Det handlar om gasmoln i Vintergatans centrala delar

 

Vintergatans centrala del innehåller molekylära gasmoln som sträcker sig över galaxens innersta 1600 ljusår i diameter (solen själv är 26600 ljusår från det galaktiska centret) och innehåller ett stort komplex av molekylära moln som innehåller cirka sextio miljoner solmassor av molekylär gas. Gasen i dessa moln finns under mer extrema fysiska förhållanden här än någon annanstans i galaxen i genomsnitt har den högre densitet och temperatur och mer intensivt tryck, magnetfält och turbulens inklusive påverkan från  högre kosmiska strålförekomster ultraviolett och röntgenstrålning än moln i utkanten av galaxen eller för den delen de moln som finns i mindre galaxer eller mellan galaxer.

Dessa moln är därför ett unikt laboratorium för att studera stjärnbildning då här finns alla förutsättningar och skeenden för detta i stort antal.

Det finns dock ett problem att lösa varför stjärnbildningshastigheten här är mycket mindre än vad som kan förväntas, knappt en tiondel av en solmassa per år. Stjärnornas födelseplatser anses vara de tätaste regionerna i gigantiska molekylära moln i så kallade "klumpar", vars karakteristiska storlekar är 1 – 10 ljusår. Astronomerna Cara Battersby, Eric Keto, Daniel Callanan, Nimesh Patel, Qizhou Zhang och Volker Tolls och deras kollegor som forskar på SMITHSONIAN astrophysical  observatory på Cambridge inom detta har släppt en rapport om detta. En komplett och opartisk karta över gasen och dess densitet i regionen. Regioner med hög densitet kvantifieras som mängden molekylär vätgas längs siktlinjerna och kännetecknas av att de innehåller mycket damm och resulterar i att  det synliga ljuset är blockerat.

 

Resultatet var beroende av och bildades genom ett stort 550-timmars Submillimeter Array-program och resulterade i nya kataloger över de kompakta kärnorna i regionen. Det upptäcktes och bekräftades 285 separata kärnor av tät gas men  ytterligare 531stycken kan finnas men är inte säkert identifierade. Kärnorna i CMZ (molekylärmolnet) är liksom på andra håll där sådana finns potentiella platser för framtida stjärnkluster men ljusa förgrunds- och bakgrundsutsläpp mot det galaktiska centret gör det svårt att bestämma dessa kärnors massor exakt vilket gör den kritiska punkten för stjärnbildning mycket osäker. Astronomerna kunde ändå uppskatta kärnornas maximala stjärnbildningspotential i sin katalog genom att göra allmänna men realistiska antaganden om kärnornas massor, temperaturer, kärnor och andra egenskaper. De hittade en maximal potentiell stjärnbildningshastighet på mellan 0,08 – 2,2 solmassor per år.

Nya solsystem bildas ännu idag (min anm.) gamla försvinner. Något att tänka på då vi undrar om livet är konstant och enbart har uppkommit (om det finns) i direkt anslutning till BigBang tidsmässigt.

Bild från flickr.com en blick ut mot vintergatan.

Vintergatan har en gång utsatts för en våldsam störning. Spåret finns kvar.

 

Vintergatan är galaxen som innehåller vår egen sol och hundratals miljarder andra stjärnor. Vi har lärt oss att det är en spiralgalax vilket innebär en central massa omgiven av en platt skiva av stjärnor som utlöper som en spiral.

"Om du någonsin har sett publiken göra en våg i en stadion är  det är mycket likt det koncept som man nu upptäckt sker i vintergatan," säger Xinlun Cheng, en astronomi doktorand vid University of Virginia's College och Graduate School of Arts & Sciences. "Varje person i publiken står upp  för att sedan sätta sig vid rätt tidpunkt och i rätt ordning för att skapa den mänskliga vågen när den sveper runt arenan.

Det är precis vad stjärnorna i vår galax gör just nu. Vissa forskare föreslår att fenomenet är ett resultat av instabiliteten i själva galaxen medan andra hävdar att det är kvarlevan av en kollision med en annan galax i ett avlägset förflutna.

En nyligen publicerad artikel i The Astrophysical Journal av Cheng som studerar stjärnornas rörelser och hans kollegor, Borja Anguiano, en post-doktoral forskarassistent vid UVA, och Steven Majewski, professor vid högskolans institution för astronomi kan nu äntligen sätta punkt för denna debatt.

 Med hjälp av data från rymdobservatoriet Gaia vilket är en satellit som lanserades 2013 av Europeiska rymdorganisationen (ESA) för att mäta positioner, avstånd och rörelser hos miljarder stjärnor och information från APOGEE, en spektrograf som har koll inom  infraröd strålningsbältet  som utvecklats av UVA för att undersöka stjärnornas kemiska sammansättning och rörelser har astronomer nu verktygen för att observera stjärnornas rörelser i Vintergatan med en aldrig tidigare skådad grad av noggrannhet.

 

"Genom att kombinera information från APOGEE-instrumentet med information från Gaia-satelliten börjar vi förstå hur de olika komponenterna i galaxen rör sig", säger Anguiano,Modellen vid UVA som har hjälpt dem att fastställa att vågrörelsen som inte påverkar vår egen sol men passerar vårt solsystem med en hastighet som resulterar i en full rotation runt galaxen på 450 miljoner år numera inte anses som resultat av Vintergatans egen inre massas rörelse. Istället är det reliken av en gravitationell ryckning i Vintergatans skiva av en närliggande passage av en satellitgalax troligen en dvärggalax  i närheten av Skyttens stjärnbild (centrala vintergatan där det svarta hålet finns) för ungefär 3 miljarder år sedan.

"Vi kan fortfarande se skivan i vår galax skaka som ett resultat av detta möte," säger Anguiano.

Jag (min anm.) tycker det är konstigt att en dvärggalax närgångenhet kan påverka en hel galax av Vintergatans storlek som inte är en dvärggalax och vilken antas gått samman med ett flertal små galaxer i det förflutna. Men kanske blev det i detta fall en effekt så stor genom att de möttes på ett för Vintergatans uppbyggnad känsligt ställe. Men även den dvärggalax som ligger bakom sammanstötningen bör det finnas spår av anser jag.

Bild från vikimedia. Tanke vad är allt och varför?

Det finns spår av en Dvärggalax som kraschat in i centrum av Vintergatan

 

För ungefär 3 miljarder år sedan störtade en dvärggalax i T-formation rakt in i centrum av Vintergatan. Dvärggalaxen slets itu och dess stjärnor vilka klarade gravitationskraschen satte kurs åt skilda håll. Det var detta som astrofysiker upptäckte (vilsna stjärnor i flera riktningar) vid Rensselaer Polytechnic Institute i New York 2019 och då började titta på och nu publicerat en rapport om. De kunde genom datorsimulering hitta en förklaring till varför stjärnor här hade i vissa fall kurs mot oss i andra från oss. Normalt har alla stjärnor i ett kluster eller galax samma rotations och färdriktning.

"När vi satte ihop data från simuleringen var det ett "aha" ögonblick, säger Heidi Jo Newberg, Rensselaer professor i fysik,tillämpad fysik och astronomi, huvudförfattare till publiceringen iThe Astrophysical Journal paper där upptäckten beskrivs. "Denna grupp av stjärnor hade olika hastigheter vilket var mycket märkligt. Men nu när vi ser deras rörelse som en helhet förstår vi varför de är olika och varför de rör sig på det sätt de gör."

Händelsen sedd från oss är i riktning mot Jungfruns stjärnbild. Resultatet ger även förklaringen till en rad andra likartade syner vi kan se på skilda håll i Vintergatan säger forskarna. Min undran och slutsats (min anm.) är vad händer med de planeter i ett solsystem som följer med en galax krasch in i en annan galax? Min uppfattning är ingenting. Astronomer på dessa solar ser en ny stjärnhimmel men det handlar om år miljoner innan allt skett men sakta kan det åses över tid. Vad upplever då eventuella varelser på själva planeterna i de solsystem som det handlar? Mitt svar ingenting livet fortsätter som vanligt.

Illustration på Vintergatan från vikipedia.

Mystisk kall gas i form av kulor har upptäckts strömma ut från okänd källa i centrum av Vintergatan

Ett internationellt forskarlag har upptäckt attkoncentrerad kall gas har skjutits ut från vintergatans centrum i kulform.

För tio år sedan upptäcktes varm gas kallat "Vinden i centrum” då de så kallade Fermi Bubbles upptäcktes - två stora klot fyllda med varm gas komma från vintergatans centrum," säger Professor McClure-Griffiths från The Australian National University .

Från vad  gasen nu skjutits ut är ett mysterium som man försöker lösa men forskargruppen, inklusive professor Naomi McClure-Griffiths från The Australian National University (ANU) säger att deras resultat (om de finner en lösning) kan ge en ny teori om vår galax framtid. McClure-Griffiths säger även "När galaxer slungar ifrån sig mycket massa förloras en del av det material som kan användas för att bilda nya stjärnor och förloras för mycket kan galaxen inte bilda stjärnor längre.

Studien av fenomenet väcker frågor om vad som händer i vår galax centrum just nu.

”Vi har nu förstått att det inte bara är varm gas som kommer från mitten av vår galax, utan även kall och mycket tät sådan. Den kalla gasen är mycket tätare (tyngre) än den varma gasen (fermi bubbles från 2010) så den sprider sig mindre lätt."

Vintergatans centrum innehåller ett massivt svart hål men det är oklart om detta svarta hål har kastat ut gasen eller om den kom från  de tusentals massiva stjärnorna i mitten av galaxen.

– Vi vet inte hur vare sig det svarta hålet eller stjärnbildning kan producera detta fenomen. Vi letar fortfarande efter en lösning men det blir mer komplicerat ju mer vi försöker förstå det (enligt fysikens lagar) säger huvudförfattaren Dr Enrico Di Teodoro från Johns Hopkins University.

"Det här är första gången kall gas har upptäckts slungas ut från centrum i kulformation i vår galax. Jag (min anm.) anser att kulformen är viktig för att hitta en lösning, då även den varma gas som för tio år sedan i form av två bubblor även den var kulformad. Själv anser jag det intressantast att få veta vad som sker för att något sådant här ska kunna ske. Men jag anser även att det är en helt naturlig händelse som troligen sker i alla galaxers centrum.

Bild från https://www.nps.gov/

Vintergatan av mindre format har upptäckts därute

Astronomer har upptäckt en extremt avlägsen och därför mycket ung galax som är förvånansvärt lik vår egen Vintergata förutom i storlek. För ändamålet användes Atacama Large Millimeter/submillimeter Array (ALMA) där Europeiska Sydobservatoriet (ESO) är en av partnerna. Galaxen ligger så långt bort att ljuset har tagit 12 miljarder år för att nå oss. Vi ser den  som den såg ut när universum bara var 1,4 miljarder år gammalt.

Den är oväntat välstrukturerad vilket strider mot teorier om att alla tidiga galaxer i det unga universum var turbulenta och instabila. Denna oväntade upptäckt utmanar förståelsen av hur snabbt galaxer bildades. “Den stora överraskningen är att denna galax är så snarlik betydligt äldre galaxer i dagens universum. Det motsäger våra galaxmodeller och tidigare mindre detaljerade, observationer” säger medförfattaren till en ny rapport om upptäckten Filippo Fraternali vid Kapteyns astronomiska institut vid Groningens universitet i Nederländerna.

I det unga universum bildades galaxer vilket gör att astronomerna förväntade sig att de skulle vara kaotiskt byggda och sakna de distinkta strukturer som äldre galaxer som Vintergatan.

SPT0418-47 verkar inte ha spiralarmar vilket Vintergatan har däremot är den lik Vintergatan så till vida att stjärnorna ligger i en central förtätning och en roterande skiva med mängder av stjärnor som roterar runt galaxens centrum. Det är första gången som detta har observerats så tidigt i universums historia vilket gör SPT0418-47 (namnet på galaxen) till den mest avlägsna Vintergatkopian i universums barndom. I detta fall ser galaxen ut som en nästan perfekt ring av ljus tack vare upplinjeringen av den. 

Genom avancerad datormodellering kunde forskarlaget återskapa den avlägsna galaxens verkliga utseende vilket gav möjlighet att studera gasrörelserna i datainsamlingen från ALMA. “När jag såg den rekonstruerade bilden av SPT0418-47 för första gången kunde jag knappt tro mina ögon: en skattkammare (ny kunskap min anm.) hade öppnat sig”, säger Rizzo.

“Resultatet visade sig vara ganska svårt att förstå sig på: trots att stjärnor bildades i snabb takt och därför måste ingå i en energirik process var SPT0418-47 den mest välordnade galax som någonsin hade observerats i det tidiga universum” säger medförfattaren Simona Vegetti vid Max Planckinstitutet för astrofysik. “Resultatet var oväntat och har betydande implikationer för vår fortsatta förståelse av galaxers utveckling”.

Kan det vara en spegelbild (min anm.) av när Vintergatan bildades och att armarna ännu inte är bildade vi ser? Det är mycket vi inte vet om universum och tid och rum. Rymden är  krökt. 

Bild från vikipedia på Vintergatan från Death Valley i Kalifornien USA

Det kan finnas 6 miljarder jordliknande planeter i Vintergatan.

För att betraktas som en jordliknande planet måste en planet ha stenig yta, vara av ungefär samma storlek som jorden och finnas i den livsvänliga zonen temperaturmässigt vid en solliknande (G-typ) stjärna (innebärande en gul sol lik vår). 

Planeten måste finnas i den beboeliga zonen av sin stjärna för att det ska finnas flytande vatten vilket enligt vår kunskap är förutsättningen för liv på dess yta.

"Mina beräkningar ger en övre gräns på 0,18 jordliknande planeter per G-typ stjärna," säger UBC forskaren Michelle Kunimoto medförfattare till den nya studie som publicerats i The Astronomical Journal. "Att uppskatta hur vanliga olika typer av planeter är runt olika stjärnor kan ge viktiga begränsningar för planetbildning och evolutionsteorier och hjälpa till att optimera framtida uppdrag som är dedikerade till att hitta exoplaneter."säger hon i rapporten.

 UBC astronomen Jaymie Matthewstillähher : "Vår Vintergata har 400 miljarder stjärnor där sju procent är av G-typ. Det betyder att mindre än sex miljarder stjärnor kan ha jordliknande planeter i vår galax." Konkret vara likartade solsystem som det vi ingår i med en gul sol.

Planeter som jorden kan lätt missas vid sökningar av exoplaneter då de är små med omloppsbanor långt från sina stjärnor.

Spännande upplysningar (min anm.) men även om så är fallet är inget bevisat att just dessa G-typstjärnor är de enda som kan ha livsvänliga planeter eller att någon sol alls mer än vår har detta (vi tar inte hänsyn till andra slags stjärnors planetsystem i detta fall som ex röda dvärgstjärnors). Sedan måste vi tänka på att det finns oräkneliga andra galaxer därute alla med miljarder stjärnor var och  med undantag av dvärggalaxer där antalet är mindre. Inget säger heller att någon av dessa planeter har liv. Däremot kan man säkert finna planeter som vi skulle kunna kolonisera och göra till en ny Jorden därute. Men att komma dit med den teknik vi kan producera över överkomlig tid gör detta omöjligt.

Bild av fantasislag från  wallpaperflare.com

Hur många avancerade civilisation som kan finnas därute i Vintergan?

I en ny studie från University of Nottingham har en av de största  frågorna i människans historia behandlats. Den om det finns andra intelligenta livsformer i Vintergatan. Att få tillförlitliga uppskattningar av antalet möjliga utomjordiska civilisationer är mycket svårt kanske omöjligt.

Det  resultat som man kommit fram till har beskrivits i en ny artikel i Astrophysical Journal där forskare ledda av professor Christopher Conselice beskriver sina senaste beräkningar av hur många potentiellt kommunicerande, tekniskt avancerade civilisationer som kan finnas i Vintergatan (den galax vi ingår i).

Resultatet visar på 36 stycken. Christopher Conselice professor i astrofysik vid University of Nottingham, säger: "Det bör finnas minst ett dussin aktiva civilisationer i vår galax om vi antar att det tar ca 5 miljarder år för intelligent liv att bildas på andra planeter liksom det tog på jorden. Vi kallar denna beräkning astrobiologiskcopernicangräns."

Studien visar att antalet civilisationer just nu beror på hur starkt och  länge de aktivt skickat ut signaler om sin existens i rymden, såsom radiosändningar från satelliter, TV, etc. Om dessa andra tekniska civilisationer finns på en teknisk nivå som  vår vilken för närvarande är 100 år gammal då bör det att finnas cirka 36 pågående intelligenta tekniska civilisationer i vintergatan.

Men det genomsnittliga avståndet till dessa civilisationer beräknas vara 17000 ljusår vilket gör upptäckt och kommunikation mycket svårt med vår nuvarande teknik. Det är också möjligt att vi är den enda civilisationen i vår galax om inte överlevnadstiderna för civilisationer som vår är längre än vi befarar (det befaras att en högteknisk civilisation har en livslängd av några hundra år sedan har krig och katastrofer av skilda slag gjort den omöjlig).

"Vår nya forskning tyder på att sökningar efter utomjordiska intelligenta civilisationer inte bara avslöjar förekomsten av hur livet formas utan också ger oss ledtrådar för hur länge vår egen civilisation kommer att pågå. Om vi upptäcker att intelligent liv är vanligt skulle det avslöja att vår civilisation kan existera mycket längre än några hundra år, alternativt om vi upptäcker att det inte finns några aktiva civilisationer i vår galax är det ett dåligt tecken för vår egen långsiktiga existens. Genom att söka efter utomjordiskt intelligent liv - även om vi inte hittar något – ger likväl upptäcker om vår egen framtid och vårt öde". Professor Christopher Conselice.

Jag (min anm.) ser även möjligheter för att en civilisation kan utvecklas på mer än ett sätt. Teknik som vi känner den är inte nödvändigt. Det kan finnas alla slags av liv och livsformer däruppe som samarbetar och som vi skulle kunna kalla intelligenta men vi inte förstår som detta. Detta ovan handlar om galaxen vi finns i Vintergatan men det finns miljarder kanske oräkneliga galaxer däruppe alla lika stora, mindre eller större än Vintergatan.

Bild från   från publicdomainpictures.net av enalienkvinna finns hon kanske därute någonstans?

För 3,5 million år sedan uppstod en mastodontexplosion i vintergatans mitt.

För ungefär 3,5 miljoner år sedan stötte SagittariusA* (det svarta hålet i vintergatans centrum) ut enorma mängder av energi. Det blev ett ljussken som våra primitiva förfäder på de afrikanska slätterna bevittnade i riktning mot stjärnbilden Skytten. Ett sken som kan ha setts från Afrikas slätter  i 1 miljon år och kanske gett upphov till många legender.

I vår tid använde astronomer NASA: s Hubble Space Telescopes unika kapacitet för att avslöja ledtrådar om denna historiska explosion. Med tanke på att vi finns i yttersta utkanten av vår galax (i en spiralarm) visades att skenet likväl nådde så långt ut i rymden att det gav upphov till ett enormt ljussken (som sågs från jorden) och ännu idag kan ses som ett släpande ljus utanför Vintergatan vid stora och lilla Magellanska molnen (dvärggalaxer).

Utbrottet från det svarta hålet orsakades troligen av ett stort vätemoln upp till 100000 gånger solens massa vilket föll in i skivan med material och virvlade runt det svarta hålet drogs in mot det och orsakade explosionen. Utbrottets resultat blev att stora mängder ultraviolett strålning kastades ut över och under galaxens plan och djupt ut i rymden. Strålningskonen som sprängde ut från Vintergatan i södra polen tände upp en massiv bandliknande gasstruktur som kallas Magellanströmmen. Blixten tände upp en del av strömmen och joniserade dess väte (tillräckligt för att ge 100 miljoner solars sken i styrka) genom att skala av  atomer från strålningens elektroner. 

Bild från vikipedia på Magellanska strömmen vilken kan ses vid de Magellanska molnen.

Enbart 1000 ljusår bort finns ett svart hål där ett dubbelstjärnsystem svävar runt.

Ett forskarlag bestående av astronomer från European Southern Observatory (ESO) med flera institutioner har upptäckt ett svart hål 1000 ljusår bort från oss. Det är närmre oss än något annat svart hål man känner till och detta bildar ett trekroppsystem där två blå stjärnor av B-typ kretsar runt det svarta hålet. Fenomenet kan ses med blotta ögat på södra stjärnhimlen. ”Vi blev mycket förvånade när vi insåg att detta stjärnsystem med sitt svarta hål kan ses med blotta ögat” säger Petr Hadrava, senior forskare vid Tjeckiska Vetenskapsakademin i Prag och medförfattare till studien. 


Systemet är beläget i stjärnbilden Telescopium (Kikaren).  Det svarta hålet i HR 6819 (beteckningen på systemet)  är ett av det först kända med stjärnor som inte samverkar starkt med omgivningen i form av att man kan se gas dras ner i det svarta hålet och hålet är därför fullständigt svart. Men dess existens kunde härledas och dess massa bestämmas från den inre stjärnans rörelsemönster. Astronomerna har hittills identifierat ca tjugo svarta hål i Vintergatan. 


Nästan alla av dessa samverkar intensivt med sin omgivning vilket gör deras existens lätta att upptäcka då de utsänder röntgenstrålning. Men troligen har mängder av stjärnor kollapsat till svarta hål i slutet av sin existens och många fler bör finnas därute.

 Det ej aktiva och osynliga svarta hålet i HR 6819-systemet ger idéer till var andra osynliga svarta hål  i Vintergatan ska sökas. “Det bör finnas hundratals miljoner svarta hål i galaxen men vi känner bara till några få säger Rivinius en av de som arbetar vid observatoriet i Chile.


Redan nu anser astronomer att upptäckten ovan kan bringa klarhet i egenskaperna hos ett annat system. “Vi tror att ett annat system, LB-1, möjligen också är ett trippelsystem men vi behöver fler observationer för att vara säkra” säger Marianne Heida, postdoktorastronom vid ESO och medförfattare till studien. “LB-1 är något längre bort från oss men fortfarande närbelägen med astronomiska mått mätt vilket indikerar att många fler system av samma slag existerar. Genom att hitta och studera dem kan vi lära oss om hur dessa ovanliga stjärnor med massor större än 8 solmassor bildas och utvecklas och slutligen avslutar sina liv i supernovaexplosioner som efterlämnar ett svart hål.”


 Upptäckten av dessa trippelsystem med två stjärnor och ett svart hål (rester av en stjärna)  kan ge ledtrådar till förståelsen av de våldsamma kosmiska kollisioner som ger upphov till gravitationsvågor starka nog för att detekteras på jorden.


Mängden svarta hål i Vintergatan kan (min anm.) ge tankar till vad som sker om dessa efterhand slukar allt i sin omgivning och till slut blir starka nog att dra till sig andra svarta hål. Vilka oroliga krafter av gravitation uppstår då inte. Det blir Vintergatans undergång. Men ingen vet hur mycket svarta hål det finns teorier är teorier. 


Bild  ovan från vikimedia på rörelsen från dubbelstjärnsystemet vid det svarta hålet. Se även filmanimation på vad som sker. 
https://www.youtube.com/watch?v=-7Cn0VIT_PE

Mystiska dammrika objekt rör sig vid vintergatans centrum

Det har gått nästan ett decennium sedan objekten som kallas G1 och G2 upptäcktes av astronomer runt om i världen. Det är dimmiga objekt på banor vid det svarta hålet i Vintergatans centrum.  I storlek som flera jordklot. Materialet i dem anses vara en kompakt blandning av gas och damm men objektens rörelsemönster är likt en stjärnas.  

Nu har det visat sig att dessa objekt inte är ensamma.

I tidskriften Nature har nyligen en ny studie publicerats där det beskrivs att ytterligare fyra så kallade G-objekt i Vintergatans centrum hittats. Objekt av samma slag som G1 och G2. Det tredubblar antalet G-objekt och det visar sig även att de alla har olika omloppsbanor.

 De är därför inte delar av samma struktur som delat upp sig. ”De sex identifierade G-objekten anses  ha uppstått självständigt. Det tyder på att de inte sällsynta, säger studiens huvudförfattare, Anna Ciurlo från University of California, Los Angeles vilken tillsammans med sina kollegor har de som upptäckt de nya föremålen genom studier under i 13 år av centrala Vintergatan. För arbetet har de använt data som samlats in av ett instrument på en av Twin Kecks teleskop på Hawaii.


Objektens omloppsbanor runt centrala Vintergatan sträcker sig från 170 till 1 600 år. "Resultaten från denna studie ser mycket, mycket trovärdiga ut” säger Stefan Gillessen vid Max Planck Institute for Extraterrestrial Physics i Garching, Tyskland vilken upptäckte G2 men inte var inblandad i den nya studien.


 Förutom att indikera att G-objekt inte är ovanliga himmelska engångseffekter kan de nya observationerna hjälpa till att lösa det fundamentala mysteriet om deras ursprung. Ciurlo och hennes kollegor tror att de är resultatet av att binärastjärnor slås samman till stjärnstoff (material vid stjärnbildningsprocessen och som jag tolkar det misslyckats i denna, binära stjärnor är samma sak som dubbelstjärnor).


Det finns även andra teorier om dess ursprung där vätgasmoln etc är ursprunget (min anm.) Men själv tycker jag ovanstående verkar trolig. Jag anser även att det troligen kommer att upptäckas fler och att fenomenet inte är unikt för Vintergatan utan finns i de flesta kanske alla galaxers centrum. Kanske fenomenet även finns utanför centrum. 

Men det är möjligt att just närheten till ett svart hål får dessa binära stjärnors konstruktion att misslyckas och ge dessa objekt (enligt mitt resonemang ovan om misslyckad stjärnbildning)
  

Bild från vikipedia som visar en illustration av Vintergatan som visar dess armar och solens placering (originalbild från NASA).

Främmande Stjärnor finns bland Vintergatans stjärnor.

Forskare som analyserat stjärnor i Vintergatan har upptäckt att bland dessa finns en del bestående av ovanliga ingredienser med tanke på hur andra stjärnor i Vintergatan är innehållande av metaller mm.  De har låg metallhalt i jämförelse med merparten av stjärnorna i Vintergatan.


I arbetet med detta var Adrian Price-Whelan forskare vid Flatiron Institute's Center for Computational Astrophysics i  New York City varit den som ledde projektet vilket resulterade i den rapport som nyligen publicerades i The Astrophysical Journal.

Stjärnor med annorlunda sammansättning har blivit till utanför Vintergatans vätemoln med dess innehåll. 


En del har säkert kommit dragits in i Vintergatan från andra mindre galaxer som krockat med Vintergatan eller i sin helhet dragits in i denna. Magellanska molnen är två galaxer som en gång i framtiden troligen kommer att bli en del av Vintergatan. Tidigare har troligen andra mindre galaxer redan rönt detta öde. Galaxer vilkas stjärnor uppkommit i något annorlunda sammansatta gasmoln och nu kan tydas som stjärnor olika majoriteten av Vintergatans stjärnor.


Men det är även stjärnor som kommit till i vätemoln som i Vintergatans början kom hit i mindre moln och här blev till en del stjärnor men inte från början var en del av vintergatans eget vätemoln.


Vi kan (min anm.) säkert hitta fler stjärnor i vintergatan som kommit till av andra materialblandningar än de som hörde hemma från början i Vintergatan. Kanske dessa stjärnor även har ett planetsystem med något annorlunda planetinnehåll, materiellt, än ex de som ingår i vårt solsystem eller merparten av planetsystemen i vårt solsystem. Då i form av mer av vissa metaller eller grundämnen än vad som finns ex på jorden.


Jag undrar även om man tittat på om vårt solsystem är ett av dessa främmande solsystem det handlar om ovan eller är ett massproducerat sådant enligt premisserna i vintergatans barndom. Men troligen är detta gjort sedan länge.

Bild från pixabay.com på en blick ut i vintergatan.

Det finns ett stort svart hål i Vintergatan som inte borde finnas där.

Astronomer i Peking har upptäckt ett svart hål i Vintergatan så enormt stort att det utmanar befintliga modeller av hur stjärnorna utvecklas  sa forskare i ett uttalande torsdagen  28 nov 2019 i tidskriften Nature.


LB-1 är namnet på fenomenet vilket är 15 000 ljusår från jorden och har en massa 70 gånger större än solen, enligt tidskriften Nature.



Vintergatan i sig  beräknas innehålla 100000000 svarta hål inklusive centrumhålet Sagittarius* .  LB-1 är dubbelt så massivt som något forskarna trodde var möjligt, säger LiU Jifeng en professor vid astronomiska observatoriet i Kina som ledde forskningen.


"Svarta hål av sådan massa bör inte ens existera i vår galax, enligt de flesta av de nuvarande modellerna ", tillade han.


Supermassiva svarta hål är minst en miljon gånger större än solen och deras ursprung är osäkra. Sagittarius* det svart hålet i vintergatans centrum är ex 3,7 miljoner solmassor men ses som centrumhå något som finns i alla galaxers centrum.


Men forskarna trodde tills nu att stjärnor i Vintergatan kastar ut merparten av sin gas genom de vindar som uppstår vid solflammor vilket förhindrar uppkomsten av ett svart hål av en storlek som LB-1, sade Liu.


"Det betyder att detta är ett tidigare okänt slag av svart hål, som bildas av en okänd fysisk mekanism!"


LB-1 upptäcktes av ett internationellt team av forskare som använde Kinas sofistikerade LAMOST teleskop.


Ytterligare bilder från två av världens största optiska teleskop-Spaniens Gran Telescopio Canarias och Keck I-teleskopet i USA-bekräftade att storleken på LB-1, som National Astronomical Observatory of China upptäckt är "inget annat än Fantastiskt ".


Vad eller hur detta svarta hål uppstått, eller (min anm) kanske har det funnits sedan BigBang, är en obesvarad fråga.



Bild ovan från vikipedia. En konstnärs vy av Vintergatan med inlagd svensk text som beskriver galaxens armar, solens position, en skala med ungefärliga avstånd samt galaktiska longituder. Förstora den för att se bättre.

I Vintergatans närområde dvärggalaxerna Draco och Bildhuggargalaxen

I två separata studier med NASA: s kommande James webb rymdteleskop planerar ett team av astronomer att iaktta dvärggalaxerna Draco och Sculpturgalaxen (Bildhuggargalaxen). 


James webb rymdteleskop är ännu inte i gång men blir världens främsta rymdteleskop när det lanseras 2021.


Dvärggalaxer finns i ett antal vid de flesta galaxer, i mer eller mindre stort antal. Vi har ett flertal gånger i denna blogg diskuterat de kända Stora och Lilla Magellanska molnen som finns i Vintergatans närområde. Men det finns fler än dessa därute i Vintergatans närområde. Bland annat de nämnda här ovan.


 Studierna som planeras framåt innefattar Inte bara Bildhuggargalaxen och Draco utan även vår granngalax Andromedagalaxen och dvärggalaxer där.


Studiernas syfte är att  lära mer om galaxbildning och egenskaperna hos mörk materia den mystisk substans som tros vara cirka 85% av materien i universum.


I den första studien ska forskarlaget söka kunskap om mörk materia genom att mäta rörelserna av stjärnorna i de två dvärggalaxerna till Vintergatan (de nämnda två ovan).

I den andra studien kommer de att undersöka rörelserna av fyra dvärggalaxer runt vår närmsta galaktiska granne Andromedagalaxen. Detta kommer att bidra till att avgöra om någon av Andromedagalaxens satellitgalaxers omloppsbanor går runt galaxen som planeterna gör i vårt solsystem eller inte.  Om de gör det skulle det få viktiga konsekvenser för förståelsen av galaxbildning.


Den ansvarige forskaren för båda programmen är Roeland van der Marel som har sin arbetsplats vid rymdteleskopet vid Science Institute (STScI) i Baltimore, Maryland.

Van der Marel och hans team planerar att studera fyra dvärgalaxer vilka rör sig runt Andromeda för att avgöra om de är grupperade inom ett plant plan i rymden (som beskrevs ovan) eller om de rör sig runt Andromeda i alla riktningar.


Till skillnad från det första observationsprogrammet ska i andra programmet laget inte mäta hur stjärnorna inne i dvärggalaxerna rör sig utan enbart avgöra hur dvärggalaxer som helhet rör sig runt Andromeda. Detta kommer att ge insikter i den process där stora galaxer bildas genom anhopning och ackumulering av mindre galaxer och hur det fungerar.


Studien förväntas lösa mysterier i vårt solsystem liksom i andra solsystem och ursprunget till vårt universum och vår plats i den. Programmet som med hjälp av James Webb observatorium är ett internationellt program som leds av NASA med dess partner ESA (European Space Agency) och Canadian Space Agency.

För mer information om programmet läs här.

Bild på Bildhuggargalaxen från vikipedia.

Ett mystiskt gasflöde flödar in i Vintergatan

Astronomer har med hjälp av Hubbleteleskopet upptäckt ett oförklarligt överskott av gas som flyter in utifrån i Vintergatan.


Genom data från Hubbleteleskopet under tio års tid visas att mer gas strömmar in i Vintergatan än ut från denna.


Gas sprids ut från Vintergatan när supernovor uppstår men blir även till upphov till nya stjärnor i Vintergatan. Mycket lite gas försvinner ur Vintergatan ut i universum.

Därav anses gas därute finnas i liten skala och att det kommer in en del gas utifrån och det mer än som försvinner från Vintergatan överraskar.


Mysteriet är var kommer gasen utifrån från.


Hubble skiljer mellan utströmmande och inflödande moln genom att använda sin känsliga Origins-spektrograf (COS), som detekterar den osynliga gasens rörelse. När gasen rör sig bort ses den som rödare medan gas som faller in mot Vintergatan (oss) är blåare.


Källan till gasinflödet förblir ett mysterium. Astronomer teoretisera att gasen skulle kunna komma från intergalaktiska områden och att den genom gravitation dras in mot Vintergatan.


 Jag (min anm.) är att det kan fungera så att gravitationen från Vintergatan dammsuger tomrummet (tomrum på stjärnor) emellan galaxerna på gas och att där finns mer än vi anser. 


Bilden är en illustration av Vintergatan som visar dess armar och solens placering (originalbild från NASA). Vikipedia.

För 3,5 miljoner år sedan sändes från Vintergatans centrum ut en energirik stråle rätt ut i universum. Varför och hur gick det till?

För 3,5 miljoner år sedan sköts en stark stråle ut från centrum av Vintergatan troligen genom något slag av reaktion vid det svarta hålet där. Detta var ca 62 miljoner efter det att dinosaurierna försvann från jorden.


Det var en konformad stråle som sköt ut i två motsatta riktningar och vilken hade en sådan kraft att kraften utanför galaxen påverkade dvärggalaxerna. Lilla- och stora Magellanska molnen. När dessa galaxer träffades av strålen stannade dess kretslopp av. Se medföljande länk här där det finns en film som visar hur detta skeende kan ha sett ut.


Händelseförloppets har analyserats genom forskning som bedrevs av en grupp forskare ledda av professor Joss Bland-Hawtorn från Australiens ARC Centre of Excellence.


Det antas från forskningsteamet att händelsen har utlösts av något som skett vid det svarta hålet och att det var en kraftig kärnexplosion.  "Vi har alltid tänkt på vår galax som en inaktiv galax bestående av ett svart hål i centrum. Dessa nya resultat öppnar i stället möjligheten till en fullständig omtolkning av dess evolution och natur.

Händelsen var så mäktig att det hade konsekvenser på omgivningen i vår galax” säger professor Joss bland-Hawtorn i rapporten vilken ska publiceras i The Astrophysical Journal.


Ja (min anm.) vi lever i en falsk trygghet vad som helst kan hända när som helst utan att vi kan skydda oss. En meteor kan överraskande dyka upp och utplåna stora områden på jorden. En stråle av oanad styrka kan plötsligt visa sig på väg mot oss och mot strålning av det slag som nämns ovan kan effekterna bli vad som helst. Strålarna den gången var inte på kollisionskurs med vårt solsystem.

Men vad som orsakade utbrottet är höjt i dunkel.


Bilden från vikipedia på Vintergatans galaktiska centrum på natthimlen ovanför Paranalobservatoriet i Chile.

Andromedagalaxen är på väg mot oss för att sluka Vintergatan

Andromedagalaxen är en spiralgalax i Vintergatans närområde och är svagt synlig med blotta ögat i riktning mot stjärnbilden med samma namn. Den är vår tvillinggalax då det gäller dess form. Avstånd från oss är ca 2,5 miljoner ljusår. Storleksmässigt är den dubbelt så stor som Vintergatan. 


Liksom de flesta stora galaxer, är den likt Vintergatan en galax som dragit till sig andra galaxer och likt Vintergatan har en del dvärggalaxer genom tiderna upptagits i den.

Likt Stora- och Lilla Magellanska molnen vilka är på väg att slukas av Vintergatan i framtiden har Andromediagalaxen slukat dvärggalaxer vilket man ser spåren av i dess utkant.


Vad som sker vid sammanslagningen i en framtid med Vintergatan är okänt. Men då avstånden mellan stjärnorna i båda galaxerna även i en sammanslagning blir långt händer förmodligen inte mer än att det blir en mycket stor galax i slutändan. Kanske kommer även en del solsystem att bli dubbelstjärnsystem.


Dock misstänker jag (min anm.) att det kommer att bli mycket turbulens av asteroider som får en kursändring och meterornedslagen kommer att öka i flera solsystem. Risken för jorden blir stora för meteornedslag under en begränsad tid.



Bild från Vikipedia på Andromedagalaxen.

I vissa delar av Vintergatan sjuder det av stjärnbildning. Varför?

Nya bilder tagna av rymdteleskopet Spitzer visar att det på en del platser i Vintergatan bubblar över som en kastrull med kokande vatten. Men inte av vatten utan av stjärnbildning.


Var och en av de massiva nyfödda stjärnor som finns i det avbildade interstellära molnet (se här) finns i en tät region av gas och stoft där rörelse och strålning visar att en stor stjärnbildning sker. Astronomer uppskattar att bubblorna av gas där detta sker är mellan 10 och 30 ljusår tvärs över. Den nyligen publicerade Spitzer-bilden innehåller minst 30 bubblor där nya stjärnor bildas i snabb takt.


"Denna aktiva region av stjärnbildning ligger inne i Vintergatan i stjärnbilden Örnen. "Svarta vener som rör sig i hela molnet är regioner med särskilt tätt kallt damm och gas där ännu fler nya stjärnor sannolikt kommer att bildas." Detta enligt ett utlåtande från de som studerat bilderna från teleskopet.


Jag (min anm.) ser inget konstigt i denna stjärnbildningstakt här. Den beror helt enkelt på ett stort överskott av damm och gas i denna region. Varför detta finns just här är dock svårt att svara på. Jag beskrev även för ett tag sedan i denna blogg att det hittats galaxer därute långt bort där all stjärnbildning upphört. Där ingen materia och gas längre finns i den koncentration som behövs för stjärnbildning ska vara möjlig. Inget mystiskt med det heller.


Bild från vikipedia.  Stjärnbilden Örnen (Aquila) som den ses med blotta ögat. Det är här stjärnbildningen pågår för fullt.

Vissa bergliknande formationer av Vintergatan förbryllar.

Sedan 2013 har det europeiska rymdorganet Gaia haft uppdraget att göra en inventering av Vintergatan med målet att katalogisera mer än 1 000 000 000 stjärnor.



Med hjälp av nya data som släpptes under april 2018 på exakta mätningar av stjärnor katalogiserade ytterligare 550000000 stjärnor. På grund av detta kan astronomer nu visa mer korrekt hur vintergatans form är.
  

För oss amatörer kan natthimlen se ut som ett slumpmässigt stänk av stjärnor. Men astronomers mätningar (vi kan ej se vintergatan utifrån utan enbart konstruera en karta utifrån mätningar av stjärnformationers läge och form utan att se helheten) visar nu att i vissa regioner av vår galax har stjärnorna klumpats ihop i liknande formationer som markformationer på jorden i form av bäckar, vågor, valv och bergåsar.  Tektonisk aktivitet skapar (skapade) jordens former. Men forskarna är inte säkra på vad som skapat liknande stjärnformationer i Vintergatan. 

För min del (min anm.) funderar jag på om vi inte tolkar det vi ser däruppe utifrån vad vi se på jorden. Tänk på att vi ser alla slag av figurer i molnformationer etc. Hjärnan tolkar utefter kända ting vi känner igen.


Teorier finns om att dessa formationer ovan där har skett under påverkan utanför Vintergatan. Men även av effekter inne i Vintergatan. Forskarna fokuserade sig på en serie av åtta åsar i Vintergatan som vikts upp tillsammans med varandra likt en bergskedja.


En teori om vad som skett här är att gas förflyttat en del av Vintergatans stjärnor då en utifrån kommande galax krockade med Vintergatan. Men det är en teori. En teori som skulle kunna besvara en del formationer i Vintergatan.


Men med många stjärnor kvar att katalogisera kan nya frågor och teorier dyka upp.

Något säkert svar finns inte på hur Vintergatans form bildats.


Bild från jorden och vikipedia på berg i Colorado i USA.

Vår vintergata är en vriden sådan. Svaret på varför kan vara viktigt.

Vintergatan har alltid skildrats som en platt spiralformad disk därav namnet spiralgalax.


Men då vi inte kan fotografera av den utifrån som vi kan av andra galaxer har vi tänkt oss hur den ser ut utifrån vissa mätningar och andra likartade galaxer som ex Andromediagalaxen som antas vara mycket lik Vintergatan i form.


Nu har dock Warszawas universitet använt sig av jättestjärnor för mätning för att visa galaxens verkliga form.


Att kartlägga en galax är av förklarliga skäl inte en helt enkel uppgift. Vår tidigare syn på Vintergatans utseende har byggt på observationer av 2,5 miljoner stjärnor att ställa mot de 2,5 miljarder som kan finnas i klustret Vintergatan. För att få fram en mer korrekt återgivning har Dorotea Skowron och hennes  team mätt avståndet till cepheider  . Det är de unga jättestjärnorna som många gånger lyser tusentals gånger starkare än vår egen sol och är synliga även i galaxens utkant.


Då dessa stjärnors ljusstyrka varierar har detta kunnat användas för att fastställa avståndet till andra galaxer.


Stjärnornas regelbundna pulser har gett en mer exakt bild av Vintergatans sammansättning och vår galax visar sig då vara tilltufsad av någonting.
  

– Våra resultat visar att Vintergatan inte är platt, utan när man kommer långt ut från galaxens centrum så är ser den skev och vriden ut. Skevningen kan ha uppstått genom tidigare möten med satellitgalaxer, intergalaktisk gas eller mörk materia, säger Przemek Mroz som ingår i teamet.


Troligen är det helt riktigt att en eller flera galaxer har krockat och gett Vintergatan sin form (min anm).


Bild  Ej på Vintergatan men en tydlig bild på galaxvridning. I detta fall på galax NGC 2623 vilken fått sin ovanliga och vridna form som resultatet av en stor sammanstötning och efterföljande samgående mellan två separata galaxer. Galaxen finns i Krabbans stjärnbild 250 miljoner ljusår bort. Denna bild visar tydligare vad som menas med vriden galax än en bild på Vintergatan gör. Vi ska även komma ihåg att vi själva finns i Vintergatan och därför inte kan fotografera hela Vintergatan utifrån.

Något mystiskt stansade ett hål rakt igenom vår Vintergata.

Det har upptäckts att ett stort hål har stansats ut rätt igenom Vintergatan. Ett hål med en storlek på mellan 35-65 ljusår vilket kan eventuellt misstänkas som om en klotformig dvärggalax farit rakt igenom och sopat bort allt i sin väg. Men det verkar inte vara förklaringen då det inte finns spår efter  denna.


Inga teleskop har lyckats upptäcka vad som orsakat hålet (tomrummet)  men det verkar existera eller ha existerat något därute som gjort det. Hålformationen finns.

Misstanken är också att en kulformad mörk materiaklump orskata det på sin väg. (Då bör det vara en mycket tät klump anser jag min Anm).


”Det är en tät kula av något”, säger Ana Bonaca, en forskare vid Harvard-Smithsonian Center for Astrophysics, som upptäckt bevis för fenomenets realitet.


Bonacas bevis för händelsen och hålet presenterades den 15 April på en  konferens anordnad av American Physical Society i Denver. Det är inte ett hål utan en serie av hål i Vintergatans längsta arm, GD-1 sades det.


Fenomen som detta är troligen minnen av stjärnor som rört sig tillsammans genom galaxen med ursprung från en krasch mellan Vintergatan och en dvärggalax.


Stjärnorna i GD-1 är i sig resterna av en ”klotformig stjärnhop” som störtade ner i Vintergatan för länge sedan och sedan sträcktes ut i en lång rad bildade galaxarmen.

Från dessa dvärggalaxer kan vi även ha fått extra svarta hål så möjligtvis finns ej ännu upptäckta svarta hål av mindre format därute. Mindre i förhållande till det stora som finns i centrum av Vintergatan.


Men då inget svart hål ses existera i närheten av de hål genom galaxen som upptäckts anses förklaringen inte vara en dvärggalaxkollision utan något annat och misstanken riktas därför mot en klump svart materias framfart.

Detta betyder inte att objektet är definitivt eller 100%, helt av mörk materia, säger Bonaca.

”Det kan vara att det är en lysande objekt som gick bort någonstans, och det gömmer sig någonstans i galaxen. Men det verkar osannolikt, delvis på grund av själva omfattningen av objektet”. Tillägger hon.


” Men det är svårt att helt utesluta delvis eftersom forskarna inte vet hur snabbt det rörde vid islaget. (Det kan ha rört sig mycket snabbt men inte riktigt lika tungt som förväntat. En mörk materia kula i full fart eller en långsammare men mycket massiv som en slags mörk hammare säger Bonaca.


Frågan eller påståendena har inga svar. Det enda vi säkert vet är att något hänt.

Själv tror jag på en kompakt dvärggalax framfart en gång. Men som sagt ingen vet och något vi alla vet är dock att vi vet mycket lite om universum och dess uppträdandens förklaringar. Men jag tror svaret är enklare än att dra in mörk materia teori i det hela.