Saturnus ringar är av skilda slag

Saturnus ringar är av skilda slag. De har olika täthet och cirklar runt med olikartade hastigheter.

Det finns vågrörelser i cirklandet runt planeten. Inget är symmetriskt men på avstånd ser det så ut.

Allt flyter. Men med olika hastigheter kurser och våglängd.

Titan är en måne runt Saturnus med en storlek större än planeten Merkurius.

Titan hade kallats en planet om den haft en egen bana i vårt solsystem istället att som nu vara en måne till Saturnus.

Här flyter floder och finns sjöar. Inte av vatten utan av metan. Här regnar det men även regnet är metan i en atmosfär av nästan enbart kvävgas.  På Jorden har vi vattnets kretslopp på Titan är det metan som är kretsloppet.

Här finns en tät atmosfär vilken är svår att se igenom. Men tre sjöar har upptäckts på Titan vars största djup är ca 200 meter där 2 cm höga vågor sköljer kusterna.

Nu har en vätecyanid upptäckts i ytan på Titan en som man tror föregångare till livets aminosyror.

Experiment har tidigare gjorts i laboratorium för att försöka skapa byggstenar för liv med utgångspunkt från vätecyanid och dessa försök har gett positiva resultat.

Men detta ska inte tolkas  som att man visat på liv på Titan, däremot behövs mätningar på plats i framtiden för att lära mer om Titan.

En hop videor på olika objekt i rymden. Ex Merkurius yta. Mars och Saturnus mm.

http://earthsky.org/tag/videos

Om du följer denna länk ovan  kan du se på en mängd nya och äldre videor från rymden. Merkurius yta kan ses och mycket annat gammalt som nytt.

Alla i bra kvalité och av mindre längd.

Hur vi kan bosätta oss på Saturnus eller Jupiters månar.

Vi kan självfallet aldrig landa på eller bosätta oss på gasjättar som Jupiter eller Saturnus och inte heller på Neptunus eller Uranus .

Men runt Saturnus och Jupiter vilket denna dag det handlar om finns månar där det är möjligt att landa och även bosätta sig på. Månar som inte är fientliga mot mänskliga bosättningar med lite hjälp.

Av Jupiters 67 månar är vissa mycket intressanta  dessa är Ganymedes, Europa och Castilles. Dessa tre har inre hav och troligen värme som kan användas vid en framtida bosättning. Möjligheten att dessa hav innefattar livsformer finns också.

Saturnus har  62 månar  och här finns även likt på runt Jupiter några högintressanta månar vilka kan hysa liv och kan vara möjliga att bo på för människan. De mest högintressanta  månarna här är Titan,  Enceladus, Thetys, Dione, Rhea, och Japetus.

Det blir för mycket att här gå igenom det intressanta material som finns just nu om detta. Istället rekommenderar jag starkt att läsa och se filmer om detta   genom att följa de länken som finns här om Jupiters månars terraformande och även länken om Saturnus månars terraformning.

Vi får bara hoppas att vi när den dagen kommer inte får eller blir invaderade av okända bakterier eller virus som snabbt tar död på oss. Liv som kanske kan finnas i de vatten som finns i de underjordiska hav vilka  finns på dessa månar eller andra platser där.

Saturnus ringar och en del av dess månar verkar betydligt yngre än man tidigare trott.

Antagandet att Saturnus ringar skulle vara cirka 4 miljarder år gamla lika gamla som planeten själv har varit sanningen under många år.

Nu verkar detta antagande ha förfalskats. Istället anses åldern vara cirka något hundratal miljoner år ungefär av samma ålder som då dinosaurierna spatserade på Jorden.

Vissa av Saturnus isplaneter anses även de ha denna ålder.  Dessa är Thetys, Rhea och Dione.

Forskare har använt datorsimuleringar för att räkna ut banorna bakåt i tid och dess förändringar över tid. Genom detta förfarande kan de se att banornas förändringar är mindre än övriga månars runt Saturnus vilket ger teorin att dess läge visar på att  en mindre tid har gått sedan dess första tur än övriga månars runt planeten.

Vad som hänt kan enbart spekuleras om. Kanske var månarna med tidigare men genom kollisioner mellan dem eller andra objekt har banorna förändrats och ringarna uppstått. Ingen vet men forskning om orsaken pågår.

Saturnus måne Enceladus gejsrar sprutar taktfast. Så sker inte på Jorden.

Gejsrar finns på flera platser på vår planet bland annat på Island. När vatten värms upp av Jordens innanmäte och når kokpunkten sprutar det upp i fontänliknande sprut av vatten och ånga. Förutsättningen för att det ska ske är att jordskorpan är så tunn att vatten kan värmas upp till kokpunkten.

Men när en gejser sprutar på Jorden  innebär inte detta att alla andra sprutar över hela planeten eller ens i närheten.

På ismånen Enceldus sker dock detta alla sprutar samtidigt runt hela månen.. Vi vet att under ytan på månen finns vatten troligen saltvatten. När det värms upp sprutar vatten upp genom spricker i berggrund och is. Men att det sker taktfullt är ett mysterium.

Det teoretiskt  förklaras av att månen är liten och allt vatten har kontakt med samma värmekälla vilken värmer lika runt hela månen.  Att allt värms upp lika mycket kanske genom tidvatteneffekt från Saturnus gasjätten runt vilken månen kretsar.

Genom detta blir en likhet av uppvärmning och allt sprutar där det kan spruta ur gejsrar samtidigt och en utjämning av värmen i vattnet sker då tillfälligt innan ett nytt utbrott sker.

Bilden ovan från Wikipedia och Gejsern Strokkur på  Island.

Norrsken kan ses mer än på Jorden. Exempelvis på Jupiter, Saturnus, Neptunus och Uranus

Norrsken eller sydsken kallas ofta gemensamt för polarsken. Men är inget unikt för Jorden.

Citat: Polarsken uppstår när laddade partiklar (vanligen elektroner) från solen (solvinden) faller in mot den översta delen av jordatmosfären på 100-400 km höjd. Elektronerna påverkas av jordens magnetfält och träffar därför atmosfären längs en oval runt vardera magnetiska polen, den så kallade norrskensovalen på norra halvklotet. Slut citat.

Polarsken är inget unikt för Jorden våra gasjättar Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus har egna polarsken. Se bild här på Jupiters  och Saturnus.

Mars har ett eget svagt magnetfält vilket inte ligger vid polerna och kan ge ett svagt sken vilket kan ses av en astronaut på Mars yta . Venus har även ett fält vilket ger ett sken sett utifrån  rymden.

18 ljusår från Jorden upptäcktes nyligen en brun dvärgstjärna.

Dessa är för små för att bli en stjärna men denna dvärg sågs ha ett rött polarsken. Troligen är  polarsken  vanliga bland universums planeter. Ett normalt sken men ett vackert sådant.

Ett jättemoln har upptäckts vid Titans sydpol.

Saturnus måne Titan  har den senaste tiden dragit uppmärksamheten till sig. Över dess sydpol finns ett moln av jätteformat. Ett moln av samma densitet som vi på Jorden har dimma.

Storleken är den största man sett här och innehållet i dimman är is. Is innehållande kol och kväveföreningar.

Att det dyker upp nu kan ha med årstiden att göra. En årstid på Titan är 7 1/5 jordår. Temperaturen är ca -150C. Därav moln av is. Is med en täthet som jordisk dimma.

Säkert är årstiderna där som här av lite skillnad varje gång. Denna gång har människan fått se ett jättemoln på Titan. Men detta kan vara vanligare än vi tror så många årstidsäsonger på Titan har vi ännu inte att jämföra med.

Saturnus största måne Titan är högintressant för astrobiologerna. En sjö lika stor som Kaspiska havet finns bland annat här.

Titan är den måne vilken har en mycket tät atmosfär vilket gör den svår att undersöka. Men rymdlandaren Huygin landade här och har tagit bra bilder från ytan. Bilder vilka visar på den enda himlakroppen i vårt solsystem med flytande vätska i form av sjöar på ytan.

Även floder existerar på denna måne vilken i storlek är större än planeten Merkurius.

Största sjön här kallad Kraken är ungefär lika stor som Kaspiska havet på Jorden. På Titan ska finnas komplexa organiska molekyler vilket kanske kan antyda på något slag av liv.

Men då yttemperaturen är ca -180 grader finns inget rinnande vatten här utan sjöar och floder består av vätska som flyter i denna temperatur.  Det är metan och eller etan.

Atmosfären är metan och kvävgas i första hand.  För att läsa lite om hur astrobiologerna tänker angående möjligt uppbyggande av cellmembran och i förlängningen liv i denna miljö se medföljande länk här.

En av Saturnus månar Enceladus matar en av Saturnus ringar genom sina isvulkaner. Forskare misstänker liv. Se en fascinerande film från Enceladus nedan.

Enceladusär en isvärld med ett saltvattenhav under ytan. Värme alstras i det inre och vulkaner sprutar upp saltvatten blandat med materia långt utanför  den tunna atmosfären.

Blandningen fastnar i en av ringarna runt Saturnus och fotsätter här sin bana runt Saturnus.

Forskarna fascineras av möjligheten till liv genom att det finns vatten under isen och i en av ringarna runt Saturnus. Här finnsen länk att koppla upp sig mot där en kort film på ett spännande och informativt vis förklarar  möjligheten till livsformer under Enceladus yta eller hör o häpna organiskt material i ringen som nämns ovan runt Saturnus.

Den tunna men grumliga atmosfären ger även reflexer vilket lurar oss att tro att månen är belyst och ljus av solen.

Kanske det även är förklaringen till dvärgplaneten Ceres  mystiska ljuskällor vilka tros komma från reflekterade material vilket jag hela tiden trott vara rhodium. Fortfarande finns inget svar på vad som reflekterar där. Men is verkar inte vara svaret på  Ceres vilket det är på Enceladus.

Det finns likheter med objekten inte ismässigt vad man vet men båda sprutar upp vattenplymer från det inre och båda har atmosfär. Då Enceladus har en grumlig atmosfär som reflekterar ljus och Ceres har atmosfär och vattenkaskader ses även här därför bör även Ceres atmosfär bestå av grumlighet. Därför kan reflektionen av de material som finns på vissa platser på Ceres reflekteras genom samma effekter som det sker på Enceladus. Vattenkaskader, mineralbitar i vattnet och en grumlig atmosfär som reflekterar vissa mineral eller isslag.

Dione en av Saturnus 62 månar. En isvärld som nu fotograferats på nära håll och likt andra isvärldars döljer vad som finns under isen.

Dione fotograferades för ett tag sedan av Cassini när denna passerade månen. När det nästa gång blir möjligt är skrivit i stjärnorna som uttrycket heter.

Dione är en isvärld likt en del andra månar i  solsystemet. Dock inte vår måne runt Jorden.

Fotografierna på Dione är vackra och kan ses här. När människan kan besöka denna måne vet ingen men säkert är det många generationer dit.

Ismånar  kan innehålla vad som helst under ytan och är därför spännande världar att besöka. En dag kanske människan kan komma hit. Till dess eller tills en ny rymdfarkost kan besöka omgivningen får vi njuta av bilderna från Cassinis resa. 

Saturnus ringar är uppbyggda inte bara av sten och is utan i första hand matematiskt

Många tror att ringarna runt Saturnus är stenar av skilda storlek. Visst är det sten och även stendamm som flyger runt Planeten. Men inte enbart.

Merparten är vanligt vatten fruset till is.

Storleken på partiklarna kan uttryckas i en formel. Konstigt nog kan matematik ge besked på hur stora de är inga slumpvisa storlekar i första hand  cirklar runt Saturnus. Om de fick sina storlekar innan de fångades in av planeten eller formarna blev de dessa efter hand kan vi inte veta ännu.

Avstånden mellan partiklarna kan även de tydas matematiskt.  Idag tror man att dessa storleksordningar och avstånd är förutsättningen för att ringarna runt Saturnus ska kunna bestå och ha konstruerats.

Men om samma matematik kan tillämpas på ringar runt andra planeter vet man inte. Kanske dessa ringar ska ses som unika utefter hur stor planeten de kretsar kring är.

I så fall måste måtten på partiklarna och avstånden mellan dessa skifta beroende på vilken planets ringar som undersöks. Men som sagt ingen vet något utöver det som nu upptäckts utifrån ringarna runt Saturnus matematiskt.

Saturnus måne Thetys har röda bågar på ytan vilka sträcker sig över kratrar likväl som ytor i övrigt. Vad dessa ränder i form av bågar är och varför de finns är en ny gåta att lösa.

Vid passerande av Thetysi  april i år av rymdfarkosten Cassini fotograferades en förvånande upptäckt. Ytan har röda ränder vilka utan hänsyn till ytans beskaffenhet går längs med denna.

Thetys är en isbelagd planet därför kan det vara issprickor fyllda eller skimrande i rött man ser. Men vad detta rödskimrande material är bestående av vet man inte. Det kan vara allt från gas till något som kommer inifrån månen.

Dessa streck eller bågar av röda streck tros vara relativt unga då de går rakt över gamla kratrar mm.

Ser man på bilder kan man få uppfattningar av skilda slag onaturliga som naturliga. Följ medföljande länk här för att läsa och se om detta fenomen.

Låt tankarna flyga och fantasin flöda nu innan forskarna hittat en trolig lösning och se om dina tankar hamnade rätt.

Titan med öppna sjöar på ytan är den enda himlakropp i vårt solsystem med detta.

Månen Titan har sjöar av kolväten. Titan är den enda måne eller planet i vårt solsystem vilken har öppen vätska  på ytan. Titan är en av Saturnus månar och är lika stor som planeten Merkurius och klassas som den näst största månen i vårt solsystem. Störst måne är Ganymedes vilken kretsar runt Jupiter.

Etan och metanfyllda sjöar finns vid polerna. Några fördjupningar där ingen vätska finns existerar även. Varför dessa hav existerar och hur de uppstått är en gåta.

Varför just denna måne har dessa sjöar och öppna sådana vet vi inte. Utöver detta har månen även tät atmosfär bestående av kväve.

Genom att följa denna länk kan intresserade få veta mer om vad forskare idag tror och anser om havens uppkomst och vad man kan förmoda  från Titans historia. Men än är det enbart spekulationer som anses troliga.

Jätteringen utanför Saturnus större än man trott täcker hela solsystemet. Månen Iapetus likt Phoebe bör ha något med mysteriet att göra.

Redan 2009 upptäcktes denna jättering vilken sträcker sig miljontals km runt Saturnus måne Phoebe. Ringen når utanför solsystemets gräns men är så svag att den enbart kan ses med teleskop från rymden. Tätheten är minimal och objekten av stoft. Att den finns är just gåtan.

http://www.npr.org/sections/thetwo-way/2015/06/10/413416716/saturns-dark-and-mysterious-outer-ring-is-even-bigger-than-expected

Men nu 2015 har det upptäckts att ringen är än större än man först trodde. Cirka 30 % större utsträckning än man först trott.

Hur och varför den bildats är en gåta. Varför just Phoebe är troligaste centrum är även det en gåta men säkert en som skulle gå att lösa om man säkert visste hur solsystemet en gång bildats.

En av Saturnus månar Iapetus är även den en gåta. Likt den jättering som finns är den ljus på halva ytan och mörk på den andra. Något slags samband bör det finnas här då detta inte gäller de idag kända övriga månarna runt Saturnus.

Hyperion en av Saturnus månar och den största oregelbundna i vårt solsystem nya rön om denna måne kommer dagligen.

Saturnus har många månar ca 150 stycken, mindre eller större och en av dessa är Hyperion, vilken är oregelbunden och med en oförutsägbar omloppsbana runt Saturnus. Omloppsbanan ses som kaotisk.

Månen tros bestå av is och sten. Utseendet påminner om en svamp.

I början av juni kom  nya rön om denna måne då rymdsonden Cassini för ett tag sedan passerade månen och dess bilder nu analyseras. Sök gärna efter nya rön på nätet härifrån det ändrar sig dagligen.

En udda måne utseendemässigt vilken tolkas om åter och åter igen.