Men då vi inte kan fotografera av den utifrån som vi kan av andra galaxer har vi tänkt oss hur den ser ut utifrån vissa mätningar och andra likartade galaxer som ex Andromediagalaxen som antas vara mycket lik Vintergatan i form.
Nu har dock Warszawas universitet använt sig av jättestjärnor för mätning för att visa galaxens verkliga form.
Att kartlägga en galax är av förklarliga skäl inte en helt enkel uppgift. Vår tidigare syn på Vintergatans utseende har byggt på observationer av 2,5 miljoner stjärnor att ställa mot de 2,5 miljarder som kan finnas i klustret Vintergatan. För att få fram en mer korrekt återgivning har Dorotea Skowron och hennes team mätt avståndet till cepheider . Det är de unga jättestjärnorna som många gånger lyser tusentals gånger starkare än vår egen sol och är synliga även i galaxens utkant.
Då dessa stjärnors ljusstyrka varierar har detta kunnat användas för att fastställa avståndet till andra galaxer.
Stjärnornas regelbundna pulser har gett en mer exakt bild av Vintergatans sammansättning och vår galax visar sig då vara tilltufsad av någonting.
– Våra resultat visar att Vintergatan inte är platt, utan när man kommer långt ut från galaxens centrum så är ser den skev och vriden ut. Skevningen kan ha uppstått genom tidigare möten med satellitgalaxer, intergalaktisk gas eller mörk materia, säger Przemek Mroz som ingår i teamet.
Troligen är det helt riktigt att en eller flera galaxer har krockat och gett Vintergatan sin form (min anm).
Bild Ej på Vintergatan men en tydlig bild på galaxvridning. I detta fall på galax NGC 2623 vilken fått sin ovanliga och vridna form som resultatet av en stor sammanstötning och efterföljande samgående mellan två separata galaxer. Galaxen finns i Krabbans stjärnbild 250 miljoner ljusår bort. Denna bild visar tydligare vad som menas med vriden galax än en bild på Vintergatan gör. Vi ska även komma ihåg att vi själva finns i Vintergatan och därför inte kan fotografera hela Vintergatan utifrån.
