Något om etik.

Vad som är rätt eller fel, gott eller ont har alltid diskuterats. Det är filosofers ämne sedan tidernas början och även religioners.

Ingen har kommit fram till det ultimata svaret. Jesus bergspredikan ses som svaret för kristna i övrigt har olika filosofer olika svar. Kant är intressant genom sitt svar att man bör göra det som ger bäst godhet för merparten av de som utsätts för något.

Platon ansåg att statsskicket var viktigt medan andra haft andra svar ex naturrätten.

Men kan man inte se svaret som relativt i förhållande till tidsanda? Ser man historiskt kan man se det så. Brott och straff har bedömts olika genom tiderna. Relativismen har rått här och så tror jag alla värderingar kan ses fortfarande.

Estetik är bland annat.

Något ur detta område är frågor som rör den skapande fantasin. Några uppdelningar ur detta fält är följande funderingar.

Den panestetiska tanken. Detta är när man ser på ett landskap och ur detta skapar former och färger för att konstruera en helhetsharmoni.

Organismtanke. Den kan fås då man upplever att något i en harmoni inte stämmer. När exempelvis en musiker spelar fel. Organismen, stycket störs och helheten förfelas.

Uttryckstanken. Konstverket är inte något från den konkreta verkligheten utan ett uttryck av konstnärens konstruktion av sina tankar och upplevelser.

Konstverket som symbol. Det konstverk man ser skapar trådar och tankar åt skilda håll symboler frammanas olika för olika människor.

Estetiska och praktiska känslor. Konstverket, symfonin eller filmen ger oss en upplevelse av liv och innehåll.

Estetiska och etiska värden. Vi upplever att vi lär oss något av verket. Vad som kan ses som vackert. Vad som kan ses som rätt eller fel. Vi påverkas.

Den estetiska värderingen. Vi gör en värdering ibland påverkad av vad som bör tyckas inom området ibland vågar vi stå upp och tycka själva. Konst och filmvetare är inte allena värderande med det svar vi ska ta till oss.

Ericastiftelsen finns ännu.

Stiftelsen Grundades 1934 av doktor Nycander och rektor Hanna Bratt och ännu i dag bedriver man forskning och utbildar inom bland annat psykoterapi.

Här behandlades barn och ungdomar upp till tjugoårsåldern från 1954 endast de som var folkbokförda i Stockholms stad.

1954 övertog staten det ekonomiska ansvaret för anläggningen. Hur det ser ut i dag kan man läsa på medföljande länk.

Få vet om denna stiftelse som inte är involverade inom den psykiska sfärens arbetsområden eller har utbildats här.

Erfarenhet skapar reträttvägar när kaos skapas i samhället.

Förr var en erfaren skogsmänniska eller jägare mer lämpad för att överleva i en karg ogästvänlig miljö. Dagligen fanns kampen för överlevnad där, mat skulle anskaffas, familjen skyddas för vilda djur och fientliga stammar.

Det var en kamp och den med mest erfarenhet av hur den skulle gå tillväga var den som överlevde och kanske även fick ett överskott av mat.

När jordbrukarsamhället uppkom var det den som lyckades roffa till sig mest mark och arbetskraft som blev lyckosammast.

Övriga blev slavar eller beroende av andra på andra sätt för att få mat för dagen

I dag är det de med anor från de lyckosamma som fortfarande styr och har makt. De som ärvt till sig detta genom att föräldrar har kontakter. Observera pengar kommer i andra hand. Kontakter öppnar dörrar för att tjäna pengar och behålla makt föräldragenerationen ärvt sedan urminnes tider.

Erfarenhet genom årtusenden har fått vissa familjer att ses upp till och lyckas.

Övriga, slavarna och de underkastade har hållits tillbaks och i dag är deras ättlingar de utan kontakter, då som nu.

Det är de med sämst arbete eller inget alls, de arbetslösa. Allt går igen, försök att ändra samhället till klasslöst har gjorts flera gånger i olika socialistiska system och alltid misslyckats. Där det hållit under en tid i Sovjet etc. har partifunktionärer varit de som genom sina förfäder ärvt makt och kontakter. Inget blev nytt och att förändra mänskligheten går inte. Det visar historien och även dagens svenska politik som är ett uppror mot jämställdhet av tillgångar och för en återgång till underkastelse och segregation av människor.

Intet djur är farligare än den dödligt förolämpade människan.

Ett gammalt uttryck som kanske i dag inte ses som något att ta hänsyn till. Det var Erasmus Rotterdamus som en gång sa detta.

Kanske man ur detta kan få en viss förklaring av hur terrorister konstrueras. De kan ha upplevt sin ideologi som hånad. Kan det även förklara hur bränder och kaos nu snart är vardagsmat i vissa bostadsområden? Hatet mot att ha segregerats och utanförskapet har ju konstruerats av politikern av i dag.

Segregationen av arbetslösa genom det orättvisa skattesystem som konstruerats av Alliansen och som inte tar hänsyn till skatt av bärkraft utan istället av om en person har arbete eller inte. Och då i den besynnerliga konstruktionen av att de som har arbete ska betala lägre skattesats än de som inget arbete har vilket gör att ungdomar men även äldre avskyr de som har makt. Hatet som nu konstrueras mot samhället riktas mot samhällets beskyddare polis och räddningspersonal då hatet här är lättare visa än att genom rösträtt eller politikeravsky och få mediarespons på.

Genom nedvärdering av en grupp i samhället genom att ge dessa sämre villkor genom ex ökad skattesats fast de har mindre pengar att leva på ger grogrund för hat. Och detta upplevs som förolämpande av människovärdet. Detta skapar farlighet i samhället och början av det ser vi nu.

De sjuka och arbetslösa är i dag genom politiska beslut dödligt förolämpade av sitt människovärde. Men det är alltid ungdomarna som har första orken att visa detta öppet. Det är arbetslösa ungdomar som inte ser någon framtid som bränner och förstör i dag. De gör uppror.

Men förstår politikerna det och förstår de varför? Absolut inte. Om de förstått hade vi inte haft en utanförskapande politik som vi haft några år nu. Ingen får arbete eller blir frisk genom att få sämre levnadsvillkor. Beslut grundade på detta skapar enbart ett oroligt och segregerat samhälle vilket inte bara historien visat utan även nutiden.

Tuppluren eller middagsvilan var viktig i vårt samhälle förr och är så än i Sydeuropa.

Middag bör ses som det används och användes förr. Middag åts klockan 12 på dagen inte på kvällen eller hur som helst som nu för tiden. På kvällen åts kvällsmat ofta rester som värmdes efter middagen. Så växte jag upp men förstod redan som ung att det var okänt i stan vilken jag ingen erfarenhet hade av förrän jag var runt 25 år.

Efter denna huvudmåltid var det förr självklart att ta sig en tupplur liksom det ännu idag är självklart i Sydeuropa att ta en siesta.

Visst var dygnsrytmen annorlunda förr. Man kunde gå och besöka varandra vid femtiden på morgonen samtidigt som de flesta på vinterhalvåret lade sig vid halvsjutiden på kvällen. Halv 11 på kvällen ansågs som mycket ofint att kontakta någon då det sågs som mitt i natten

I dag misstänker jag att vi i tidevarvet när vissa krogar öppnar 23 eller senare inte av dess besökare skulle välkomna ett besök vid femtiden på morgonen. Ja kanske föresten då vissa festar ju ännu vid denna tid som förr var början på en ny arbetsdag.

Varför dygnsrytmen ändrats är en gåta. Nog kunde dagens nöjesställen öppna vid 18 tiden och stänga vid 23 tiden och nog skulle det gå som förr att besöka vänner och bekanta vid femtiden på morgonen igen.

Dygnsrytm har vänts, tuppluren åsidosatts och människan har blivit vilsen då den förändrat och förändrar allt utan hänsyn till hur människan som art levt sedan dess uppståndelse ur historien. Varför vet jag inte men ju äldre man blir desto mer ifrågasätter man.

Ensamarbetaren (ensamvargen) värderas dåligt på arbetsmarknaden i dag.

Grupparbeten i skolorna, gruppsamverkan på arbetsplatserna, det är den verklighet vi lever i 2009.

Man värderar människor i hur de kan samarbeta. Individualismens tidevarv där var och en ska lyckas att förverkliga sig själv. Människan ska vara oberoende och ha mål som är egna att kämpa för men som likväl ska bedömas utefter hur väl denne kan samarbeta.

På arbetsplatserna finns krav på att den som anställs ska vara bra att samarbeta med. Den ska kunna ta hänsyn, vara lyhörd och kunna arbeta i grupp.

Men likväl kräver samhället att varje människa ska vara en individualist. Men det gäller kanske bara utanför arbetsplatsen.

Kraven som finns i dag blir därför motsägelsefulla och skapar orimliga krav vilket gör att människan stressas, går i väggen och får börja om på samma omöjliga livsbana om och om igen inom alla samhällsområden. Arbete, familj, boende, intresse mm allt i syfte för att förverkliga det man tycker sig sakna eller som samhället och medmänniskorna tycks kräva för en succéartad levnadsbana.

Däremot avskys i de flesta fall ensamvargen på en arbetsplats och den påträngande människan i vardagslivet utanför arbetsplatsen. Utanför denna ska ingen gruppsamverkan finnas här ska var och en sköta sig själv och inte blanda sig i andras människors göranden. Medan det på arbetsplatsen inte får förekomma ensambeslut utan allt ska diskuteras i grupp innan beslut tas. Möten är slagordet där alla ska få säga sitt. Nog är allt ovanstående motsägelsefullt och besynnerligt.

Men vårt samhälle i dag är just detta, besynnerligt.

Undersökningsföretagets uppdragsgivare på nätet kan se vem du är, du är inte anonym.

Det finns många undersökningsföretag som mot att du får en viss poäng eller kanske en lott kan tjäna en slant eller sak om du har tur. Du får dock vara beredd på att nästan dagligen sitta en timme med dessa marknadsundersökningar vilka är långt ifrån anonyma.

Du har för det första gett företaget ditt namn och din adress. Men även deras uppdragsgivare kan lätt se vem du är.

I de flesta undersökningar som kan handla om politisk åskådning, sjukdomar, åsikter mm finns det frågor som gör dig lätt att urskilja som person.

Ofta önskar de veta när du är född dag, månad och år. Ibland önskas även personnummer. Men nästan alltid, din livssituation (sambo, ensam mm) hur många barn du har, ifall du har arbete. Och så önskas nästan alltid ditt postnummer om du nu inte redan uppgett fullständigt namn och adress.

Genom postnumret kan man se i vilket område du bor. Sedan kan man leta efter dig på olika sätt om man önskar genom födelsenumret, bostadsform (lägenhet, egen bostad etc som alltid är en urvalsfråga i undersökningen) Känsliga uppgifter av åsiktskaraktär kan ge intresse för vissa som kanske får tag i uppgifterna att söka upp dig. Det är möjligt och bör tänkas på när man ingår i en undersökning av åsiktskaraktär, politisk eller ej och där man önskar veta så mycket som möjligt om dig som egentligen inte har med de åsikter de önskar få veta om.

Urval för marknadsundersökningsföretaget kan bli till fall för dig om uppgifterna kommer i fel händer.

Livslångt lärande, är det något människan är skapad för? Jag tvivlar.

Livslångt lärande har blivit ett begrepp i tiden. Man ska lära nytt och omställa sig för att passa in på arbetsmarknaden livet igenom. Den som inte vill eller kan blir utesluten från arbetslivet. Historiskt sett ses äldre som svårare att omskola och ratas därför regelbundet bland anställare.

Visst finns en del sanning i detta att äldre har svårt för att förstå varför de ska lära om när de redan kan sin uppgift. Historiskt lärde man för livet och lärde ut sin kunskap till de efterkommande i bondesamhället.

Fadern lärde pojkarna, modern flickorna i det traditionella samhället. Förflyttningarna i yrkeshänseende i förhållande till föräldragenerationen var mycket försumbar. Den fanns men var ovanlig. Tänk på uttrycket skomakare bliv vid din läst. Vilket betyder gör det du lärt dig inget annat.

Genom vårt snabbt föränderliga samhälle har otryggheten kommit i arbetslivet och likaså osäkerheten om vad framtiden ska innehålla. Planering är meningslös för en längre period då samhället och politiken förändras snabbt och ofta vilket ger ett stressigt och egoistiskt samhälle där de flesta inte bryr sig om andra än sig själva. I många fall inte ens om den egna familjen.

Har samhället blivit bättre än förr? Ja materiellt och även när det gäller sjukvård. Annars är det mycket sämre, man bryr sig inte om sin medmänniska utan kämpar enbart för att själv skaffa sig materiella framgångar, snabba klipp och sexuella utmaningar.

Många äldre känner sig vilsna i dagens samhälle och undrar vad de gjorde för fel i skapande av det morgonsamhälle de var med och formade. En annan fråga är hur samhället ser ut om ytterligare 30-40 år. Kommer dagens unga då att känna sig lika oförstående för den värld som då finns som många äldre gör i dag för dagens värld? Jag tror det.

Jonas Arthur Engberg förskönade nya statliga byggnader under första hälften av 1900-talet

Engberg förstatligade riksantikvarieämbetet, konsthögskolan och Statens historiska museum. Tillkomsten av riksteatern var det även han som låg bakom 1934.

Han var en av de medverkande av den då nya psalmboken av år 1937. Han genomförde en ny läroverksstadga där de klassiska språken hade en stor plats.

Se länken ovan för att veta lite om hans tid i regeringen och som bla ecklesiastikminister.

Det finns tyvärr inte så mycket att läsa om denne högproduktiva person som hade sitt finger med i mycket under sin tid.

Men något har tagits upp här och en dag kanske någon skriver en mer utförlig levnadsbeskrivning över honom. Mig veterligt finns ingen sådan i dag.

Att anlägga natur eller låta urskogen växa

Ska naturvärden bedömas utefter hur väl en skog eller park sköts eller efter om den får växa och förfalla utefter väder, vind och tid?

Frågan är berättigad då jag är övertygad om att många ser urskogen och en förfallen park som ogenomtränglig och därmed ful och otrevlig. Medan de ser en väl ansad parkmark och väl gallrad skog som trevlig att besöka.

Men urskogen är inte för människans skull. Den är för biologisk mångfalds skull och ju mindre människor som besöker dessa områden desto bättre klarar sig denna miljö utan onaturlig påverkan av människan.

Samma sak med den förfallna parken där den nu finns. Den är även den en bra biologisk mångfald.

Den ansade parken, gallrade skogen och välskötta trädgården är däremot en rekreationsplats för människan. Den är vacker och tilltalar de flesta.

Varför den förfallna trädgården däremot inte accepteras i tättbebyggt område har inte så mycket med biologisk mångfald att göra som de tidigare nämnda områdena. Istället har förfallna tomter eller ej skötta trädgårdar i tätorter ofta blivit platser för skadedjur och skräp. De blir ofta en sanitär olägenhet då de av någon anledning drar till sig förstörelse och nedskräpning likt tomma hus drar till sig vandaler som smäller glasrutor och förstör byggnaden ut som invändigt.

Biologisk mångfald innebär inte att det är för människans skull.

Tillrättalagd natur är till för människans estetiska känsla.

Medan förfall är till skada för allt och alla.

Kunskapens uppkomst och kunskapens grund.

Lärande är kunskapsinhämtning och för att detta ska ske optimalt behövs en pedagogik.

Någon lär ut något som anses behövt att läras ut för något syfte. Samhällets, elevens framtid eller för att tillfredsställa något behov hos den lärande.

Vad som är kunskap är egentligen all ny erfarenhet som någon får. Men den behöver ibland förklaras för att inte missuppfattas eller till och med bli farlig.

Förståelse är en grund i all kunskap. Här har pedagogen sin uppgift. Att ge en förståelse för en kunskap. Alla kan självfallet lära sig själv. Antingen genom praktiskt inhämtande av någon som redan kan något. Se på hur någon gör. Experimentera. Alternativt om läskunskap finns läsa sig till kunskap eller se på bilder och ritningar.

Ur detta kan kunskap uppstå. Kunskapens grund är däremot något som man kan lära sig och som utgår från någon annans inhämtande av erfarenheter som kan läras ut.

Personligheten är det värdenas källa?

En filosof med namnet Ralf Waldo Emerson (1803-1882) ansåg detta.

Den som önskar veta mer om honom kan här läsa mer.

Jag tänker här fundera över denna utsaga.

Alla tolkar vi verkligheten och konstruerar den om och om igen. Rekonstruerar, ändrar uppfattningar lägger till nya kunskaper och erfarenheter och omtolkar.

Alla har utefter sin erfarenhet, sitt arv och sin miljö sin något annorlunda syn på verkligheten i förhållande till sin partner, granne, vän, arbetskamrat eller vem som helst.

Människan är unik alla har sin skapade verklighet som ändå till största delen fungerar tillsammans med andra genom att vi skapat regler och lagar för hur vi kan samarbeta och leva utan att skapa för mycket otrevnad och problem för andra och oss själva.

Vi har skapat vår egen personlighet utefter de möjligheter vi har.

Är denna då värdenas källa?

Ja naturligtvis är den det. Vi skapar självfallet värdena samtidigt som vi skapar vår personlighet. Därför finns det så många uppfattningar inom allt.

Därför har människor i stort som smått så svårt för att komma överens. Därför skapar vi gemensamma värden som så många som möjligt kan acceptera och respektera. Därför sitter organisationer av alla slag på möten kanske varje vecka och mer för att diskutera nya lösningar hitta svar på problem och tankar som uppstått.

Detta är människan.

Visst är det sant att personligheten konstrueras utefter de förutsättningar ett subjekt har och i personligheten finns värderingarna, värdena.

Elektricitet finns i hjärnan och troligen i alla delar av verkligheten.

Mänskligheten har inte mer än under några generationer tillbaks använt el.

Man har känt till el i form av statisk elektricitet sedan årtusenden. Men den form av energi vi använder i dag som el fanns det ingen kunskap om.

När den väl upptäcktes och med den möjligheten växte snart en kraftverksindustri upp. Elbolag bildades.

Men även charlataner använde den tillsammans med magnetism för att bota allehanda sjukdomar. Det gick ju att göra mycket trix med dessa fenomen som gjorde folk väldigt imponerade.

I dag vet vi att elektromagnetiska fenomen är vanliga och att signaler i våra hjärnor utförs med elektriska impulser.

Allt är genomsyrat av elektricitet och magnetism. Man kan se det som att detta är något av det som allt är uppbyggt av och genom. Inte bara fysiska fenomen utan även psykiska i form av vår vilja våra behov mm.

Hur många hade trott detta för några generationer sedan? Man visste ju då inget om detta och såg det mest som underhållning och magi.

Så kan fenomen som först ses som underhållande och besynnerliga bli till mänsklighetens fromma när vi väl lärt oss behärska dem. Ett fenomen vi ännu inte förstår men som kanske kommer att kunna användas i framtiden är gravitationen.

Bristen på omtanke och empati i hemmen under 60-talet har skapat dagens känslokalla politiker.

Varför har politiker i dag sådan brist på empati med sina medmänniskor? Visst, det hade de även brist på tidigare. Tänk på att det inte är så länge sedan som rösträtt var förbehållet de som hade kapital eller titel.

Men sedan fick vi ett välfärdssamhälle där barn som växte upp inte förstod eller hade referenser till segregation och utanförskap. De som växte upp i början av på femtiotalet förstod en del och de politiker som är födda då och tidigare har fortfarande referenser från ett annat samhälle och kan förstå hur människor behandlades utefter ekonomiska förutsättningar.

Man lärde sig empati för medmänniskan genom erfarenhet av hur samhället såg ut. Politiker försökte få ett mer ekonomiskt rättvist samhälle. Sjuka och arbetslösa skulle ses som människor och hjälpas att kunna leva även fast de kommit utanför. Pensionen skulle förbättras.

Bildt är från denna tid och hans tid som statsminister segregerade inte människorna i jobbskatteavdrag och utanförskap.

Sedan föddes sextiotalisterna och de som föddes i slutet av 50-talet kan ses tillhöra denna grupp också i människosyn.

Nu styr dessa och jobbskatteavdrag, misstro mot de som misslyckats och inte har arbete eller är sjuka har blivit ledstjärnan.

De växte upp i ett samhälle där man hela tiden fick det bättre och en del tyckte att de arbetslösa och sjuka fick det för bra. Ingen åtskillnad gjordes i värdet av människan. NU tar de igen denna föräldragenerations, som de tyckte, menlöshet och omisstänksamhet i form av politiker som Erlander och Sträng, vilka de nu ser de som i dag har en föråldrad människosyn. Istället anses människan som en bidragsfuskare och parasit om de inte lyckas får arbete eller blir sjuka.

Denna tuffa kalla generation styr i dag Sverige. I spetsen av dessa finns en treenighet av de tuffaste av de tuffa när det gäller känslokalla politiker som vi inte sett på flera generationer.

Reinfeldt, Borg och Olofsson. Var kommer deras misstänksamhet mot de som inte får arbete eller är sjuka ifrån? Man kan tänka på uttrycket att som du bedömer andra är du själv. Syndabockssyndromet.

Men de som växte upp under dessa år våra tre politiker är födda hade det bra, för bra. Föräldrar som hade arbeten, arbete till alla som ville arbeta. Jag vet jag är lite äldre och vet hur samhället var. Att som dessa då bedöma vårt samhälle efter samma referenser som det var i deras barndom där de av föräldragenerationen fick höra att det finns jobb för alla och bidrag är ett otyg kan ha präglat dem och många andra till att jobblinjen fungerar.

Men att regera utefter referenser från denna tids samhälle har fått många av i dag att segregeras och hamna i utanförskap som de ovanstående tre inte förstår och som bryter ner de som drabbats. Brist på empati av politiker med makt är farligt för samhället då detta ger grogrund för våldsamheter och upplopp förr eller senare. Kanske det är början på detta vi ser i dag i de stora bostadsområdena i storstäderna.

Jag dömer inte, jag bara konstaterar fakta som kanske inte en yngre generation kan se då de inte har referenser bakåt.

Varför är inte sparande lika viktigt i dagens uppfostran som det var förr?

Jag ser det som att när väl välfärdssamhället med dess trygghetssystem kom var det inte så aktuellt att lära barn sparsamhet. Föräldrarna har ingen erfarenhet av det tidigare samhällets fattigdom där var och en fick klara sig bäst den kunde.

Man litade på att samhällets trygghetssystem skulle gripa in vid arbetslöshet, sjukdom och skuldsanering skulle vara möjligt.

Så var det också fram till nutid. I dag borde dagens föräldrar och även skola lära ut sparsamhet igen. Vi har inte längre ATP en bra pension för alla. Man måste själv pensionsspara. Hur många föräldrar lär barnen det?

Vid arbetslöshet har samhället i dag segregerat dessa i en grupp som ska betala högre skatt procentuellt för samma inkomst och på det sättet hålls de låga lönerna också nere. Klassamhället ökar.

Sjuka får inte vara sjuka en längre tid då friskförklaras de och så får samhället en aha-upplevelse av att sjukfrånvaron minskar.

Sparsamhet skulle då få även dessa att under lite längre tid överleva ekonomiskt, psykiskt och fysiskt i ett kallt samhällsklimat. Även arbetande borde ha lärt sig att spara den dag många av dem blir arbetslösa kommer även de att få uppleva det kalla samhälle vi fått.

Sparsamhet är enda möjligheten att överleva i dag. Helst ska dettta göras innan arbetslöshet och sjukdom kommer. JA även innan pensionen kommer. Många förstår inte detta. De tror att vi fortfarande lever i en välfärdsstat för alla. Men den är borta. Allianen är här för attb stanna. Var och en blir likt i USA sin egen lyckas smed. Den som misslyckas segregeras och nämns inte mer än i statistiken kostnadsmässigt.

Spara. Lär era barn att spara. Sparsamhet måste bli en dygd, ett måste igen. Välfärdssamhället är borta och kommer inte tillbaks igen i den form vi äldre växte upp i.

Hatet mot bidrag är enorm i Alliansens agenda. Enda mantrat är jobblinjen och vad den innebär för de som kommit utanför vet fler och fler personligen nu.

Vetande är det subjektivt?

Jag anser det. Även om två personer fått samma kunskap från samma pedagog och skrivit ex MVG på ett prov har de ändå inte samma förståelse för vad de visat sig kunna.

De har format kunskapen de inhämtat i sin förförståelse sin miljö och sina ärvda sätt att förstå och tänka.

När de ska förklara vad de kan i ex en uppsats förklarar de utefter olika utgångspunkter och liknelser. Men likväl blir det lika rätt. De har hittat nya sätt att förklara samma sak men det blir lika rätt enligt den som bedömer som även denne får nya infallsvinklar och ökat förstående för sakens natur. På det viset lär sig även pedagogen något och blir genom detta en bättre pedagog och har än lättare för att ge exempel vid en föreläsning.

Detta visar att elev och pedagog lär av varandra. Det blir ett samspel och till glädje för alla. Pedagogen kan lära ut på fler vis för nästa klass. Eleven har fått bekräftelse på sin kunskap och kan gå vidare i sin kunskapsinhämtning.

Eidetik hur många vet vad det är?

Det är ett område inom varseblivning och barnpsykologi. Där man studerar eidetiska fenomen. Vilket är grekiska och betyder åskådningsfenomen. Eidos betyder bild. Åskådningsbilderna är förgrunden.

De är antingen spontant uppträdande av fantasibilder eller minnesbilder av bildförlagor och föremål och har karaktären av varselblivningar.

Personer med denna förmåga kallas eidetiker. Han kan inte endast reproducera en föreställningsbild av något han sett utan även frambringa en åskådlig bild med karaktären av varseblivning.

Det innebär att han kan se en bild eller ett föremål även sedan det borttagits. De är besläktade med andra fenomen som hypnagoga bilder, hallucinationer och drömbilder.
Dessa så kallade eidetiska upplevelser förekommer inte bara visuellt utan också som lukt och hörselfenomen.

En som beskrev mycket av dessa fenomen och som var föregångare inom området var fysiologen Purkinje som arbetade med detta under de första decennierna på 1900-talet.

Egocentrikern är inte egoist vilket man kan tro.

Introvert vet väl de flesta vad det är. En person som är inåtvänd. Lite om begreppet och dess motsats extrovert kan man läsa om här.

Introvert kan ses som synonym till Egocentrikern. Inte som synonym till egoisten.

Denne är självupptagen och ser sig som viktigast av allt i förhållande till andra människor. Personen bryr sig inte om ifall denne trampar på andra för att få sin vilja igenom.

Egocentrikern däremot bryr sig inte om andra och lever i sin egen inre värld. Men det innebär inte att den ska bedömas som sjuk. Det är en personlighet som inte är helt ovanlig men som bör ses som osocial i motsats till egoisten som kan vara mycket social i syfte att få som den vill och kräver. Det är skillnaden.

Efterbilder kan man se det som ekon?

Eko vet alla vad det är, ropar du studsar ljudet ibland så du kan höra det igen som ett eko av det första ljudet. Om man talar i ett tomt rum eller ett rum med få möbler hör man eko här med.

Men kan även ljus reflektera? Javisst kan vi se reflexer av ljus. Men kan bilder reflekteras? Ja som hägringar självfallet. Men kan ögat luras på fler sätt att se något som egentligen inte finns?

Jag tror att detta är möjligt och att många upplevt det i så kallade syner av händelser som en gång hänt. Nu ses de av troende som spöksyner vilket jag menar är fel förklaring i många fall. Dock ej alltid spöksyner och ljud har annan förklaring.

Spöke och andesyner för att inte säga platser där de inte kan ses är inget konstigt. Jag tror och har även upplevt några sådana syner som i det ena fallet var en syn i det andra fallet röster.

Min uppfattning är att detta fenomen som är vanligt förekommande på vissa platser har samband med sinnesstämning på den som upplever det. Denna sinnesstämning får då kontakt med en händelse som inträffat på platsen och som spelats in där genom sin tragiskhet. Starka känslor har varit i omlopp där en gång.

Genom den sinnesstämning en person kan bli igenom ex depression eller starka funderingar kan få denna tragiska händelse att likt en inspelning spelas upp igen på en våglängd som gör att personen får kontakt med uppspelningen eller händelsen över tid och rum.

Något att fundera över.

Vad associerar du till när du ser något?

Troligen något din hjärna ser likheter med som du tidigare upplevt. Igenkännande av något som du präglades att jämföra med eller ser likheter med.

Därför uppstår troligen fobier. En spindel som i din barndom skrämt dig. Kanske den kröp i ditt ansikte och du kunde inte få bort den. Sedan har spindlar uppfattats som skrämmande. En spindelskräck har uppstått.

Kanske en otrevlig person du träffat eller upplevt som otrevlig i din barndom gör att alla personer du senare i livet möter och som har utseendelikhet, röstlikhet eller rörelselikhet med denne uppfattats som skrämmande och otrevliga.

Du har präglats att bemöta personer efter utseende. Första intrycket blir utefter hur denna första person med ett visst utseende uppfattades av dig. Detta gör att du lätt missbedömer människor som liknar denne i framtiden.

Tänk på äldre som aldrig i sin ungdom eller barndom träffade en färgad. Det var ovanligt förr. De har ingen referens till dessa när de kanske i senare skedet för första gången träffar en. De upplever det inte då som varken skrämmande eller trevligt enbart som exotiskt.

De har inget att referera till och ser hudfärgen som exotisk och ser inte personen som människa utan som just en konstig upplevelse. Inte konstigt då att den äldre generationen tyckte att färgade tillhörde en annan ras av människa då de aldrig lärt sig eller förstått mer än på bilder att det fanns människor med annorlunda hudfärg.

Vi lever våra liv mot en bakgrund av ljud.

Tystnad vad är det? Bristvara i dag. Om människan i dag inte har ljud i öronen och då oftast i form av musik känner hon sig ensam. Många måste ha musik när de arbetar.

Förr var det något de flesta inte önskade. För bara någon eller några generationer sedan var det mycket ovanligt med musik när människor träffades i hemmen. Man umgicks pratade, en del söp, åt och diskuterade. Så var det även när teven kom. Fast då skulle man samla sig framför teven och tyst lyssna på vad som sändes. I första hand var det nyheterna som lockade, då Aktuellt klockan 19.30.

Dagens vuxna får skrika på sina fester för att göra sig hörda. Något djupare samtal förs inte. Istället spelas den form av musik högt och hänsynslöst som gårdagens generationer inte tålde.

Hårdrock. Jag ska väl själv medge att jag också avskyr den musiken.

Men varför har ljud blivit mer intressant i dag än tidigare? Varför musik? Varför rör sig många i naturen i dag med headset och har musik i öronen än att som tidigare lyssna till naturens ljud och tystnad? Jag förstår inte eller beror det på att jag inte förstår dagens människa? Jag vet inte.

Lyd eller svält.

Så kan man se arbetslinjen av i dag som förespråkas av Alliansen. Sök jobb till döddagar, om du inget får - skyll dig själv. Då får du leva på mycket låg ekonomisk nivå, om du inte har sparade medel.

Har du inte varit med i en a-kassa då får du leva upp dina tillgångar, sälja ditt hem och först därefter få existensminimum från socialen.

Om du inte lyder så sköt dig själv, svält. Bli uteliggare eller kriminell. Men som kriminell ska du veta att fängelserna idag inte är av samma slag som under 70-talet. Ingen vård och ingen bostad eller ett arbete när du blir fri igen. Bara ut och sköt dig själv.

Vi har alltid behandlat de som inget har som parias. NU är det dock hårdare tag än på länge. Du ska inget ha att säga till om anser vår kära regering. Kan du inte bli din egen lyckas smed; Skyll dig själv.

Nu är det snart val. Kan framtidens val åter bli segregerande val? Visst, vi fick allmän rösträtt i början av 1900-talet

Men för de som behövde fattigunderstöd, socialbidragstagare, kom inte rösträtten förrän 1945.

Kan det åter bli så att de som har det sämst, de arbetssökande och sjuka, ska vägras rösträtt då de inte arbetar?

Jag kan tänka mig det. Kan man beskatta folk hårdare som har dålig arbetslöshetsersättning på grund av att de inte får arbete då kan man stoppa rösträtten också. Då skulle garanterat Alliansen sitta kvar många år framåt.

Man bör inte blanda samman hopp och tro.

Hoppet är det sista som lämnar människan sägs det. När hoppet är borta bryts allt ner och apatin breder ut sig.

Sjuka, olyckligt förälskade, arbetssökande m.fl. alla hoppas de. Den sjuke som ger upp att bli frisk förfaller i apati och lever troligen inte länge till. Den olyckligt förälskade som ger upp drar sig undan i frustration och drar sig in i total ensamhet kanske för resten av livet.

Den arbetssökande som söker tusentals jobb och inget får (inget ovanligt när det handlar om långtidsarbetslösa) och samtidigt hånas ekonomsikt genom fördelningspolitiken skattemässigt i dag, förfaller även denne i apati och ger upp. Jobbsökandet blir ett spel för gallerierna, inget annat.

När hoppet försvinner, försvinner även människovärdet.

Tro däremot kan försätta berg. Det handlar inte bara om gudstro. Allt kan genomsyras av tro. Hur många sjuka har inte kämpat och trott att det skulle hjälpa för tillfrisknande och verkligen även blivit friska till förvåning för anhöriga och läkare.

Hur många olyckligt förälskade har inte hittat en ny förälskelse som fungerat. Ibland har även den olyckliga förälskelsen resulterat i att den övergått i gemensam. Kanske just för att den olyckligt förälskade trott så mycket på den att den som inte älskat omvärderat den älskade.

Hur många arbetssökande har inte lyckats överleva ekonomiskt fast ingen önskat anställa dem och i dag även samhällets värderingar motarbeter dem? De har hittat nya värderingar inom familjen och lärt sig hushålla med de få resurser de har. Jobbsökandet ger säkert inget resultat ändå men de tror att en dag så kanske ändå något sker. Tron på något gör att de ser små glädjeämnen i vardagen istället för att brytas ner av alla nej.

Ska individen underkasta sig samhället eller samhället individen?

Frågan är berättigad. Platon ansåg inte det. Om en person inte tyckte att lagarna i en stat (På den tiden var det stadsstater såkallade polis) borde personen lämna staten och flytta till en där lagarna bättre passade den ideologi personen hade.

Skulle det fungera i dag? Jag vet inte, för då skulle alla sjuka och arbetssökande lämna landet. Ingen önskar väl bli utfryst och nedvärderad som dessa blir ekonomiskt här i Sverige i dag.

Men få har immigrerat. Varför? Vi vet ju att vi knappast har de bästa jobbmöjligheterna här och inte heller bästa ersättningarna när ingen önskar oss som arbetande eller vi blivit sjuka.

Är människor för fega för att ta sig ur ett land där de behandlas illa? Nej vi har många krigsflyktingar här. Men svenskarna då? Ja vi är nog lite för fega för att immigrera från vårt land. Vi hoppas och tror på att människor åter ska se de sjuka och arbetssökande som människor med värde. Man hoppas åter på en regering som inte ser ner på de svaga.Vi hade ju sådana regeringar under merparten av 1900-talet.

Man kan inte förstå (de äldre som har något att jämföra med) att samhället kan fortsätta med segregation och utanförskapande ekonomisk fördelning.

Men då har man glömt att de generationer som nu växer upp växer in i ett samhälle där man ser det som naturligt att de som är arbetssökande och sjuka ska ha det betydligt sämre än andra.

Det kommer snart att vara lika självklart här som det alltid varit i ex USA. Den som drömmer om ett empatiskt samhälle igen där staten tvingade fram empati för de utsatta finns inte längre. De politiker som är i farten nu är 60-talister och de har ingen känsla för de som inte lyckats. Vi kan inte få tillbaks de politiker som en gång slogs för solidaritet. De är snart utdöda och de få som lever är inte verksamma längre utan pensionärer.

Förr drömde man om trygghet, i dag om det perfekta och förverkligade.

Förr var kraven på livet inte så stora man önskade bara en inkomst på sitt arbete och ett tryggt eget hem.

Man var beroende av varandra och sina grannar för hjälp i livets alla skiften.

Kraven på fritid fanns inte, arbetet, oftast bondelivet, var ett liv, inte något som uppdelades i ledighet och arbete.

Visserligen segregerade man människor i olika värden då liksom nu. Arbetslösa sågs även då som parias som ingen nämnde något gott om. Då fanns arbete för alla så dessa sågs som dagdrivare vilket var förbjudet att vara. I dag finns ingen lösning för de som varit utanför arbetsmarknaden i många år och därför har det blivit ok enligt Alliansens ideologi att behandla dem som parias genom att ekonomiskt krossa dem. Hatet mot arbetssökande har alltid funnits men fanns inte öppet under senare delen av 1900-talet.

Familjen var viktig i årtusenden. Äktenskap och kärlek var ofta inte samma sak. Man gifte sig med den som kunde ge fördelar för gården. I dag gifter sig få utan kärlek men likväl fungerar det inte. Då var kamratskapet och beroendet viktigast. Det fungerade.

I dag är oberoende och självförverkligande ledstjärnan. Vilket har skapat främlingskap och ett livslångt sökande i ensamhet efter den perfekta partnern som livsidealet. Bra? Nej säger jag. Inte för någon och det speglas genom att samhället inte längre har fasta värden. Ingen trygghet. Inte arbete för alla. Ideologier som segregerar människor. Början till judehat igen. Fast det inte var länge sedan i Tyskland och Europa i sin helhet att judehat fanns vart det sedan ledde vet vi idag. Segregationsregeringen i Sverige anser i dag att det är rätt att sprida onda rykten i pressfrihetens namn om Israels militär. Utöver det anses det i denna regering att vi på alla sätt ska använda skattepengar till skattesänkningar för de som haft tur. De som har jobb. Behövs mer pengar ska det sparas på de sämst ställda.

Inte bara det att man påstår att bidrag till tredje land bör dras in på grund av korruption i dessa länder. Ideologin av i dag i Sverige och även i Italien skrämmer. Vi är på väg till ett människoförakt igen som vi inte haft sedan 1940-talet i Europa. Denna gång kommer det från vårt land och före detta diktaturstaten Italien där hatet mot romer florerar. I Sverige är det hatet mot arbetssökande och sjuka som florerar men det finns mer. Reinfeldt som gömmer sig bakom tryckfriheten ser inte skillnad på tryckfrihet och påhopp och hån på främmande staters befolkning. Israelpåhoppet från Aftonbladet.

Berätta en historia, ett gammalt nu snart utdött nöje eller nödvändigt pyssel.

I alla tider har människan suttit vid härden. Först lägerelden sedan i hemmets härd. Här berättades efter dagens slit historier om verkliga händelser och mystiska saker man sett eller hört andra berätta om.

Det var ett sätt att umgås och känna samhörighet. Familjens samkväm. När främlingar kom på besök fick man nya historier berättade.

Först i nutid försvann detta nöje, istället kom teven. Ja först kom radion. Numera finns datorn och nöjen i alla dess former utanför hemmet.

Familjen delas och alla har sina egna intressen. Inget är sig likt från fornstora dar.

Sammanhållningen i familjer är tillfälliga då nya familjekonstellationer bildas ideligen. Undantag finns, men merparten av dagens familjer i i-länderna är ombildade åtskilliga gånger.

Man kan då fråga sig om människor i dag mår bättre än våra förfäder gjorde? Ja kroppsligt är det säkert så. Vi har mat varje dag. Men psykiskt? Nej säkert inte. Människan är skapad sedan årtusenden att leva i och med naturen. I dag är vi så långt från det vi bara kan. Människan behöver sin flock av familjeindivider, även här är allt raserat och ensamhushållen har gjort flockdjuret människan till rotlös.

Psykiska problem är i dag vardagsmat och lika normalt förekommande som det var ovanligt förekommande för bara några generationer sedan.

Har världen och livsmiljön då blivit bättre? I en form ja, vi har mat, rent och sjukdomar kan botas mer än tidigare. I övrigt är det, med ett enda ord, kaos.

Behövs djurpsykologi?

Självfallet behöver vi förstå djuren så mycket det är möjligt. I annat fall kan vi inte bemöta rovdjuren exempelvis med annat än ammunition.

Då först kan vi göra motdrag som skyddar människan och tamboskapen. Vad reagerar rovdjuren negativt för? Att förstå detta är viktigt då kan de bemötas och våra tamdjur kan leva i trygghet för dessa bestar.

Djurpsykologi eller djurförståelse har mest handlat om hundar, katter och hästar. Men dessa djur lever sedan länge med människan och vi klarar av dessa. Så resurserna bör läggas där de behövs, inte på de djur som följt människan i årtusenden och som människan ser som förmänskligade varelser med samma behov av terapi som människan.

Vi vet nog om dessa. Däremot vet vi för lite om resten av djuren och då bör till att börja med förståelsen för rovdjuren vara viktigast. Vill vi ha dessa bestar i ex de svenska skogarna måste vi förstå dem och kunna leva med dem utan att de tar tamboskap eller småbarn. Detta var ju anledningen till att de en gång utrotades. Kan vi bättre än våra förfäder klara av att leva med dem? Jag tvivlar om vi nu inte lär oss förstå hur de reagerar och därigenom kan lära oss skydda oss själva mot dem.

Hot kan behövas i vissa situationer.

När då undrar någon? Ja inte i syfte att skrämma till underkastelse. Men ser vi på krigssituationer kan det behövas i överlevnadssyfte.

Panikslagna soldater i krig är omöjliga för strid. Därför behövs disciplin. Självklart ger disciplinen fler dödsfall då soldater inte vågar opponera sig av rädsla för repressalier som krigsrätt, arkebusering. Men utan hoten blir manfallet än större.

I krisstationer behövs även hot för att inte panik ska uppstå. Någon måste ta ansvaret då och denne måste lydas om inte situationer av detta slag ska ge än mer kaos och död eller sårade.

Det finns inte tid för diskussioner när något händer ibland. Det behövs snabb handling. När då vissa till sin egen nackdel, vilket de inte inser, börjar diskutera och ifrågasätta måste dessa tendenser slås ner. Ibland med hot ibland med våld för att spara liv.

I vilka situationer kan säkert flertalet förstå. Terrorattacker, stora olyckor mm är situationer där handling krävs och opposition mot detta måste slås ner för allas bästa. I krisen förstås kanske inte detta men efteråt bör det synas att det fanns inget annat val.

En utsaga av Wilhelm Dilthey.

Han var filosof och bland annat starkt kritisk till att använda positivistiska metoder vid undersökningar av psyket.

Han gjorde en åtskillnad mellan en förstående eller i själslivets helhet inträngande och en förklarande eller naturvetenskaplig psykologi.

En förstående och inträngande psykologi kan som jag ser det jämföras med psykoanalys vilket innebär inträngande i en persons psyke för att denne fullt ut ska förstå sig själv och sina reaktioner. Freud är väl närmast i tankarna här. Psykoterapi av olika slag kan också ses höra hit.

En förklarande och naturvetenskaplig psykologi kan ses som psykiatri. Medicinering och utvärdering av effekter på ett antal likamående klienter.

Psyke och kropp kan behandlas i ovanstående. I första fallet botas personen psykiskt och fysiskt genom olika terapeutiska behandlingar.

I senare fallet dämpas symptom genom medicin så personen kan leva så bra som möjligt.

Beroende på personlighet görs behandlingen. Vissa är lämpliga att hjälpa psykiskt andra är lämpligast att lindra symptomen för med medicinering.

4 frågor om olikhet och lika många försök till svar.

I vilka hänseenden är individerna olika?

Svaret kan vara att det skiljer mellan egenskaper. Någon är duktig på något, någon annan på något annat.

På vad sätt är individerna olika?

Här skulle jag vilja påstå att vissa är äldre och har annorlunda livserfarenheter än yngre.

Var tid skapar sina individer vilka sinsemellan även de är olika enligt arv och miljö inklusive egenskaper.

Vilka samband finns mellan egenskaperna?

Det blir att det någon är duktig på är även någon annan duktig på. Men lösningen på ett problem kan inom detta område då lösas på olika sätt men kanske med lika positiva resultat. Det finns många vägar till samma mål. Det är resan dit som är sambandet mellan konstruktionen av lösningar vilka kan vara mycket olika.

Varför är individerna olika?

Mitt svar är att det beror på arv, miljö och tidsavsnitt i historien vilket kan ses som bland annat ideologin, samhällsandan just då. Olikheter är positivt då det ger kreativitet. Lösningen på något finns alltid hos någon. Men lösningen kan tystas ner och aldrig realiseras på grund av ex kortsiktiga vinstintressen.

Frågorna ovan är från differentiell psykologi. Svaren är mina egna.

Pedagogen som förtidspensionerades 1850 på grund av obekvämhet.

Det var chefen för seminariet för stadslärare i Berlin Adolf Diesterweg som råkade ut för detta. Men inte teg han för det han skrev därefter många stridsskrifter om schismen.

Varför och vad handlade det om?

Han kämpade mot den konservativa regeringen i frågan om att folkbildningen borde öka. Detta ansåg regeringen onödigt. Inte nog med det han ansåg även till regeringens ilska att folkskolan skulle vara självständig och inte en kristen uppfostringsanstalt.

Skamligt och samhällsfarligt ansåg de konservativa. Inte skulle vem som helst få lära sig en massa som de sedan kunde använda för att misstro regeringsbeslutet och samhällsrättvisa. Nej befolkningen måste lära sig lyda, underkasta sig överheten och jobba för att de med samhällsmedlen skulle fortsätta tjäna pengar. Om de inte tjänade pengar och såg sig som förmer än befolkningen i övrigt fanns risken att de flydde landet och satsade sitt kapital någon annanstans.

Lydnad och kristendomskunskap var det enda befolkningen behövde lära sig och för att stoppa radikala upphovsmakare som Diesterweg sågs som entledigades han med bibehållen lön och förtidspensionerades. Så gjorde man då och nog finns likheter med nuet också när det gäller misstro mot den som ser samhället som gemensamt och inte som en spelplan för den som lyckats bli rik på arv eller hänsynslös profit.

Ett av John Deweys dogmer var följande

”Naturen finns oberoende av människans medvetande, den är ej vetande men vetbar”.

Ganska självklart anser nog de flesta. Men det fanns motsatta uppfattningar. Ex Shopenhauers

Man kan fundera över Deweys tanke ovan. Nog kan man förstå att exempelvis månens baksida fanns innan människan kom dit och att den såg likadan ut innan människan såg den första gången som ett måndygn tidigare. Men man kan inte bevisa det.

Det går att teorisera om något som man inte sett och detta innebär att det man skapar en teori om är vetbart. Det går att ta reda på om teorin stämmer. Exempelvis teorin om månens baksida innan någon sett den. Det var och blev möjligt att kontrollera.

Men ytan var självfallet inte vetande i sig. Den visste inte om att den fanns eller att någon ställde teorier om den. Den hade inget eget vetande utan den bara var.

Så kan man filosofera utifrån ovanstående mening.

Mer att läsa om den kände pedagogen finns här:

Descartes ansåg att både vi och djuren är maskiner, men även andevarelser.

Descartes var troende och hans Gudsuppfattning har han även arbetat in i sin teori och verkligheten men den tar jag inte upp här

Vi skulle se på oss själva som maskiner där något som orsakade en handling påverkade vad som kunde bli nästa handling. Det som resulterades var något som man kunde förutse då det var resultatet av något som organismen behövde få utfört för att fungera optimalt.

Om detta inte gjordes blev något ofullbordat och maskinen människan fungerade sämre och nästa handling blev kanske en handling som inte varit nödvändig om den grundhandling utförts som organismen först behövde.

Ur detta kunde man då se att människan fast den fungerade som ett urverk kunde missbrukas genom den fria viljan som var det gudomliga i oss. Människan var därmed inte bara en maskin i sin uppbyggnad utan även en gudsvarelse som hade en fri vilja på gott och ont för människan och andra varelsers väl och ve.

Depersonalisation liktydigt med Deja-vu.

Depersonalisation är ett psykiskt sjukt tillstånd enligt vilket verkligheten ses förändrad. En läkare som hette Moreau ansåg att det var ett tillstånd som kunde vara i många år kanske livet ut. En kollega som även han intresserade sig för tillståndet var Pierre Janet vilken 1838 delade in tillståndet enligt följande beskrivning:

Det kunde utmärka sig som ett tillstånd där personligheten verkade besynnerlig eller främmande.

Personlighetsfördubbling.

Fullständig förlust av personlighetsuppfattningen vilket gjorde att den drabbade kände sig död eller förlamad invärtes.

I något av dessa stadier kunde personen uppleva sensationer och upplevelser som skapades från kroppsliga känslor. Med detta kunde fantasiupplevelser som att det här var inget nytt upplevas. Jag har sett detta tidigare eller känner igen detta. Deja-vu helt enkelt.

Kan detta vara förklaringen till Deja-vu? Är det så enkelt? Omöjligt är det inte. Troligt? Ja.

Kvicksilver användes som mirakelmedicin under lång tid.

Syfilis var en av de sjukdomar man ansåg skulle botas med denna metall. Tyfus och febersjukdomar andra.

I dag används metallen fortfarande i vissa mediciner. Rinomar är något som tandläkare för bara några år sedan skrev ut till sina patienter. Barnmedicin med kvicksilver finns också.

Vi har ju även stoppats fulla av kvicksilver i våra tänder under ca 150 år av våra tandläkare. Hur mycket kvicksilver som den vägen kommit ut i naturen genom våra kyrkogårdar låter jag vara osagt. Men nog bör det ha blivit och blir kanske lika mycket som slarvet med kastade termometrar.

I dag får ju inte kvicksilvertermometrar säljas längre men långt efter detta förbud lagades det fortfarande tänder med amalgam.

Visst, amalgam var och är betydligt hållbarare än andra material. Men i munnen, nej tack. Nog skulle det finnas andra material som är lika billiga och hållbara att stoppa i tänderna. Det är mycket dåligt att det ännu inte finns. Plastfyllningar får bytas vart och vartannat år

1655 infördes bestämmelsen att teologer skulle ha förtur till tjänster på Uppsala universitet.

Den som hade en hel del att säga till om på denna tid inom pedagogiken i Sverige var Magnus Gabriel De La Gardie. Det var han som bl.a. införde ovanstående bestämmelse i universitetskonstitutionen.

Tidigare hade det varit adelsmännen som i första hand fått arbete och titlar på universitetet. Det var inget ovanligt, så var det i övriga Europa också.

Det som nu skilde var att teologi gick före anor och traditioner. Men beslutet blev inte populärt och bara ett tiotal år senare var ordningen återställd. Teologi skulle inte längre gå före andra fackämnen och adelns folk kom åter att dominera fakulteten.

I dag är adelstiteln inte inträdesbiljetten för arbete på fakulteterna. Numera är det kontakter och ibland kommer även en katt bland hermelinerna in. Någon som utmärkt sig i den akademiska världen utan att ha haft tidigare kontakter inom denna.