Google

Translate blog

Visar inlägg med etikett först. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett först. Visa alla inlägg

onsdag 11 juni 2014

Barnarbete på väg att mer accepteras igen i västvärlden. Även barnen ses på ett hårdare sätt.


Citat: – I dag finns det 168 miljoner barnarbetare, vilket fortfarande är alldeles för många. Men det är bättre än när vi påbörjade vårt arbete, säger Guy Ryder, ILO:s generaldirektör.

Men efter att resurserna varit goda och intresset stort sedan 1990-talet har förutsättningarna ändrats de senaste åren. Slut citat.

Många länder har pressad ekonomi och detta ska enligt artikeln kunna vara en anledning till att stödet minskats. Andra frågor har aktualiserats som viktigare. Vilka som är viktigare än att stoppa handel med företag som använder barnslaveri förklaras inte.

Det kan knappast vara svårt att stoppa handel med företag som utnyttjar låga löner och barn för att maximera vinsten till aktieägarna.

Förklaringen tror jag istället är ett hårdare samhälle där fattiga ses som att de får skylla sig själva. Europa har blivit hårdare mänskligt sett och synen på människor förråats, därför är stöd till fattiga mindre intressant idag än förr.

Vi kan ta närexemplet Sverige, här anses det ok att segregera arbetslösa och sjuka ekonomiskt.

Här anses det ok att ta in billig arbetskraft vid upphandlingar av byggande för kommuner m.m.

Exemplen visar ett oempatiskt samhälle och detta gäller hela Europa, politiskt likväl som i andra sammanhang.

 

 

måndag 27 januari 2014

Andra saker måste prioriteras än skolan säger Moderaterna nya jobbskatteavdrag och fortsatt ekonomisk segregering av arbetslösa och sjuka prioriteras i första hand. Borg har dock sagt att om skattehöjningar av något slag görs går pengarna till skolan.



Citat: Folkpartiet vill att skolan ska bli statlig. Men nu säger allianskamraterna i Moderaterna nej. ”Andra saker måste prioriteras”, skriver Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Tomas Tobé på DN Debatt. Slut citat.

Här fortsätter inslaget med att det är andra ting för skolan som måste prioriteras. Vad är inte utsagt men om det är skolan är det säkert fortsatt segregation genom privatisering av skolorna.

Jag tvekar dock om detta. Sanningen är troligen att skolan inte får röras för mycket då det kostar och statens finanser i första hand under ytterligare en tid ska gå till skattesänkningar och jobbskatteavdrag för att skattetrycket ska ner på samma nivå som medelskatten i EU.

I detta ligger fortsatt ekonomisk segregation av arbetslösas genom än mer försämrad ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Fler utförsäkrade inom sjukförsäkringen för att få fler arbetssökande.

Målet - som vi tidigare fått veta - är att en låglöneklass ska bildas.


tisdag 28 september 2010

Tänk först, tala eller skriv sedan..

En gammal vis tumregel är att tänka först innan man talar så man vet vad man sagt och kan stå för detta. Förr hette det även att tala är silver men tiga är guld.

Innebörden är att inte tala om något man inte har kunskap om eller vet något om.

Tomma tunnor skramlar mest var ett annat uttryck. Detta betydde att de som inte har något vettigt att säga pratar likväl mest. Medan de som har kunskap och förståelse för något talar om detta när någon frågar om detta utan att göra en massa ovidkommande utvikningar i ämnet.

Kom till skott heter det vilket är detsamma som säg vad du menar utan att linda in det i onödiga ord.

Raka besked inga onödiga utvikningar som gör något svårförståeligt eller som får svaret att bli omöjligt att tolka till ett ja eller nej.

Ja är ja, nej är nej, vad som sägs där emellan är ont. Något liknande står det i bibeln. Raka svar är något som alla önskar men långt ifrån alla kan, vågar stå för eller av pratsjuka inte förmedlar av rädsla för att säga något som kan ge negativitet för den som säger det. Personen vill både äta kakan och ha den kvar.

Nog talades det för lite förr om saker och ting. Människor teg. I dag har vi motsatsen, människor talar utan substans, ordbajsare synes i ord men även i skrift.

Jag är säkert en som utviker mina ord i onödan här. Nog skulle det jag önskar förmedla kunna skrivas betydligt kortare utan utvikningar.

Men vår tid är ordbajsarnas tid, så det är inte lätt att skilja ut sig.

torsdag 27 maj 2010

Ordet fanns först, då som nu.


I begynnelsen fanns ordet och ordet var Gud. Johannes evangeliet, 1:a kapitlet.

Innan skapelsen fanns bara Gud som är evig, vilken skapade allt.

Big Bang eller om det nu var något annat som var det Gud först skapade för att konstruera allt.

Även allt som skapas eller konstrueras i dag har först tänkts ut av någon människa.

Med mänskliga skapelser menar jag då självfallet inte naturkatastrofer eller evolutioner, vilka är skapade i samband med Guds skapelse.


Evolutionen är en skapelse av Gud, utan den skulle ingen utveckling finnas, ingen fri vilja eller fria val.


Människans skapelser är teorier som konstruerats utefter ord och tankar i en människa och mellan människor. Människans samarbete i en fråga, val och vilja har skapat vår civilisation.


Ibland diktatoriska skapelser, ibland gemenskap för allas bästa.

Ordet var början och ordet blir slutet av vår värld och våra skapelser.

Någons tanke startar något, någon annans avslutar det.


Medan Guds planligger fast utefter det man kan utläsa ur bibeln.

måndag 4 maj 2009

Leeuwenhoek var först med att se en spermie och att teckna av den.


Ja, allt som människan inte tidigare kunnat se med sina egna ögon. Detta blev nu möjligt med det nya instrument som kom att kallas mikroskop.


Han var den förste som såg en bakterie. Han öppnade en ny värld för sin samtid. Om alla förstod eller seriöst såg på vad han upptäckt är en annan fråga. Att undersöka exempelvis spermier vilket han även gjorde var säkert inte populärt inom alla kretsar.

Vad kyrkan ansåg förtäljer inte historien. Tiden var 1700-tal och tiden kom att kallas upplysningstiden.

Man hade som mål att kunna förklara och förstå allt utan att dra in metafysik.
Det övernaturliga sågs med skepsis. Man letade efter konkreta ting och förklaringar inom allt.

Allt började ses som möjligt att upptäcka och förstå.

Allt sågs vara mekaniska ting i rörelse, ting i sig, likväl som känslor.

Så enkel var nu inte verkligheten. Men då trodde man fortfarande att detta var möjligt.
En del såg verkligheten som en klocka, som går som ett urverk och vars delar en gång satts igång mekaniskt.

Lite om Leeuwenhoek kan man åtnjuta här.

måndag 13 oktober 2008

Vetenskap bevisar utifrån den kunskap som accepteras just nu.


http://www.svd.se/nyheter/vetenskap/artikel_1832521.svd

Vetenskap är olika slag av paradigmskiften över tid. Det som ses stämma bäst under en viss tid ses som sanning. Men en tid senare när nya rön kommit förfalskas denna sanning och en ny sanning ses som riktig. Vetenskap som inte kan förfalskas är inte vetande utan dogmer som inte bör ses som vetenskap. Se Kuhn när det gäller paradigmbegreppet och Popper när det gäller falsifieringsbegreppet.


1666 kom påbudet


om beskydd av fornlämningar, vilket vi i Sverige var de första att införa. Vår ärorika forntids minnesmärken skulle bevaras till eftervärlden och inte användas i husgrunder och trappor, vändas upp och ner, grävas ner eller sönderslås på grund av rädsla för dessa, som många ansåg, magiska stenar.

Det var inte bara stenar av minneskaraktär från svearnas eller som man kallade det goternas ärorika historia som nu skulle bevaras som minnesmärken för all framtid. Även gamla ruiner o slott skulle bevaras och inte återanvändas till all möjlig byggnation eller utfyllnader av våtmark m.m. som hittills.

Bronsåldersgravar fick ej heller förstöras men de behövde knappt något skydd. Ingen med hut i kroppen vågade på denna tid störa trollen som man trodde hade sina boningar i dessa.
Eller alternativt som man också trodde jättarnas gravar.

Icke heller fick gravar och sarkofager i kyrkor förstöras eller tas bort. Detta var det inte heller så många som vågade men nog hade det hänt lite här o var när misshagliga figurers gravar inne i kyrkorna skändats av folk som tagit mod till sig.

Detta påbud om skydd för antika och heliga värden lästes upp i all Sveriges predikostolar en söndag i slutet av 1666.

Man började även föra förteckningar på vilka fornlämningar som fanns i socknarna.
Många gånger blev detta prästernas uppgift.