En supernova har setts utplåna en stjärna i sin väg. En tragedi kan ha inträffat därute.

SN 2017cbv är en supernova vilken vid sin explosion slukade en stjärna i dess närhet.

En tragedi vilken kan eller med all säkerhet även innefattade denna stjärnas system av eventuella planeter.

Vad man kan se här är utsattheten för supernovaeffekten inte bara för de planeter som drabbas genom novan (stjärnan vilken exploderar) utan även närliggande stjärnor.

Tragedier händer ofta på Jordens yta men även därute av katastrofalt format. Vi vet naturligtvis inte om det drabbar liv därute då vi inte vet om liv finns därute.

Men vi kan tänka oss omfattningen av katastrof om liv fanns vid denna supernovaexplosion om den stjärna vilken slukades hade planetsystem med livsformer. 

Ja självklart även de planeter vilka kanske fanns i närområdet av den stjärna vilken exploderade till en supernova.

Supernovan ovan upptäcktes 10 mars 2017 i galaxen NGC 5643  55 miljoner ljusår från oss.

Sök jobbet som skyddsombud av planeter utanför Jorden

NASA söker just nu någon med uppgiften att vara skyddsansvarig för planeter därute.

Uppgiften är stor och ansvaret kommer troligen att bli större efterhand som vi besöker fler kroppar därute i framtiden.

Det handlar om att inte förorena andra himlakroppar med jordiskt material, organiskt som oorganiskt. Men även att samma slag av material från den besökande kroppen inte heller förorenar Jorden vid återinträdet hit efter en färd obemannad eller bemannad.

Låt oss hoppas att uppgiften kan utföras och kommer att utföras på ett bra sätt den dag problem kan uppstå. Idag är det mest förberedande på detta.

Det som kan ses som närmst och viktigt är upptäcktsfärderna till Mars i nutid.

Bilden är ett storleksförhållande mellan Mars o Jorden. Viktigt att veta detta anser jag. 

Många tror Mars är lika stor som Jorden. Den enda planet i vårt solsystem som är det är den ogästvänliga Venus.

Det ska finnas en del ensamvargar av planeter däruppe

För ett tag sedan antogs att det ska finnas ett stort antal av ensamma jupiterstora planeter vandrande mellan solsystemen i vintergatan och troligen även i andra galaxer.

Säkert även mindre objekt eller planeter än av jättegasplaneten Jupiters storlek också.

Inget har på senaste tiden motsatt sig detta förutom en sak. Mängden som antogs bör räknas ner. De finns men inte i det stora antal som förmodats. Kanske en per fyra solsystem däruppe. Men inte mer. Säkert är vissa gasplaneter men säkert finns även stenplaneter också därute i ensamt majestät.

Nu ska vi  inte i dessa räkna in den gäckande planet 9 vilken antas finnas mörk och ensam någonstans i eller lite utanför Kuiperbältet där  Pluto ingår. Mycket tyder på att den finns. Men den ska ses som tillhörande vårt solsystem.

Bilden illustrerar en ensam gasplanet någonstans utanför solsystemen i Vintergatan ensam och fri. Illustrationen kommer från NASA.

40 ljusår från oss finns minst två jordliknande planeter med atmosfär.

Forskare vid MIT universitetet I Liege mfl upptäckte tre planeter ca 40 ljusår från Jorden i maj. Det är troligen beboeliga stenplaneter och inte gasplaneter. Avståndet till sin sol ansågs vara rätt för liv.

Uppdraget gick till Hubbleteleskopet för närmre undersökning av dessa planeters atmosfär sett härifrån. Nu har resultat släppts från NASA.

De två innersta av dessa planeter verkar ha samma slags atmosfärshölje som Jorden. 

Men vad den består av är osäkert. Planeternahar fått namnen TRAPPIST-1b och TRAPPIST-1c. TRAPPIST 1-a är det tveksamheter om. Planeterna har sina banor runt dvärgstjärnan TRAPPIST-1 i Vattumannens stjärnbild.

Denna stjärna avger sitt ljus mer i det osynliga infraröda fältet än det för oss synliga spektret.

Vintergatan och alla andra galaxer och områdena emellan dessa har stora mängder ensamma mörka planeter.

Mörka planeter vilka kastats ur ett solsystem eller aldrig hamnat intill en sol finns i stora mängder därute. DE flyter runt utan mål eller sammanhang och då de inte finns nära en sol är de osynliga för oss att se. De finns i mörker och måste sökas på andra vis.

Alla är inte stenplaneter utan en del bruna dvärgar. En brun dvärg är gasklot där temperaturen och kärnklyvningen  aldrig kom igång. Hade den gjort detta hade denna dvärg kunnat blivit en stjärna med ett eget planetsystem.

Att hoppas på livsduglig miljö på de stenplaneter som finns därute i mörkret är att hoppas för mycket. Här råder den absoluta nollpunkten.

Kanske vissa av de bruna dvärgarna har en eller annan mindre måne och även stenplaneterna.   Men kylan därute är total.

En upptäckt brun dvärg har fått namnet WISEA 1147 och finns flytande runt därute  i stjärnbilden Vattenormen vilken kan skådas på södra stjärnhimlen.

Ca 2000 troligen beboeliga planeter har upptäckts de senaste 20 åren.

Om man ser till universums ålder ca 13,8 miljarder år bör det därför ha funnits stora möjlighet för liv att uppstå på många platser och  det bör även finnas oräkneliga planeter med livsmöjligheter därute.

Men ännu har inget liv funnits i jakten på detta.

Men då måste vi även bortse från att vi skapats av Gud och är ensamma. I annat fall kan vi aldrig räkna med liv därute enbart livsdugliga planeter om ens det (inget säger att de livsmöjliga planeter vi upptäckt är möjliga utan uppbyggnad av denna möjlighet på plats av människan).

Vi kan aldrig få bevis även som troende på att det inte finns liv där ute. Detta då det finns oräkneliga livsmöjliga planeter och även de som ses som motsatsen skulle kunna rymma okänt liv på eller under ytan  och även i dess atmosfär.

Vi som troende kan bara tro på att vi är ensamma och vetenskapen vilken oftast har en  annorlunda uppfattning att fortsätta det eviga sökandet efter utomjordiskt  liv.

Problemet med sökandet från vetenskapens håll är att det finns risk att missuppfatta liv där inget finns. Vi har haft en del mystiska signaler utifrån vilka först tolkats som misstänkts  liv men sedan förståtts som troliga naturfenomen.

Jakten  på liv kommer att fortsätta. Hoppet är att vi inte kör vilse i detta sökandet och försöker skapa kontakt med en radioaktiv källa eller annat universellt fenomen vi misstolkar eller ännu inte förstår.

Ju Längre från solen en planet ligger och desto större denna är desto fler månar finns runt planeten. Logiskt bör det vara så och ser även ut att vara så.

Storleken har betydelse likväl som avståndet. Detta gäller planeter i ett  solsystem om man önskar  förstå månarnas läge i detta.

Vår Jord har en måne men ju längre ut från solens bana desto fler månar har planeterna. Utanför oss finns Mars vilken har två månar. Jätteplaneterna med Jupiter som den största med 67 månar är störst och har därmed flest månar infångade runt sin kropp.

Saturnus vilken sedan kommer i storlek 62 månar. Därefter Uranus med 27 st. Neptunus med 14 och till slut dvärgplaneten Pluto med 4.

Ju större planet desto fler månar men även Pluto har fler än vår Jord. Fyra stycken mot vår enda. Utanför vår bana har Mars två.

Men innanför vår bana i riktning mot solen finns två planeter till Venus i storlek som Jorden men utan måne. Innanför dess bana finns Merkurius ej heller denna har en måne.

Säkert har avståndet till solen betydelse för om en planet kan behålla eller fånga in en måne eller asteroid. Att Jorden lyckats behålla sin måne är säkert ett gränsfall hade Jorden  funnits lite närmre solen hade det misslyckats och en drivande måne här hade  åkt  in i solen istället i tidernas början.

Så har troligen även skett med flertal månar. Vilket avstånd från solen som möjliggör fasthållande av en måne kan troligen matematiker räkna ut och har kanske så gjort redan. Jag vet inte. Men någonstans mellan Jorden och Venus går gränsen.

Som väl är fick vi en måne vi behöver denna. Mycket skulle stämma för att Jorden skulle hysa liv. Månen var en förutsättning. Dess dragningskraft för ebb och flod mm  är viktig. Läs något här om hur viktig månen är för oss på denna planet.

Kolonisering och äganderätt i rymden blir inte mänsklighetens utan enskilda staters på Jorden har USA bestämt. Bäddat för krig i framtiden.

USA har antaget en ny lag vilken ger USA eller den stat eller privatperson som kan göra anspråk på en värdefull mark i rymden rätt till denna. Rätta att bryta malm på en asteroid kolonisera ett område eller kanske en hel planet och skapa en stat här. Det gäller framtiden men kommer att bli en ny kolonisering av samma slag som  när Afrika koloniserades en gång (med undantag av att inga stammar fanns här vilka ingen hänsyn togs till). Makt och pengar ger rättigheter den utan rymdfart eller kapital lämnas utanför.

För att få denna rätt till en enskild planets yta eller en asteroid måste troligen den som gör anspråk landa på densamma med en farkost inte tvunget med mänsklig besättning utan med en farkost vilken då troligen ska placera något slag av symbol för anspråket. Troligen en flagga.

Hur dessa symboler ska respekteras är en annan sak. Allt bäddar för problem i framtiden. Att göra anspråk från jorden av samma lekfulla slag som sajter där privatpersoner genom en låg penning kan köpa en stjärna och få ett dokument på detta är en omöjlig köpehandling om den skulle prövas i en domstol.

Nej det är säkert landning på en plats som avses för lösningen på äganderätt likt gruvnäringen på Jorden  där inmutning på plats är första steget.

Varför inte vårt solsystem kan få samma lagar som internationellt vatten har på Jorden är en gåta. Varför stater med stormakter som Ryssland, USA mfl stater som har rymdfart ska få rymdens tillgångar till sina  är en gåta. Rymden eller vårt solsystem bör vara mänsklighetens inte enskilda staters.

Utanför vårt solsystem kan vi knappast göra anspråk förrän vi med garanti kan veta att ingen okänd civilisation finns där som kan eller har detta solsystem som sitt. Vi vill inte ha en erövringspolitik igen likt den som fanns under 1800-talet i Afrika då ingen hänsyn togs till ursprungsbefolkningen.

Men att enskilda stater som nu lagstiftats i USA nu ges möjlighet att inmuta territorier i rymden är katastrof för framtidens fred i rymden. 

Byggmaterialet för nya världar och liv finns. Men majoriteten av detta har ännu inte använts.

Väte och helium finns i stor mängd i universum. Detta är grundmaterialet för nya planeter. Sedan skapelsen eller Big Bang har endast ca 8% av detta hittills använts resten flyter fritt bland galaxerna och kan närsomhelst så sakta börja formera sig till nya världar.

Framtiden ser ljus ut för nya planeter och kanske liv. Idag finns enligt beräkningar mängder av möjligheter till livsdugliga planeter. Kunde vi bara ta oss iväg genom dessa stora tomrum och avstånd skulle vi bara i vår vintergata kunna välja på ca en miljard möjliga livsdugliga planeter att kolonisera.

Då ska vi tänka på att vår vintergata är enbart en av miljarder andra eller kanske oräkneliga andra galaxer.

Men frågan är inte om det finns liv redan nu i universum utan om vi någonsin kan flytta eller kolonisera något annat solsystem i vår egen  galax. Avstånden har effektivt stoppat all möjlighet för resa  till något annat solsystem . Kan detta vara en plan i skapelsen av liv att inget liv ska kunna lämna sitt eget solsystem eller veta säkert vad som finns i något annat?

Jordliknande planeter i rymden skapade för att koloniseras av människan i framtiden?

Kan vi vänta utomjordiskt liv? Jag tror inte det. Vi är unika. Ensamma och skapade.

Kan de byggmedel vilka skapar liv finnas på dessa planeter? Säkerligen.

Kan vi ha användning av dessa planeter och vi kan finna realistiska transportmedel dit vilka inte tar ljusår att resa utan timmar eller minuter? Kanske till och med omedelbarhet genom maskhål etc,  i dag fantasimetoder?

Ja är svaret. Vi kommer att behöva nya världar att kolonisera om vi inte kollapsar innan dess och inte världen först omändras enligt Guds plan vilken vi dock inte förstår.

Kanske även universums beboeliga planeter är Guds plan uppfyll Jorden kan vara första steget vilket vi nu fullbordat,  kan ersättas av uppfyll universum och då på livsvänliga platser som väntar på oss.

Någon sådan har ännu inte hittats i vårt närområde beroende på hur vi tolkar närområde.

Men nog vore det otroligt spännande att få veta mer om platser som ovan funna planet.

De planeter idag funna, vilka mest liknar Jorden utanför vårt solsystem. Men liv? Se listan här.

Här finns en lista och en förteckning över de mest intressanta planeterna för livsmöjlighet mänskligheten hittills hittat i sitt sökande av liv utanför Jorden.

Det är enbart under de senaste åren sökandet tagit fart och varit möjligt. Vi kan ännu inte se ytan på dessa planeter men kanske i framtiden. Mycket återstår innan vi kan upptäcka mer än att planeter finns i livszonen runt en sol utanför vårt solsystem. Avståndet och ljusförhållandena är svåra att upptäcka på de avstånd det handlar om.

Men kanske kan radiovågor upptäckas först om de finns. Om så är de ett bevis på liv med utveckling som vårt. Teknik och kommunikation. Men intelligent liv eller liv överhuvudtaget behöver inte innefatta teknik. Det finns alternativ av liv intelligent som vi klassificerar det eller inte vilket inte behöver teknik.

Vi har lätt för att jämföra utefter vårt sätta att leva eller se ut men om vi ska söka liv utanför Jorden måste vi vara öppna för allt alternativt mm.

Var med och Rösta på namn på de livsdugliga planeter som hittats utanför vårt solsystem

Nu kan alla som vill vara med och rösta fram namn på de  planeter vilka hittats och bedömts som möjliga till liv utanför vårt solsystem.

Du som vill vara med och rösta på namn för 32 av dessa planeter kan göra det här 

följ länken.

Ser vi här hur planeter skapas. Astronomer har funnit ung stjärna med byggmaterial.

En ugn stjärna med en mängd sten av skilda storlekar vilka kretsar runt denna kan visa hur ansamlandet av rymdstoff kan vara första steget mot ett bildande av en planet. Kan detta fynd vara ett bevis på hur planeter bildas genom gravitation efter några millioner år?

Kanske. Ansamlandet av sten o materia av skilda slag och troligen is mm kan ansamlas till större och större kroppar. Inte alls otroligt.

Men då måste även dessa kroppars inre tryck efterhand skapa en mantel av värme i denna kropp vilket inte skett på Jorden. Här har istället en helt igenom varm kropp vid svalnande av ytan bildat svala landmassor och senare vatten och liv.

Detta trodde jag var början av alla planeter och kroppar i rymden, planeter, asteroider, månar och kometers början. En het kropp svalnar.

Men i ovanstående fall anses att planeter bildas genom kalla kroppars gravitation. Jag tvivlar på detta. Jag tror mer på att en del av soleruptioner i en ny stjärnas närhet bildar heta kroppar vilka efterhand svalnar och kanske tar till sig sten av skilda slag genom gravitation,  bildar en planet fast eller gasformad.

Att bildas enligt nya rön genom ansamlandet av sten tror jag inte på. Vad man upptäckt är och förblir ett asteroidbälte inget annat.

Jakten på jordliknande planeter innebär inte att det är lika med planeter som kan hysa liv. Ingen sådan jordlikhet har ännu funnits.

Citat: Enligt forskarna, som lade fram sina resultat vid American Astronomical Societys möte i Seattle på tisdagen, är Kepler 438b uppbyggd av sten, precis som vår egen planet. Den ligger på ett avstånd från sin sol som gör att vatten inte dunstar eller fryser utan kan flöda på samma sätt som på jorden.

Men där upphör likheterna. Kepler 438b är en varmare värld än vår och tar emot 40 procent mer värme från sin sol än vi gör från vår. Omloppstiden runt stjärnan är till skillnad från våra 365 dagar bara 35

--- Begreppet jordliknande planet är lätt missvisande då ingen av de planeter som hittills kallats så har särskilt stora likheter med den planet vi själva lever på. Definitionen för en sådan planet är snarast att den ska ha en storlek som inte avviker för mycket från jordens, vara av sten och befinna sig på ett avstånd från sin centralstjärna, sol, som gör att vatten kan finnas i flytande form. Slut citat.

Oftare och oftare läser man om att det hittats planeter som liknar Jorden. Men vad som inte kommer fram är att det som liknar är avståndet till en sol. Att planeten har en yta och att det verkar kunna finnas vätska på denne.

Ingenting som bevisar att det kan finnas liv. Därför blir ofta artiklar om fynd uppförstorade för att locka till läsning och fantasi.

Verkligheten finns där ute och är ännu inte så fantasieggande som många tror. Inga tecken har ännu hittats som bevisar liv eller UFO:s med intelligent liv.

Universum troligast livlöst

Johann Gottlieb Fichte sa att Jaget sätter Icke-Jaget Han ansåg i sin tanke att Jagets första handling var att sätta sig själv- bestämma sig själv. I betydelsen att jag är jag och inget annat. Ur detta kan sedan allt annat härledas dialektiskt. Jaget medvetandegör sig självt.

Därefter sätter Jaget Icke-Jaget. Jaget ser sig självt i förhållande till någon eller något annat. Det kan vara någon sak som ett träd en blomma eller någon människa men även något hinder etc.

Subjektet har härmed skapat ett objekt som särskiljer från Jaget och skapar därmed världen. Jaget har omedvetet skapat verkligheten. Och den yttre verkligheten är då inte en yttre verklighet utan en skapelse av vårt transcendentala medvetande, vår inbillningskraft och fantasi.

Subjektet eller Jaget som han utrycker det har skapat något som kan förstås och kan ses som utgångspunkt att agera utifrån eller mot.

Om inte detta gjordes skulle allt agerande endast bli livsuppehållande rörelser på försök eller slump. Men genom att något som kan ses som ett objekt skilt från Jaget är skapat abstrakt kan rörelser eller ageranden syfta mot något mål.

Målet får en mening och denna mening kan få Jaget att ställa upp nya mål att agera för. På det sättet uppstår förändring och utveckling.

Det var mina tankar utifrån Fichtes sätt att tänka och fundera om Jag och Icke-Jaget. Vilket jag tolkar som subjekt och objekt.

Sökandet efter liv på andra planeter har enbart gett fler o fler antaganden av att livet på jorden är unikt. Det upptäcks fler o fler planeter men inget bevis på liv har kunnat uttolkats från dessa upptäckter. Se länk.
http://www.svd.se/nyheter/vetenskap/artikel_1044185.svd

Kanske en dag skapelseberättelsen kommer att få en renässans igen bland vetenskapen. Darwins teori är vetenskapligt lätt att förstå men om den skulle vara sann skulle liv vara universellt och skapas överallt. Detta ser ut att stämma på Jorden vilket egentligen kan bekräfta att något startat denna process här. Inget har till vetenskapens besvikelse kunnat bekräftas av detta vid planetupptäckterna utanför vårt solsystem. Tvärtom bekräftelsen i dag är att liv är unikt. Ännu har inte vetenskapsmännen (kvinnorna) gett upp och självklart ska de inte göra detta.

Så länge inte alla planeter upptäckts vilket aldrig kommer att ske så finns hoppet eller möjligheten att det finns någon form av liv någonstans där ute. Det handlar om tro. Min tro är däremot att vi är ensamma och skapade av Gud. Detta är en tro jag kan inget bevisa lika lite som de som tror på liv ute rymden kan bevisa detta. Men nog är det tankvärt att inget bevis för liv av något slag upptäckts fast sökandet hållit på länge nu och man verkligen vill bekräfta liv där ute. Men denna självuppfyllande profetia har inte lyckats.