Google

Translate blog

lördag 4 mars 2017

Svarta hål av skilda storlekar

Svarta hål finns i stora mängder därute. De finns stora mängder bara i vår Vintergata. Säkert finns det många i alla galaxer och däremellan.

Storlekarna uppåt och neråt vi vet inte hur små eller stora de kan bli. Kanske det inte finns en undre eller övre gräns.

Vad vi vet är att det finns hål med miljarder gånger mer massa  än vår sol. Åt andra hållet finns hål med massa nära vår sols.

Man ska förstå innebörden av storlek med om vår sol skulle kollapsa till ett svart hål skulle dess diameter bli ca 6 km. 

Kanske finns minihål mycket mindre än denna diameter små och nästintill omöjliga att upptäcka med dagens teknik.


Mer om svarta hål och nya fakta om dessa kan läsas här.

fredag 3 mars 2017

HAT- P-2b en exoplanet därute vilkens udda bana runt sin sol nu har uppmärksammats.

400 ljusår från oss finns en sol, HAT-P-2, vilken följs av en planet HAT-P-2b  större än Jupiter. Denna planet går mycket nära sin sol och fortsätter sedan sin färd genom att efter rundadet gå långt från denna innan den återvänder på sin snabba färd. En runda tar 87 minuter.

Utifrån denna bana påverkas solen där och pulserar med olika ljusstyrka var 87:e minut. Soleruptionerna verkar därför ha ett samband med planeten. En ny kunskap för forskarna som inte kan bortse från denna teori efter att ha studerat fenomenet. Det är vid rundande av solen fenomenet uppstår.

Ett fenomen där en planet påverkar sin sol har för första gången setts ske.
Det är mycket små förändringar man upptäckt och de sker varje gång planeten rundar sin sols baksida.

Men frågan är varför och hur planeten påverkar? Läs om gåtan här och teorier om detta. 
För min del tror jag på gravitation, storlek av planeten, hastighet och tidvatteneffekt är där gåtans förklaring ska sökas. Man måste komma ihåg att det är mycket litet men mätbart fenomen.

torsdag 2 mars 2017

Dessa mystiska tusendels av sekund radiostrålningsskurarna förstår vi inte. De är ett av universums (verklighetens) mysterier

Vad är och vilket ursprung har de tusendel av sekund korta radiostrålarna vi bombarderas  av? Gigantiska  radioteleskop i Puerto Rico har enbart identifierat ca 20 st av dessa det senaste decenniet.

Några verkar ha kommit från en galax ca 3 miljarder ljusår bort. Även andra galaxer har identifierats som källor. Skulle vår vintergata även haft en källa skulle våra vanliga mobiler ha känt av detta på grund av närheten. Men ingen känd källa har hittats här.

Forskare önskar dock undersöka mer om det finns någon källa i närområdet. Detta ska i så fall kunna göras med en app laddad ner av tusentals mobiltelefonanvändare och genom denna övervakning över hela Jorden vid signal sända denna till en station.

Signaler av detta slag är svåra att finna då det kan beräknas att en signal kanske utsänds från en källa någonstans mellan vart 30:e till 1500 år. Så det fodrar tur om en källa ska finnas i vår vintergata om det nu finns någon.


Det gör det än mer spännande att försöka förstå vad dessa skurar är för något. 

onsdag 1 mars 2017

Det finns endast sju stycken av dessa bland de miljarder stjärnorna i Vintergatan.

De är ovanliga bland Vintergatans  2-400 miljarder stjärnor endast sju av dessa har hittats. Den närmsta 7000 ljusår från oss. Det handlar om pulserande stjärnor så kallade pulsarer men av en unik art. Dessa sju är inte en vanliga pulsarer utan den som här redovisas är en av endast sju funna i vår Vintergatan.

En pulsar varierar i ljusstyrka över tid. Den unika här finns i Pegasus stjärnbild och är något större än vår sol. Unikt för denna pulsar är att den expanderar i tre olika riktningar i ett unikt mönster. Det gör att det är en variabel stjärna och just variabel pulsar är unikt.


Hur dessa kan fungera och dess historia och den kunskap man har idag om dem kan man läsa lite mer utförligt om här.

tisdag 28 februari 2017

ISS uppdrag just nu spåra om de blå strålarna verkligen finns

Länge har det diskuterats om de elektriska urladdningarna i övre atmosfären vilka kan ge blå eller röda snabba blixtar däruppe är synvillor. 

De har kallats pixlar eller älvor och då de uppstått vad man tror över åskväder har de varit svåra att se eller bevisa.

Blå snabba blinkningar ca 18 km över oss vid åskväder. Nu ska en kort film ha gjorts där man kan se att fenomenet finns och då blivit dokumenterat som verkligt.


Rymdstationen ISS ligger även bra till för att observera och söka fler blå blixtar och försöka förstå och mäta dessa. ISS har många uppdrag och på tur är just nu detta.

måndag 27 februari 2017

Gömda svarta hål i vår vintergata

Svarta hål är svarta och därför svåra att upptäcka även om de inte döljs av andra objekt.

Men svarta hål vilka finns bakom slöjorna av damm och smutsiga gasmoln är ännu svårare att upptäcka och kan upptäckas utan specialinstrument.
I vintergatan finns en rad av sådana för ögat dolda svarta hål. De finns där men kan inte ses. Ett exempel är att 10000 ljusår från oss finns nebulosan W44 där moln döljer svarta hål.

Vår vintergata i  vilkens mittpunkt finns ett stort svart hål innehåller över hela sin domän många mindre hål. I dag anses det att det kan finnas mellan 100 miljoner till en miljard svarta hål av varierande storlek inom Vintergatan. Exakt plats vet vi endast av ett fåtal.


Man kan fundera på om det finns något mindre inom vårt eget  solsystem vilket ännu ej är upptäckt? en annan är hur små kan svarta hål vara? Det finns de som är bara några km i diameter det vet man. Men kan de vara betydligt mindre också?

söndag 26 februari 2017

Gaia rymdteleskop har upptäckt en bro därute mellan de Meggalanska molnen.

Meggalanska molnen är två satellitgalaxer till Vintergatan. Lilla och Stora Meggalanska molnet.  Utöver dessa finns i närområdet ett stort gasmoln.

Nu har Gaia rymdteleskop  upptäckt att det mellan dessa moln av stjärnor finns en synlig förbindelse av stjärnor. Teleskopet kan till skillnad mot det stationära Hubbleteleskopet ta bilder över fler vinklar och större områden än detta av universum. Det kan även sortera fakta därav  upptäckten.


 Gaias  arbete var att  sortera fram de äldsta stjärnorna i molnen de så kallade RR Lyrae stjärnorna i galaxerna. Pulserande stjärnor vilka ofta finns i klotgalaxer.


Det är en följd av detta sorterande som det hittats en bro mellan de två galaxerna. Troligen kan det vara tidvattenseffekter som har uppstått vid molnens bildande som fått dessa nu gamla första stjärnor att radas upp mellan molnen när ett stort galaxmoln delats upp i två.

lördag 25 februari 2017

Merkurius har en baksida där det finns is. Hur kom den dit?

Merkurius baksida vilken alltid är frånvänd från solen har is. Inte så konstigt att is kan bestå här då sidan aldrig får något av solens värme.

Men var kom denna is från? Kometer från Oorts moln därifrån kometer kommit vilka gett vatten till Jorden enligt vad man anser idag? Detta moln med hundratusentals objekt finns utanför vårt solsystems utkanter och ibland får en komet en ny bana och sticker iväg in i solsystemet ännu idag.

Isen finns i botten av kratrar på Merkurius. Vanlig vattenis. Men djupet eller mängden i kratrarna vet vi inte. Diskussioner pågår.

Men svar finns inte idag på  av ovanstående fråga, enbart teorier finns vilka nu efterhand som mätinstrument utvecklas av känsligare slag ska bekräfta eller falsifiera de teorier som finns just nu.

Men nog kan man undra över att en komet som kommer så nära solen likväl kan ha haft så mycket is kvar när den kraschade på Merkurius att is kan ha kvarstått där. H2O. 

Merkurius ligger ju närmst solen av alla våra planeter med en temperatur på solsidan av +430C (nattsidan -170C).  Då kan man även undra om det finns andra förklaringar eller om en komet som klarat av resan i solens närhet ända ner på planeten med H2O i behåll bör ha kommit i en perfekt bana bakom Merkurius vilken gett så lite sol som möjligt på kometen

fredag 24 februari 2017

Röda dvärgstjärnor är den vanligaste stjärnan men nu ska sökande efter liv i deras solsystem avslutas. Övriga stjärnor ska fortsättas som vanligt.

Från dessa stjärnor utgår betydligt fler soleruptioner än från vår sol per jordisk dag.  De förbränner sitt bränsle betydligt långsammare än vad vår sol gör och blir mycket gamla.

I sin första fas som unga sprider de stora mängder röntgen och ultraviolett strålning än vad vår sol någonsin gjort. Livsmiljön på de planeter som kan finnas i deras solsystem blir därför minimal.

Dessa starka strålningar mot planeter i deras solsystem har hittills inte tagits så stor hänsyn till när exoplaneter sökts. Vi har ex ansett det möjligt med livschanser på en planet kallad Proxima B vilken ligger på ett bra avstånd för detta runt Proxima Centauri den stjärna som ligger närmast oss.

Men nu anses det inte troligt med liv där längre. Detta då röda stjärnors strålning får syreatomer med flera livsvänliga atomer att försvinna från sina planeter ut i rymden efter det livsfientliga bombardemang av stor upprepning på dess yta dagligen (se ovan).


Koncentrationen av sökandet efter livsvänliga planeter runt andra solsystem bör därför enligt NASA koncentreras på solsystem med solar lik vår gula sol eller kanske blå stjärnors mm men inte i närområdet av röda stjärnor.

torsdag 23 februari 2017

Hubble teleskopets nya upptäckt. Ett sönderdelat objekt med hjälp av en vit stjärna blev mängder av kompakta livselementfulla kometliknande objekt

En vit dvärgstjärna sista stadiet i en stjärnas liv. Här hade ett större objekt kommit för nära och slets itu till en mängd kometliknande objekt. Objekt vilka sedan blev ett asteroidbälte liknande vårt Kuiperbältet runt denna stjärna.

I sig inget ovanligt däruppe. Men i detta fall var det inte smutsiga objekt som blev följden. Istället objekt av mycket is. Mer än vad som Halleys komet eller flertalet andra kometer i vårt närområde innehåller. Istället stor koncentration av vatten och utöver det kväve, kol, svavel och syre. Densiteten är ca 100 000 gånger större än Halleys komet i dessa objekt.

Föremålen kan ses som möjliga till att skapa liv med på rätt plats om de får denna möjlighet.


En science fiction fan skulle kunna tänka sig att detta nu sönderdelade objekt sänts ut kanske i stora upplagor från en främmande intelligens för att skapa liv där så är möjligt och att detta en gång var anledningen till Jordens liv. Att ett objekt av detta slag sönderdelades av solen när det kom för nära och sedan med tiden föll ner på Jorden komet efter komet och planterade livet här.

onsdag 22 februari 2017

Calabash nebula en blivande nebulosa vilken skulle lukta ruttnade ägg om vi kom dit.

Denna röda stjärna med namnet Calabash Nebula (OH 231,8 + 04.2) är på väg att bli en nebulosa. Dess gas och stoff slungas ut från objektet ut i universum o detta omvandlade.

Hastigheten i denna utkastningsprocess ligger på hela en miljon km i timmen.
Objektet kallas även den ruttna äggnebulosan på grund av dess höga halt av svavel och andra mineral vilka om vi varit i närheten skulle lukta som ruttna ägg.


Objektet ligger ca 5000 ljusår från Jorden i stjärnbilden Akterskeppet på södra stjärnhimlen.

tisdag 21 februari 2017

Rymdvistelse påverkar människan kanske mer än vi vet idag. Ett exempel här.

Tvillingar och då enäggstvillingar är lika som bär i många fall.
I USA finns ett tvillingpar där en av dessa varit uppe under en tid på rymdstationen däruppe. Den andre var kvar på Jorden.

Nu har bevis kommit som visat att den tvilling som varit däruppe fått en förändrad bakterieflora. Tron är att detta har med rymdens påverkan att göra, strålningen och viktlösheten däruppe.

Bevis på likartad bakterieflora i detta tvillingpar innan färden är bevis på att något händer däruppe. Andra rymdfarare har visat samma sak. Men när de väl varit på Jorden ett tag igen återställs bakteriefloran till dess ursprung igen.

Min fundering är om det är bristen på bakterier från Jordens inandningsluft och föda intagen här som gör detta. Födan på rymdstationen är troligen artificiell på många vis och vad jag tror är att bakterier då går i dvala eller tillfälligt inte kan leva i magen. Men att dessa snabbt återupplivas eller återkommer genom lite mer smutsig mat och naturlig sådan vid en tids vistelse på Jorden igen.


Men säkert är att människan påverkas av rymdens vakuum. Sätt vi ännu inte helt förstår eller vet men vilka vi bör veta innan vi ger oss upp på långresor till Mars exempelvis.

måndag 20 februari 2017

Ibland är det slumpen (fru Fortuna) som låter oss finnas här eller är något annat involvera?

Åter har en asteroid  svept förbi i närområdet innanför (månens och Jordens banor) dock inte på ett avstånd som riskerade ett nedfall på Jorden.

Överraskande upptäcktes denna stenbumling av astronomiska instrument för några veckor sedan. Storleken var ca 11*25 meter.


Namnet blev 2017BS32 och  det är den fjärde händelsen under kort tid en asteroid kommer in i närområdet överraskande och förhållandevis nära oss.

Nog tänker man på hur stor risken kan bara att nästa eller nästa asteroid tar kursen rätt ner på oss. Kanske vi kan se oss balansera på en osäker lina här på Jorden.

söndag 19 februari 2017

Solsystemets planeter, månar och asteroider mm är rester av solens förflutna.

Vi måste veta att religion är att tro på en verklighetsbild. Vetenskap att tro på en vetenskaplig förklaring med olösta frågor.

En gång fanns gas och stoff med en omkrets av ljusårs storlek. Efterhand lyckades dessa få kontakt genom virvlar och gravitationskraften.

Allt blev tätare och snart var solen bildad. Men vid denna process där mycket energi var inblandat blev en del materia över. Materia vilken fortsatte dras samman och kollidera med annan materia och med gravitationens krafter blev till satelliter runt denna.

Resterna blev därför i många fall planeter mm och en av dessa blev Jorden och här lever vi en liten stund släkte efter släkte. Kan det finnas en högre mening med detta? Ingen vet men många tror detta. En kamp mellan ondska och godhet pågår här anser många och har alltid gjorts. Kan det likväl finnas en djävul och en Gud i ständig kamp vilket många anser? Ser vi oss omkring i nutid, historia och hoppfullhet kan det vara så.


Verkligheten är inte så enkel som vi kanske försöker få den med den kunskap vi hela tiden försöker finna och få kontroll över. Kunskap vilken hela tiden nu och historiskt har fått omtolkas och ger nya frågor vi ännu inte kan besvara varken naturvetenskapligt eller religiöst. 

Vi kan bara tro vi har svar. Vi människor behöver en grund för att kunna kommunicera med varandra. Därför är så många idag rädda för religionens svar då dessa inte ger människan egen kontroll över verkligheten utan måste se en högre makt som styr. Ingen är bekväm med att bli detta om man inte har sökt denna slag av förklaring. 

Vi måste veta att religion är att tro på en verklighetsbild. Vetenskap att tro på en vetenskaplig förklaring med olösta frågor.

lördag 18 februari 2017

Maunakea Jordens bästa plats till att fotografera främmande solsystems planeter.

Subaru är ett teleskop vilket bäst lyckats fotografera planeter runt andra solsystem från Jorden.

Inte för att det är bäst teleskop i världen (det finns bättre utanför Jordens atmosfär, ex Hubble)  utan därför att det ligger på den bästa platsen för detta ändamål för jordiska teleskop. 

Maunakea, en utslocknad vulkan på Hawaii. Det är platsen  och från länken här kan man nästan dagligen följa nya bilder från detta teleskop. 


fredag 17 februari 2017

Miljarder spökpartiklar passerar igenom oss varje sekund.

Otroligt men sant. Miljarder partiklar kallade neutriner eller spökpartiklar passerar allt varje sekund oss likväl som alla organiska eller oorganiska material. De finns överallt men är likväl nästan omöjliga att påvisa och mäta.

Det var mängder av materia inte antimateria som en gång bildades när universum uppstod. Mörk materia vet vi inget om fast denna är mycket vanlig (om nu inte mörk materia är en illusion) hoppet är att mätningar av neutriner kan ge lösningar till vad mörk materia är.

Forskning pågår och varifrån svar hoppas ges är vid sydpolen och dess is. Här samarbetar 300 forskare från 48 universitet och nationella forskningscentra i 12 länder genom att analysera mätningar från ice cube.


IceCube är en partikeldetektor på sydpolen vilken registrerar interaktioner av den subatomära partikeln vilken är så svår att mäta men väl så viktig för att förstå vår verklighets uppbyggnad. Neutrinen.