetyg.
Se följande länkar för att förstå och lära mer
http://webnews.textalk.com/se/article.php?id=194163
http://www.metro.se/se/article/2006/12/21/14/4615-32/index.xml
http://www.scaniafacken.com/sif/sifspegeln/0106.pdf
http://www.expressen.se/jobbochkarriar/jobb/1.825617/lar-dig-tolka-det-kryptiska-betygsspraket

Ja det var en upplevelse av betydelse åtminstone för mig och säkert skulle många behöva få upp ögonen för denna klassificering av människors arbetskraft vilken egentligen är er en subjektiv bedömning som kan krossa människors framtida möjligheter på arbetsmarknaden. Min mest lärorika upplevelse vecka 9- 2008.

Musikälskare är vi inte alla.

Leibniz såg en förutbestämd harmoni
i tillvaron. Han är känd för sin monadlära. Han ansåg att de enskilda tingen kan delas upp i mindre och mindre delar tills vi bara har kvar odelbara grundelement, om kan ses som kraftcentra. Av dessa som han kallar monader är universum uppbyggt.

Monaderna i sig själva har olika grad av medvetenhet från de oorganiska monaderna till den mänskliga själens monader. Varje monad är opåverkbar av alla de andra och någon kommunikation mellan monader existerar inte.

Men däremot går de i takt likt klockor som är synkroniserade. Anledningen är att Gud en gång satt igång dem för att de tillsammans ska gå utefter en gemensam plan. Takten gör att exempelvis kropp och själ fungerar tillsammans. Leibniz benämner denna synkronisering som en monadernas harmoni. En förutbestämd harmoni startad och synkroniserad av ingenjören Gud.

Kan det finnas en sanning i detta med harmoni. Kan det vara ur denna som många människor upplever och har ett behov av musikens toner? Är musikintresse och avnjutning något av som kan ha sitt ursprung ur det som Leibniz kallar monadernas harmoni? Vi är uppbyggda enligt detta sätt och kan just därför njuta av toners harmoni. Visserligen finns många slags musik men alla har sin harmoni. I annat fall skulle vi lika gärna kunna avnjuta maskiners dån, fläktars susande etc. Att kunna avnjuta musik kan och önskar de flesta.

http://www.kristianstadsbladet.se/article/20080229/NOJE/959298335/1009
Sedan finns vi som anser och tycker att musik enbart är störande. Till denna grupp hör jag men vi är väl undantagen som bekräftar regeln om det nu finns en sådan.

Därefter ställer sig Leibniz frågan varför det finns ondska? Här menar Leibniz att det finns två slag av sanningar. Den nödvändiga och den som kunde ha varit annorlunda. Den nödvändiga kunde inte Gud förändra. När det gäller sanningar som kunde ha varit annorlunda menar Leibniz att Gud valde den godaste och förnuftigaste utifrån alla val som fanns. Därför ser välden ut som den gör. Allt har en avsikt. Antingen en logisk sådan eller av den anledningen att något måste vara som det är för att helheten ska bli den bästa möjliga. Vi lever därför enligt Leibniz i den bästa av alla möjliga världar.

Leibniz är spännande att läsa och monadläran har sina poänger. Men just det att vi lever i den bästa av de världar som Gud hade att välja på vid skapelsen ironiserades det över under lång tid framåt. Vi ska längre fram ta upp en av de som hånade denna idé på ett otroligt ironiskt och läsvärt vis.

Arv, Miljö och Slump.

John Locke ansågs som den förnuftigaste man som funnits på jorden. Det finns mycket att säga om honom men vi tar bara en detalj här. Tabula Rasa. Locke vägrade tro på medfödda idéer vilket platonisterna förespråkade eller Sokrates förlösande av kunskap som redan skulle finns inom människan från födelsen.

Locke ansåg att det nyfödda barnet var som ett oskrivet blad där yttre intryck gör sina inre tecken. Och härmed tar han enligt mig ställning för miljöns enbara påverkan av hur en individ kommer att tänka och agera som vuxen. Arv ser han därför inte som något intressant då han helt avsäger sig att något kan påverka innan yttre stimulans.

För min del kan jag förstå hur han tänker men att inte ta med arvsanlag är enligt mig helt galet. Låt säga att barnets medvetande är som ett oskrivet blad. Men ett blad som har vissa förutsättningar beroende på arvsanlag att reagera. Olika arvsanlag ger därför olikartade reaktioner på samma stimulans är min uppfattning.

I följande artikel

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=745423

citerar jag följande

"Barns personlighet påverkas inte alls så mycket som vi tror av föräldrarnas agerande under uppväxten. I stället är våra gener, samt annan miljöpåverkan - den sociala miljön i stort, vänner och lärare - minst lika avgörande".

Här poängteras det man på 70-talet och en bit framåt helt nonchalerade generna. Generna är av minst lika stor betydelse som miljön. Tänk på familjens svarta får exempelvis. Ofta finns ett sådant som fastän det fått samma uppfostran och levt i samma miljö som sina syskon likväl gör saker som familjen i övrigt aldrig skulle göra.

Kan man förklara det med miljön? Nej? Arvsanlagen? Ja, även om föräldrarna inte är revoltörer och aldrig varit detta finns arvsanlagen latenta hos dem och har gått vidare till deras barn. Arvsanlag innebär inte att de alltid går från en generation till nästa utan de kan i många fall hoppa över generationer. Gener (arvsanlag) har en stor del i hur en människa konstrueras. Utöver arv och miljö finns en tredje faktor. Mindre men ändå av viss betydelse, slumpen eller mutationen av arvsanlag.

Jag påstår att Locke istället skulle ha utarbetat en teori inom detta område där tabula rasa inte var allenarådande vid födelsen. Istället bör tabula rasa inklusive arv vara lika viktiga i förståelsen av ett mänskligt liv. I dag är den vanligaste teorin att arv och miljö präglar 50-50. För cirka 20 år sedan trodde många att miljön var allenarådande. Trams och önsketänkande var detta. En tro enbart på att miljön är betydelsefull innebär ett väldigt enkelt sätt att förklara mänskliga handlingar och begåvningar. Ingen eller ytterst få hoppas jag tror fortfarande på ett sådan naiv teori.

Använd kyrkan till vad den är avsedd till

Platon och Aristoteles var under 1600 talet fortfarande mycket aktuella fastän materialismen började göra sig gällande nu. Vi har Hobbes och Spinoza som exempel på detta. Cudworth var däremot platonist och som sådan mycket lärd.

Han ville konstruera en syntes, inte bara mellan kristendomen, platonismen och aristotelismen, som tidigare filosofer och teologer redan gjort. Utan även inbaka materialismen i det hela så allt blev en helhet. Konflikten mellan tro och vetande ville han utplåna. Han ansåg till motsatts till materialisternas determinism där allt sker av nödvändighet genom orsak och verkan och calvinisternas predestinationslära där allt är förutbestämt att ske, är istället att människan har ett förnuft och en fri vilja som människan kan styra.

Cambridgeplatonisterna var en stark kraft men kom historiskt att inte uppmärksammas till sitt fulla värde. Mycket beroende på att 1600 talets största filosof Locke levde under samma tid och tog all uppmärksamhet från platonisterna i Cambridge. Locke blev mycket känd och är så fortfarande medan exempelvis Cudworth och hans likar i dag är kända av ett fåtal utanför universiteten. Men Cudworths verk The True Intellectual System of the universe är en bok värd att studera även idag om man får tag i verket.

I dag försöks det också att införliva kyrkan med nya idéer. Idéer som ändringar i giftemålsreglerna mm och även att göra kyrkan mer folklig för användning i andra sammanhang än för söndagens mässor. Jag ska inte döma. Men om vi tar upp talet om att använda kyrkan till annat än rent religiösa ting som ex att ha allsång och meditationsträffar då undrar jag om vi inte närmar oss gränsen, då vi genom detta försöker få in nya inriktningar i kristendomen som passar vår tid.

Vi har då närmat oss det Jesus ansåg om Jerusalems tempel när han drev ut månglare och penningväxlare ur templet den gången för länge sedan. Allsång som inte har kyrklig förankring eller musik överhuvudtaget som inte har detta bör inte införlivas i samkväm i kyrkan. Meditation är jag tveksam till om den hör hemma i den kristna läran. Ja även samkväm med föreläsningar etc av icke kristet slag bör man kanske tänka sig för innan man anordnar.

För inte ska vi ändra kristendomen till en kristendom passande fler bara för att öka medlemsantalet eller mötesdeltagarna på mässan på söndan. Nog är det bättre att hålla sig till den tro som bibeln förmedlar och inte ändra på denna även om de aktivt kristna minskar. Att locka ej troende till olika arrangemang i kyrkan blir inte umgängesformer för troende i kyrkans lokaler utanför dessa är däremot en helt annan sak. Däremot ska självklart mission finnas för att försöka få fler att upptäcka att kyrkan är något för dem. Alla ska få en chans att höra ordet. Men det ska inte ske med lockelser av världsliga ting för att få fler till kyrkans lokaler. Mission ska förekomma på gator och torg och medier och självklart under gudstjänster och mässor i kyrkan..

I morgon kommer min presentation av den gigant som påverkade hela 1600-talet och gör så än idag. Mannen som blev god vän med Cudworth och dennes familj och då kanske i första hand med Cudworths dotter som blev en av hans största anhängare fastän han helt förkastade lady Mashams faders idé om medfödda idéer som är ett av kännetecknen på platonism. John Locke.

ÄR du nödvändig här på Jorden?

Spinoza hade en (nödvändig?) idé.
Den var att det enbart finns en materia och att denna genomsyrar allt. Tankarna är även de en del av denna materia. Substansen är därför både ande och materia. Allt som sker, är rörelser i materian och allt sker av nödvändighet.

Vi förstår enligt Spinoza inte att det är nödvändigt att om vi en dag exempelvis möter några bekanta först Göran, sedan han du aldrig kommer ihåg namnet på och till slut Gun den feta, så är det nödvändigt. Det kunde inte ha skett på något annat sätt. Rörelserna (materian) är en gång satta i gång av (röraren) Gud. Och därefter sker allt av nödvändighet en räcka av rörelser som enbart är en orsak verkan kedja i materien. En orsakskedja startad av röraren och orsak följer därefter verkan på ett sätt som inte kan förändras utan är förutbestämt eller som Spinoza utrycker det är nödvändigt.

Denna idé tycker jag är fascinerande och värd att fundera över. Själv kan jag inte nonchalera den. Det innebär samtidigt att människan inte skulle ha en fri vilja. Men hur kan vi bevisa att vi inte har en fri vilja? Om vi nu inte har detta. Då allt sker av nödvändighet kan vi knappast uppfatta att det vi gör, inte är av fri vilja utan av nödvändighet.

Hur ska vi förstå att det var nödvändigt att möta de tre personer vi nämnde ovan just då och i den följd de mötte oss? Av den anledningen blir diskussionen om nödvändighet ointressant, men ändå möjlig som förklaring på verkligheten. Det vi inte kan uppfatta eller bevisa som negativt eller positivt har vi inte heller ont eller gott av. Så Spinozas tanke är intressant. Men omöjlig att bevisa eller motbevisa, kanske just för att den är av nödvändighet utefter en nödvändig händelsekedja vari även din o min existens är nödvändig.

Makthunger ligger ofta bakom politiska idéer

Enligt Thomas Hobbes levde människan först i ett naturtillstånd och i detta existerade inte något som var rätt eller fel. Lagar fanns inte. Inget som kunde kallas mitt eller ditt. Dessa begrepp var något som var och en hade en subjektiv uppfattning om efter bästa förmåga, inget var fel eller rätt. Man tog ting, liksom människor, efter eget behag eller förmåga. Laglöshet rådde, den starkaste fick sin vilja igenom.

Till slut var detta ohållbart och människan upprättade ett samhällsfördrag för att slippa tillståndet av laglöshet och krig. Man började samarbeta och lag och straffsatser bildades för detta ändamål.

Detta var Hobbes idé om hur samhället en gång uppstod. Det finns säkert en del sanning i detta. Laglöshet där den svage utnyttjas får till slut revoltörer att ta makten. Därför tror jag att det var de svaga som först sammanslöt sig och den vägen tog makten från de starka och maktgalna som troligen var löst sammanfogade i familjeband. Genom historien har detta i mindre skala levt vidare in i nutid. Jag tänker då på maffian.

Därefter blev säkert vissa av de svaga när de väl fått makt det nya makthungriga skiktet som i sin tur utnyttjade de mindre bemedlade. Men nu inte genom anarki utan genom de lagar de bildat till sin egen fördel. Man tvingade knappast heller sina gelikar till underkastelse utan gav dem förmåner för att få kontroll över dem. Sedan fanns det slavar men det är en annan historia som i mycket hör ihop med krig och krigets offer såvida vi inte tänker på den senare uppkomna vite mannens uppfattning av rätt att underkuva den färgade mannen.

Något av ovanstående kan man se även i dag. Ta ex Kuba där broder ersätts av broder på maktens topp. Familjebanden är viktigare än folkets vilja. Folkets vilja bryr man sig inte om då fria val och fria politiska partier inte får agera hur som helst. Det härskaren en gång ansåg vara bäst för landet ska vara allenarådande oberoende av tidens skiftningar inom landet eller i omvärlden. Tiden ska stå still. Resultatet blir också därefter fattigdom och apati.

När makten går från far till son eller bror till bror då har vi ett mycket föråldrat politiskt system. Ett system som går tillbaks till samhällsfördragets början där familjer tog makten och behöll den utan tanke på omvärldens behov eller förändringarl. Vad omgivningen tyckte hade ingen betydelse såvida denna inte tog till våld då gällde det att tysta kritiken för att behålla det som var kärnan i politiken makthungern. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=148&a=745983