Gårdagens lärarutbildning innebar att kunna något om mycket. I dag att kunna mycket om litet.
Folkskolläraren var allvetare och fick i många fall vara rådgivare åt den lokalbefolkning som fanns i närområdet där denne verkade. I dag är grundskoleläraren en medelsvensson som inte uppmärksammas mer än vem som helst om denne inte begår något brott.
Gårdagens lärare var representanter för den kristna läran, den skulle läras ut och morgonbön, bordsbön och avskedsbön var legio plus en kort undervisning i ämnet varje morgon. Jag var själv med om detta under mina första 4 skolår i början av sextiotalet.
Förr lärde sig läraren att hålla disciplin på eleverna, agan var vanlig ofta påhejad av föräldrar som såg det som självklart att barnen fick en omgång vid olydnad i skola som hemma och av grannar vid behov. Det var ordning på ett annat vis i skolor och bostadsområden, alla vuxna hjälptes åt även med barn som inte var deras egna.
I dag vågar få vuxna säga till barn som uppför sig illa eller är högljudda i bostadsområden om det inte är deras egna. Ja även då kan de få problem om de för hårt talar till egna barn. Till andras kan de inget säga då dagens föräldrar anmäler, liksom barnen, så fort någon möjlighet ges.
Jag sköter mina barns uppfostran själv påstår många föräldrar och önskar ingen inblandning. Ja dessa dumskallar får skylla sig själva om de då en vacker dag upptäcker att deras odåga till son eller dotter råkat illa ut då ingen vågat bryta in då denne misshandlat, exempelvis, eller blivit detsamma eller annat ofog utspelats.
Finns det konstigare föräldrar historiskt sett än de vi har i dag och kan man se dem som ansvarsfulla? Svar NEJ! Bara överbeskyddande, svartsjuka och handlingsförlamade.
