Platon och Aristoteles var under 1600 talet fortfarande mycket aktuella fastän materialismen började göra sig gällande nu. Vi har Hobbes och Spinoza som exempel på detta. Cudworth var däremot platonist och som sådan mycket lärd.
Han ville konstruera en syntes, inte bara mellan kristendomen, platonismen och aristotelismen, som tidigare filosofer och teologer redan gjort. Utan även inbaka materialismen i det hela så allt blev en helhet. Konflikten mellan tro och vetande ville han utplåna. Han ansåg till motsatts till materialisternas determinism där allt sker av nödvändighet genom orsak och verkan och calvinisternas predestinationslära där allt är förutbestämt att ske, är istället att människan har ett förnuft och en fri vilja som människan kan styra.
Cambridgeplatonisterna var en stark kraft men kom historiskt att inte uppmärksammas till sitt fulla värde. Mycket beroende på att 1600 talets största filosof Locke levde under samma tid och tog all uppmärksamhet från platonisterna i Cambridge. Locke blev mycket känd och är så fortfarande medan exempelvis Cudworth och hans likar i dag är kända av ett fåtal utanför universiteten. Men Cudworths verk The True Intellectual System of the universe är en bok värd att studera även idag om man får tag i verket.
I dag försöks det också att införliva kyrkan med nya idéer. Idéer som ändringar i giftemålsreglerna mm och även att göra kyrkan mer folklig för användning i andra sammanhang än för söndagens mässor. Jag ska inte döma. Men om vi tar upp talet om att använda kyrkan till annat än rent religiösa ting som ex att ha allsång och meditationsträffar då undrar jag om vi inte närmar oss gränsen, då vi genom detta försöker få in nya inriktningar i kristendomen som passar vår tid.
Vi har då närmat oss det Jesus ansåg om Jerusalems tempel när han drev ut månglare och penningväxlare ur templet den gången för länge sedan. Allsång som inte har kyrklig förankring eller musik överhuvudtaget som inte har detta bör inte införlivas i samkväm i kyrkan. Meditation är jag tveksam till om den hör hemma i den kristna läran. Ja även samkväm med föreläsningar etc av icke kristet slag bör man kanske tänka sig för innan man anordnar.
För inte ska vi ändra kristendomen till en kristendom passande fler bara för att öka medlemsantalet eller mötesdeltagarna på mässan på söndan. Nog är det bättre att hålla sig till den tro som bibeln förmedlar och inte ändra på denna även om de aktivt kristna minskar. Att locka ej troende till olika arrangemang i kyrkan blir inte umgängesformer för troende i kyrkans lokaler utanför dessa är däremot en helt annan sak. Däremot ska självklart mission finnas för att försöka få fler att upptäcka att kyrkan är något för dem. Alla ska få en chans att höra ordet. Men det ska inte ske med lockelser av världsliga ting för att få fler till kyrkans lokaler. Mission ska förekomma på gator och torg och medier och självklart under gudstjänster och mässor i kyrkan..
I morgon kommer min presentation av den gigant som påverkade hela 1600-talet och gör så än idag. Mannen som blev god vän med Cudworth och dennes familj och då kanske i första hand med Cudworths dotter som blev en av hans största anhängare fastän han helt förkastade lady Mashams faders idé om medfödda idéer som är ett av kännetecknen på platonism. John Locke.
Han ville konstruera en syntes, inte bara mellan kristendomen, platonismen och aristotelismen, som tidigare filosofer och teologer redan gjort. Utan även inbaka materialismen i det hela så allt blev en helhet. Konflikten mellan tro och vetande ville han utplåna. Han ansåg till motsatts till materialisternas determinism där allt sker av nödvändighet genom orsak och verkan och calvinisternas predestinationslära där allt är förutbestämt att ske, är istället att människan har ett förnuft och en fri vilja som människan kan styra.
Cambridgeplatonisterna var en stark kraft men kom historiskt att inte uppmärksammas till sitt fulla värde. Mycket beroende på att 1600 talets största filosof Locke levde under samma tid och tog all uppmärksamhet från platonisterna i Cambridge. Locke blev mycket känd och är så fortfarande medan exempelvis Cudworth och hans likar i dag är kända av ett fåtal utanför universiteten. Men Cudworths verk The True Intellectual System of the universe är en bok värd att studera även idag om man får tag i verket.
I dag försöks det också att införliva kyrkan med nya idéer. Idéer som ändringar i giftemålsreglerna mm och även att göra kyrkan mer folklig för användning i andra sammanhang än för söndagens mässor. Jag ska inte döma. Men om vi tar upp talet om att använda kyrkan till annat än rent religiösa ting som ex att ha allsång och meditationsträffar då undrar jag om vi inte närmar oss gränsen, då vi genom detta försöker få in nya inriktningar i kristendomen som passar vår tid.
Vi har då närmat oss det Jesus ansåg om Jerusalems tempel när han drev ut månglare och penningväxlare ur templet den gången för länge sedan. Allsång som inte har kyrklig förankring eller musik överhuvudtaget som inte har detta bör inte införlivas i samkväm i kyrkan. Meditation är jag tveksam till om den hör hemma i den kristna läran. Ja även samkväm med föreläsningar etc av icke kristet slag bör man kanske tänka sig för innan man anordnar.
För inte ska vi ändra kristendomen till en kristendom passande fler bara för att öka medlemsantalet eller mötesdeltagarna på mässan på söndan. Nog är det bättre att hålla sig till den tro som bibeln förmedlar och inte ändra på denna även om de aktivt kristna minskar. Att locka ej troende till olika arrangemang i kyrkan blir inte umgängesformer för troende i kyrkans lokaler utanför dessa är däremot en helt annan sak. Däremot ska självklart mission finnas för att försöka få fler att upptäcka att kyrkan är något för dem. Alla ska få en chans att höra ordet. Men det ska inte ske med lockelser av världsliga ting för att få fler till kyrkans lokaler. Mission ska förekomma på gator och torg och medier och självklart under gudstjänster och mässor i kyrkan..
I morgon kommer min presentation av den gigant som påverkade hela 1600-talet och gör så än idag. Mannen som blev god vän med Cudworth och dennes familj och då kanske i första hand med Cudworths dotter som blev en av hans största anhängare fastän han helt förkastade lady Mashams faders idé om medfödda idéer som är ett av kännetecknen på platonism. John Locke.
