Bild https://webbtelescope.org/
Astronomer som nyligen använde NASA:s James Webb Space Telescope blev förvånade över att hitta en avlägsen, röd galax (röd innebär att den är mycket långt från oss miljarder ljusår bort). Galaxen har en förvrängd form och ser ut som ett frågetecken. En specifik, sällan skådad typ av naturlig gravitationslins får galaxen att dyka upp flera gånger. Linsen förstorar även galaxens spiralformade följeslagare (en galax). Gravitationslinsningen gör det möjligt för astronomer att lokalisera specifika områden där stjärnor bildas i denna följeslagargalax. Fenomenet såg med en kombination av infraröda data från Webb och ultravioletta data från NASA:s Hubbleteleskop.
Vi känner bara till tre eller fyra förekomster av
liknande gravitationslinskonfigurationer i det observerbara universum vilket
gör det här fyndet spännande då det visar kraften hos Webb och tyder på
att vi kanske kommer att hitta fler", beskriver astronom Guillaume Desprez
vid Saint Mary's University i Halifax, Nova Scotia, som ingår i teamet som
presenterade Webb-resultaten.
Astronomer använde båda teleskopen i observationen av galaxhopen MACS-J0417.5-1154 Gravitationslinsfenomenet fungerar som ett förstoringsglas som får den massiva hopen att förvränga rumtiden. Det gör det möjligt för
astronomer att se ökad detaljrikedom i mycket avlägsna galaxer bakom hopen. Men
samma gravitationseffekt som förstorar galaxerna orsakas också förvrängning som fär galaxer långt därute att ses utsmetade över skyn i bågform och till och med att dyka upp flera gånger (som om de kopierades). Dessa optiska illusioner i rymden kallas
gravitationslinser.
"Att veta när, var och hur stjärnbildning sker
i galaxer är avgörande för att förstå hur galaxer har utvecklats under
universums historia", beskriver astronomen Vicente Estrada-Carpenter vid
Saint Mary's University som använde både Hubbles ultravioletta och Webbs
infraröda data för att undersöka var nya stjärnor bildas i galaxerna. Resultaten
visar att stjärnbildning är utbredd i båda. Spektrala data bekräftade också att
den nyupptäckta stoftrika galaxen ligger på samma avstånd som den spiralgalax
som är vänd mot oss.
– Båda galaxerna i frågetecknet (som de ser ut som på bilden)visar aktiv
stjärnbildning i flera kompakta områden, troligen ett resultat av att gas från
de två galaxerna kolliderar, beskriver Estrada-Carpenter. Men ingen av galaxernas
form verkar vara alltför störd, så vi ser förmodligen en början på deras
interaktion med varandra.
– Galaxerna, är miljarder ljusår bort och ses
under en tid då stjärnbildningen var som störst och liknar i storlek den massa som
Vintergatan skulle ha haft vid den tiden. Webb gör det möjligt att här studera hur de tidiga skeendena i vår egen galax skulle ha sett ut, beskriver
Sawicki.
Webb-bilderna och spektrat i denna forskning kom från
den kanadensiska NIRISS Unbiased Cluster Survey (CANUCS). Forskningsrapporten
är publicerad i Månatliga meddelanden från Royal Astronomical Society.
