Att fördjupa vår kunskap om svala bruna dvärgar som
den här kommer att hjälpa oss att förstå stjärnors utveckling, säger
huvudförfattare och doktorand vid Kovi Rose vid University of Sydney.
Astronomer
vid University of Sydney har visat att en liten ljussvag stjärna är den
svalaste som registrerats som producerar radiovågor.
Den "ultrasvala bruna dvärgen" som undersöktes i studien är en gasboll med en temperatur av 425 grader Celsius men här sker ingen kärnfusion.
Däremot är yttemperaturen hos solen den kretsar kring ett kärninferno med en temperatur av cirka 5600 grader Celcius.
Även om det inte är den kallaste bruna dvärg som hittats är det den svalaste som analyserats med med radioastronomi. Resultaten av studien publicerades nyligen i The Astrophysical
Journal Letters.
Huvudförfattaren och doktorand vid School of Physics,
Kovi Rose, beskriver att det är mycket sällsynt att hitta svala bruna
dvärgstjärnor som denna som producerar radiovågor. Det beror på att deras
dynamik vanligtvis inte konstruerar de magnetfält som genererar radioutsläpp som
kan detekteras från jorden.
Därför kan denna bruna dvärg fördjupa vår kunskap om svala bruna dvärgar och
hjälpa oss att förstå utvecklingen av stjärnor och hur de genererar
magnetfält.
Hur den inre dynamiken är hos bruna dvärgar vilka en del producerar radiovågor är inte förstått. Medan astronomer har en bra uppfattning
av hur större stjärnor som vår sol genererar magnetfält och radiostrålning är det
inte helt känt varför färre än 10 procent av bruna dvärgstjärnor producerar
detta.
Den snabba rotationen av svala dvärgar tros spela en
roll i att generera starka magnetfält. När magnetfältet roterar med en annan
hastighet än dvärgens joniserade atmosfär kan det skapa elektriska strömflöden.
I det här fallet tror man att radiovågorna produceras
av inflödet av elektroner till den bruna dvärgens magnetiskt polära områden vilket tillsammans med rotationen av den producerar regelbundet
upprepade radioskurar.
Bruna dvärgstjärnor, så kallade eftersom de avger
lite energi eller ljus, är inte tillräckligt massiva för att antända kärnfusion
som större stjärnor som vår sol. Därför kallas de misslyckade stjärnbildningar.
Rose sa: "Dessa stjärnor är en slags felande
länk mellan de minsta stjärnorna som bränner väte i kärnreaktioner och de
största gasjätteplaneterna, som Jupiter."
Senna bruna dvärg har namnet T8 Dwarf WISE
J062309.94-045624.6 och finns cirka 37 ljusår från jorden. Den upptäcktes 2011 av
astronomer vid Caltech i USA.
Stjärnans radie är mellan 0,65 och 0,95% större än Jupiter. Dess massa är inte väl förstådd men är minst fyra gånger till 44 gånger mer massiv än Jupiter. Att jämför med vår sol som är 1000 gånger mer massiv än Jupiter.
Analysen av stjärnan gjordes av Mr Rose med hjälp av ny data från CSIRO ASKAP-teleskopet i västra Australien och följdes upp med
observationer från Australia Telescope Compact Array nära Narrabri i NSW och
MeerKAT-teleskopet i Sydafrika.
Bild Vikipedia Jämförelsebild: de flesta bruna
dvärgar är något större än Jupiter (15–20%),[1] men är fortfarande upp till 80
gånger tyngre på grund av större densitet. Bilden är skalenlig, med Jupiters
radie 11 gånger jordens, och solens radie är 10 gånger Jupiters.
