Att ljuga är att skämmas för den man är och vad man anser.

Lögner innebär feghet för att stå för vad man tycker, gör eller har gjort.

Exempel på de värsta feghetspersonerna är all slag av kriminell person.

När en sådan väl åkt fast, då är det höjden av feghet att inte erkänna när bevis läggs fram.

Mördare, ekonomiska brottslingar, tjuvar, rånare eller misshandlare är alla otroligt fega när de inte står för vad de gjort, när de inte erkänner att detta har jag faktiskt gjort.

Det innebär inte att de behöver ångra sitt tilltag men däremot bör de stå för vad de gjort.

All såkallad tuffhet är som bortblåst när de anhålls, de blånekar som ett litet barn för vad de gjort.

Rånaren som rånat för ekonomisk vinning likt den ekonomiske brottslingen är samma skrot o korn, de vill enkelt tjäna pengar.

Att erkänna detta i en rättssal är rakryggat och ärligt, att försöka förneka är enbart fegt och uselt.

Misshandlaren som säger jag skulle göra om det eller jag ångar ingenting är rakryggad och ska respekteras som ärlig och rak.

Medan den som nekar är en usling och bör få betydligt högre straff än den föregående.

Samma sak med mördaren. Den som står för vad den gjort är rakryggad, den som nekar en usling.

Uslingen ska bestraffas dubbelt mot den som rakryggat erkänner sina dumheter och rakryggat accepterar sitt straff utan att överklaga.

Att ljuga ska bestraffas hårt. Feghet är en ynkedom.

Har du någon brist kanske du skulle använda den.

Du kanske är mindre bra på teknik eller på att skriva berättelser.

Varför då inte använda denna bristkunskap på att göra just detta istället för det du är bra på?

Det du är bra på är många andra också bra på, så här finns konkurrens av likasinnade.

Vi tar exempelvis att skriva berättelser, här finns många bra skribenter som du knappast som dålig berättare kan konkurrera med. Det finns även många berättare som vet att de är mindre lyckosamma och därför inte skriver och absolut inte försöker få sina berättelser publicerade, då de vet sin brist inom detta.

Men just bristen kan vara en tillgång. Då få usla berättare skriver för andra kan just detta vara en tillgång för dig som hör till denna grupp att göra just detta.

Du beskriver och skriver då på ett udda vis som inte har någon likhet med etablerade eller kunniga naturbegåvningar inom berättande.

Det gör att du blir unik och troligen skulle få egna läsare som själva läser och förstår på ett eget vis. Läsare som inte har behållning av att läsa proffsskrivares berättelser eller ordval och meningsuppbyggnad.

Därav mitt påstående av att har du en brist använd den, du behövs i samklang med de som söker ditt sätt att berätta och förstå.

Framgång sker enligt slumpens regler.

Har du framgång?

Har du fått det arbete du önskade eller den utbildningsplats du drömde om?

Då kan du ses som framgångsrik.

Har du även fått en bra lön efter din utbildning och kanske en älskad livskamrat, då kan du även ses som framgångsrik.

Har du fått det genom kontakter eller föräldrar har du haft tur som hamnat i en miljö där så var möjligt. Men framgångsrik kan man inte kalla dig. Du fick det serverat genom arv och miljö.

Det blev en framgångsrik livsbana. Om du ändå kommit så långt kan det ha  skett utifrån slumpen och kanske som det heter i visan: 

        med käckhet kan man komma långt,

     med fräckhet kan man komma längre.

Men med täckhet och vackra ögon därtill,

kommer man så långt man vill.

   T: Gus Morris

M: Kai Gullmar

Slumpen gjorde att du kom före någon annan in på din utbildning.

Du sökte i rätt tid. Du fick arbetet då du sökte i rätt tid och rätt person läste din ansökan för att just du skulle bli intressant att kalla.

Du var på rätt plats för att träffa just den livskamrat du fick och detsamma var denne.

Du är framgångsrik. Låt oss hoppas det fortsätter så.

Läser du för att drömma eller för att glömma?

Dum fråga tycker du kanske.

Självfallet läser du det som du ser som intressant och spännande.

Men är det hela sanningen?

Kan det inte vara så att du läser det som du tycker bekräftar vad du själv anser och som du känner igen? Då slipper du tänka om och lära nytt.

Att lära om ser du kanske som något som finns i skolans och läroböckers värld och läroböcker är knappast det du ser som lätt eller underhållande lektyr.

Men det är just vad det är. Läroböcker och faktaböcker är de böcker där du kan lära dig nytt och omtolka dina idéer och uppfattningar och kanske göra nya val som leder dig in på nya vägar.

Detta under förutsättning att du vågar testa det du läser och kan ta det till dig. I annat fall blir du bara en åskådare till livet och dess möjligheter och lever genom andras erfarenheter i din fantasi.

De flesta ser jag som läsare av oviktig litteratur, nöjesböcker som deckare mm.

Böcker som ger en spännande upplevelse, men inte mer.

Böcker som är enkla att förstå och inte ställer krav på läsaren.

Det är mänskligt men kanske inte rätt litteratur för den som vill förändra sitt liv eller prova nya livsbanor.

Vem är du?

Jag läser själv mycket faktaböcker men kan väl ändå ses som lite av en drömmare och funderare.

Film eller spel är drömmarens ventil.

Förr var det i böckernas värld drömmare och nyfikna slappnade av för att orka med en tråkig tillvaro.

I dag är det film eller dator och tevespel som i mångt och mycket tagit denna plats för fler och fler.

Spel online, tillsammans eller själv, bygger upp en ny identitet i en kanske medeltida värld, ex på en sådan är Damona, men det finns många fler.

Film, här kan den introverte drömma sig bort i sin ensamhet, liksom förr bokläsaren gjorde och gör ännu.

Onlinespel enligt ovan är dock bäst för den som önskar vara någon annan än den är och få möjlighet att bli det i en ny värld.

Drömmaren har här all möjlighet att tillsammans med andra umgås, uppleva äventyr och få det denne inte kan få eller fick få i verklighetens ibland orättvisa fördelningsmässiga värld.

Vi lever i spelets och spelandet tidsålder.

Spelåldern vore kanske ett lämpligt namn på vår tid. Efter moderniteten och postmodernismen har vi fått spelvärlden.

Låter bra tycker jag och nog kan många unga hålla med om det.

Läroämnen skiftar över tid men förtryck finns kvar.

Ett av de som nu försvunnit, men som sågs som det viktigaste när folkskolan infördes i Sverige, är kristendom.

Varför har det blivit så och vad är nästa ämne som kommer att försvinna?

Kristendomen var viktig i människors liv i århundraden, sedan kan man se kyrkan, i många fall, som en makt som missbrukade Jesus budskap för egen vinning tillsammans med övermakten.

Man använde kyrkan och även prästerna till att förtrycka de svaga genom hot om helvetes kval för den som inte lydde och underkastade sig.

Raka motsatsen till Jesus ord och kristendomens budskap om att den fattige och ödmjuke hör Guds rike till. Den kristne ska hjälpa den svage och utsatte enligt bibeln men ofta tog onda män med makthunger över och förtyckte de svagaste och läste bibeln som fan tolkar den.

Även i dag förtycks de svagaste i vårt land. Genom jobbavdraget har vi fått en segregationsmöjlighet där de svaga sätts åt sidan på grund av att de inte kan arbeta eller inte får ett arbete.

Detta på grund av sjukdom eller att ingen ens vill anställa friska långtidsarbetslösa.

Som grädde på moset sänkte man även ersättningsnivån och fick de arbetande att avsky de långtidsarbetslösa, som nu satts att arbeta gratis på låg ersättning, under först två år för att sedan fortsätta med tvåårsperioder av arbete gratis fram till pension. Detta är sista steget i jobb och utvecklings garantin, som är ytterligare en misslyckad reform inom arbetsmarknaden.

Även i dag skulle kristendomens agenda behövas. I dag missbrukar ingen regering kristendomen i Sverige för maktens skull. Nej, i dag är merparten icke troende av våra politiska ledare. Istället finns ingen medkänsla alls hos dem.

Man tycker man för en rättvis politik genom att segregera människor, och som en pust från det förflutna finns stödet av detta även från de så kallade kristdemokraterna. Ett parti som samlat arvtagarna till den förtryckande kristendomens agenda.

Det innebär inte att vi ska hata dem, utan förstå att de inte förstår vad de gör mot sina medmänniskor och hoppas att de en dag inser vad empati, medmänsklighet

Ordet fanns först, då som nu.

I begynnelsen fanns ordet och ordet var Gud. Johannes evangeliet, 1:a kapitlet.

Innan skapelsen fanns bara Gud som är evig, vilken skapade allt.

Big Bang eller om det nu var något annat som var det Gud först skapade för att konstruera allt.

Även allt som skapas eller konstrueras i dag har först tänkts ut av någon människa.

Med mänskliga skapelser menar jag då självfallet inte naturkatastrofer eller evolutioner, vilka är skapade i samband med Guds skapelse.

Evolutionen är en skapelse av Gud, utan den skulle ingen utveckling finnas, ingen fri vilja eller fria val.

Människans skapelser är teorier som konstruerats utefter ord och tankar i en människa och mellan människor. Människans samarbete i en fråga, val och vilja har skapat vår civilisation.

Ibland diktatoriska skapelser, ibland gemenskap för allas bästa.

Ordet var början och ordet blir slutet av vår värld och våra skapelser.

Någons tanke startar något, någon annans avslutar det.

Medan Guds planligger fast utefter det man kan utläsa ur bibeln.