Gasjätteplaneter är vanligare i vissa solsystem i Vintergatan

 

En gasjätte (även kallad jätteplanet eller gasplanet) är en typ av planet som mestadels består av gas eller flytande materia men med en fast kärna.

Ett team av astronomer och astrofysiker från INAF-Osservatorio Astronomico di Padova, Vicolo dell'Osservatorio 5, Universidad Diego Portales, University of Exeter och Sorbonne Université  har funnitatt gasjättar kan vara vanligare i vissa delar av Vintergatan. I studien som publiceras i tidskriften Nature Communications, analyserade gruppen massan och rörelsen av 30 stjärnors planetsystem i Beta Pictoris Moving Group. 

Forskning har tidigare antytt att gasjättar som i vissa avseenden liknar Jupiter, troligen lättast bildas runt stjärnor med egenskaper som liknar solen. Men att hitta  gasplaneter har visat sig svårt.

I sitt arbete fokuserade forskargruppen på 30 stjärnor i ovan grupp för att bestämma deras massa och rörelser. Teamet valde gruppen av flera anledningar: Den är relativt liten. Det är mycket utrymme mellan stjärnorna och de är ganska unga. De resonerade att gasjättar kan vara mer benägna att utvecklas på sådana platser. Teamet hittade bevis på den potentiella existensen av gasjättar i 20 av de solsystem som de studerade  och fann troliga gasplaneter – som alla (om de kan bevisas existera vid fortsatta analyser)  kretsar långt från sin stjärna.

Mer arbete krävs för att bekräfta resultatet. Forskarna menar också att det verkar vara mer sannolikt att gasjättar bildas i små stjärngrupper något som vanligtvis inte har varit i fokus i forskningsinsatser inom detta område. Och det, påpekar de, tyder på att det kan finnas många fler gasjättar än man tidigare förmodat.

Bild vikipedia på Gasjätteplaneten Jupiters uppbyggnad. Denna genomskärning av Jupiter visar en modell av det inre av Jupiter förmodligen finns en stenig kärna täckt av ett djupt lager av metalliskt väte.

39 Enorma galaxer från universums första 2 miljarder år har upptäckts

Forskare vid University of Tokyos Institute of Astronomy har använt ett antal teleskop för att resa bakåt till universums barndom. Bland annat användes rymdteleskopet Spitzer för att söka i det infraröda våglängdområdet och radioteleskopgruppen Alma, Atacama Large Millimeter/Submillimeter Array i Chile.


Utöver dessa har även Very Large Telescope, som i själva verket består av fyra samverkande teleskop på 8,2 meter placerade i formation vid Paranalobservatoriet i Chile använts. Det blev upptäckter av 39 mycket stora hittills dolda galaxer som redan fanns 2 miljarder år efter BigBang ( BigBang inträffade för 13,7 miljarder år sedan enligt dagens kunskaper).


De här upptäckterna står i konflikt med de nuvarande modeller för denna tids utveckling, och kommer att hjälpa oss med detaljer som hittills har saknats, säger astronomen Tao Wang vid University of Tokyo i ett pressmeddelande.


Vid denna tid var de nu upptäckta galaxerna de största i universum. Men i dag är de så gamla (avståndet så stort från oss i ljusår räknat)  att ljuset från dem är väldigt svagt beroende på avståndet (ljuset har tagit ca 12 miljarder år att nå oss).


 Universums expansion gör även att det synliga ljuset sträcks ut och så småningom blir infrarött (sett från oss). Sträckningen av det infraröda fältet kan avslöja hur långt bort ljuskällan ligger och därmed också åldern på när ljuset sändes ut.


Ju större galax desto större är även det svarta hål som ligger mitten. Det innebär att man också kan studera dettas evolution. Detta genom att jämför dettas utveckling mot galaxer vars ljus inte ligger så långt bort i ljusår.


Frågan jag ställer mig är även varför det finns ett svart hål i centrum av alla galaxer vilket vi hittills upptäckt. Säkert bör det ha med bildandet av galaxer att göra. Men någon förklaring på fenomenet finns inte.



Bilden är från Vikipedia och visar ALMA radioteleskopgrupp i Atacamaöknen i Chile.

Dvärggalaxer med stora svarta hål i centrum är ett av universums olösta mysterier

Små dvärggalaxer med stora svarta hål i centrum har länge förundrat astronomerna.

Små galaxer brukar ha mindre svarta hål i dess centrum än stora galaxer.  Men det finns undantag.

Dvärggalaxer med otroligt kompakta svarta hål av betydligt större omkrets än man kan vänta sig i en dvärggalax.

Nu har forskare tänkt sig en lösning på detta. Lösningen är att dessa galaxer inte varit små från början. Istället har de hamnat på banor där deras stjärnor stulits från andra galaxer.

För att förstå hur detta kan ha skett har university of Utah bland annat lagt ut en film som visar hur detta kan ha skett. Se denna länk.

Svarta hål av skilda storlekar

Svarta hål finns i stora mängder därute. De finns stora mängder bara i vår Vintergata. Säkert finns det många i alla galaxer och däremellan.

Storlekarna uppåt och neråt vi vet inte hur små eller stora de kan bli. Kanske det inte finns en undre eller övre gräns.

Vad vi vet är att det finns hål med miljarder gånger mer massa  än vår sol. Åt andra hållet finns hål med massa nära vår sols.

Man ska förstå innebörden av storlek med om vår sol skulle kollapsa till ett svart hål skulle dess diameter bli ca 6 km. 

Kanske finns minihål mycket mindre än denna diameter små och nästintill omöjliga att upptäcka med dagens teknik.

Mer om svarta hål och nya fakta om dessa kan läsas här.

Stora företag ger fler arbeten än enmansföretag, vilka ger få nya arbeten.

Vi behöver fler arbeten i Sverige, inte företag av mindre storlek eller enmansföretag där få får arbete.

Stora företag behövs och de som ännu finns bör det satsas på så de inte försvinner från Sverige.

Citat: Felsatsningar. Det är de mellanstora och stora företagen som har viljan och möjligheten att växa och skapa arbetstillfällen. Alla kan inte bli egna företagare, och de satsningar som nu görs på att förenkla regelverken för småföretag är ­billiga och fungerar mest som slag i luften, skriver Victor Molander- - - Enligt SCB startades drygt 57 000 företag 2008. Av dem var 39 000 fortfarande verksamma tre år senare. Under startåret sysselsatte de nystartade företagen 96 839 personer – alltså färre än två personer per bolag.- - - Det är dags att sluta blunda för verkligheten och att satsa på sådant som gör skillnad på allvar. Det är att – genom skattelättnader och andra initiativ – stödja de företag som redan lyckats växa och visa lönsamhet. Bara genom att stödja de bästa har Sverige chansen att bli en av de bästa. Slut citat.

Nog är det sant. Hade staten stöttat Saab eller företag som nu flyttat sin tillverkning utomlands hade vi haft fler arbeten.

Jag är helt överens med resonemanget att det är stora och medelstora företag eller tillverkningsindustrier som skapar flest arbeten och att staten ska ge dessa fördelar för att ge fler arbete. Motsatsen att i första hand hjälpa nyföretagande är inget som ger många arbetstagare nya arbeten.

Nej, en lösning vore att ge stora koncerner skattefördelar m.m. och locka dem hit utan att för den skull göra dem till låglöneföretag. De konstiga satsningarna med jobbskatteavdragen har inte gett ett enda nytt arbete, det har enbart gett mer till de som redan har ett arbete.

Om Sverige har en stor ekonomisk resurs som vi hade innan dessa idiotiska avdrag i segregationssyfte gjordes - men utan någon mening för arbetstillfällena - borde istället dessa pengar satsas på att ge stora företag dessa sänkningar av skatten, då hade vi kanske fått fler arbeten.

Jobbskatteavdragen kan inte få en enda arbetsgivare att anställa fler, vad bryr sig en arbetsgivare om att en anställd får lägre skatt?! Inte blir det mer lönsammare för företaget. Inte heller har jobbskatteavdragen minskat lönehöjningar så de är enbart en åtgärd för att segregera sjuka och arbetslösa till ekonomisk misär i framtiden och apati och lydnad för att bli gratisarbetande till en miljardindustri för företag som utnyttjar dessa personer.

Den skambeläggande regimen - alliansen - vars framfart inom detta beskrivs i morgondagens blogginlägg.