En galax där metaller är ovanligt förekommande.

 

Ett team av astronomer med ledning av Raffaele Pascale vid astronomiska observatoriet i Bologna, Italien har utfört hydrodynamiska simuleringar på DDO 68 en extremt metallfattig galax.

Resultaten av studien presenterades i en artikel  den 25 oktober på arXiv pre-print server. Studien  visar ny kunskap om ursprunget och naturen av denna galax. Galaxen finns på ett avstånd från oss på cirka 41,2 miljoner ljusår och har även beteckningen UGC 5340. Det är en mindre galax med oregelbunden form. Här finns mycket lite syre och den är en av de  metallfattigaste dvärggalaxer vi känner till. Dess  låga metallinnehåll är märklig mot bakgrund av dess relativt stora  stjärnmassa  och ljusstyrka.

 

DDO 68 har  en ovanlig form. Galaxen visar upp en stor, ljus och förvrängd stjärnkomponent, kallad "kometsvansen", som utgår från den sydöstra kanten av dess huvudkropp. Dessutom har den en rund struktur i norr som kallas "komethuvudet". Astronomer har upptäckt att DDO 68 i själva verket består av två distinkta system: huvudkroppen DDO 68 A (inklusive komethuvudet) och en konstellation stjärnor svävande runt detta som kallas DDO 68 B som för närvarande ackrediteras av DDO 68 A  vilken producerat kometsvansen. Baserat på datasimuleringarna dom gjordes fann astronomerna att galaxen sannolikt är ett resultat av interaktionen mellan tre system nämligen en dominerande galax DDO 68, med en dynamisk massa av 10 miljarder solmassor och två mindre satellitgalaxer - med massor på cirka 0,05 och 0,0067 gånger massan av DDO 68.

Forskarna drar slutsatsen att den udda form som observerats av hela DDO 68 inte beror på en interaktion med en mindre följeslagare utan sannolikt är resultatet av flera galaxers uppbyggnad till en sammanhängande galax.

 

I undersökning ges dock inga ledtrådar till varför galaxen eller vissa galaxer är eller har blivit metallfattiga medan andra inte är eller blivit det.(min anm.) Men så är det därute. Observera att Vintergatan inte tillhör de metallfattiga galaxerna. Jorden ex innehåller ju en järnrik kärna. Min tanke går till BigBang där kan lösningen finnas på att vissa galaxers framtid blev metallfattiga då där samlades metallfattiga stjärnor. Men varför och hur är en gåta. 

Bild på dvärggalaxen DDO 68 från Hubble publicerad på ESA (european space agency).

Vatten finns på många exoplaneter. Men finns tillräckligt med vatten på dessa?

Tecken på att vatten finns verkar vanligt på de exoplaneter vi hittat därute. Optimismen att det därmed kan finnas liv där har varit positivt bland allmänheten. Men vad som inte alltid sägs är att de planeter vi hittat är jätteplaneter ofta gasplaneter. Mindre planeter som Jorden eller Mars är svårupptäckta från oss.


Nu har nya rön visat att de planeter man upptäckt vatten vid troligen enbart har detta i mycket liten skala så liten att det är tveksamt om det räcker för liv.

Forskarna undersökte data från atmosfären på 19 exoplaneter som insamlats av rymdbaserade och markbaserade teleskop. Dessa världar varierade mycket i temperatur, från nästan 20 grader C  till mer än 2 000 grader C och även i storlek, Från planeter ca 10 gånger Jordens massa till mer än 600 gånger Jordens massa, säger en av  studiens författare Nikku madhusudhan, en astrofysiker vid University of Cambridge i England.


Forskarna fann att vattenånga var vanligt i de främmande världarnas atmosfär detta fanns på 14 stycken av de 19 som ingick i undersökningen.  Det faktum att vi gör detaljerade mätningar av vattenånga i exoplaneters atmosfär är anmärkningsvärt eftersom vi ännu inte har gjort någon betydande upptäckt av vatten i de gasplaneter vi har i vårt eget solsystem säger " Madhusudhan och tillägger "Vi kan mäta vatten bättre på exoplaneter än i vårt eget solsystem." Hur (min anm) det kan vara möjligt låter jag läsaren själv läsa vidare om i länken här varifrån inlägget kommer det blir för långt annars att lägga in en diskussion om detta. 


Förutom vatten är de kemikalier som oftast upptäcks i stora exoplaneters atmosfär natrium och kalium. De mängder natrium och kalium som upptäcktes i exoplaneterna i undersökningen överensstämde med förväntningar forskarna ansåg sig veta om gasplaneterna i vårt eget solsystem. Emellertid är vattenånganivåer betydligt lägre än förväntat hos vårt solsystems gasplaneter än vad som hittats därute (om nu inget märfel gjorts min anm.). 


Det finns liv praktiskt taget varhelst det finns vatten på jorden, så att upptäcka att det finns mindre vatten i andra planetsystem än på Jorden kan innebära att där inte finns liv av det slag vi känner till. Men (min anm) vi har mycket litet kunskap om ens någon av hur det ser ut på stenplaneter i andra solsystem så vi ska inte dra för stora slutsatser av ovan undersökning. I vårt solsystem finns ju även några månar med gott om vatten ex Jupiters måne Europa.


Fri Bild från  som visar något som kanske inte finns mer än på Jorden. Liv och vatten.

Antimateria och materia borde blivit likställt vid universums tillblivelse. Men det finns brist på antimateria. VARFÖR?

Skillnaden mellan antimateria och materia är att elektroner och protoner är spegelvänt elektriskt laddade och därmed inte tål varandra utan vid kontakt utplånar varandra. 

Vad som förvånar är att det inte skapades lika mycket antimateria som materia vid Big Bang. Vi kunde lika gärna varit uppbyggda av antimateria som materia då den är lika stabil om inte materia krockar med den.

Många trodde ett tag att det skulle finnas galaxer av antimateria men idag är denna teori nästan helt borta. Men frågan om varför antimateria och materia inte blev lika vanligt kvarstår.

Kanske skulle Big Bang resulterat i en explosion som snabbt imploderade om det blivit lika mycket. Alla partiklar av materia skulle krockat med antimateria och inget universum av partiklar kunde då ha uppstått. Istället skulle det varit ett universum enbart av strålning.

Men så var blev det inte. Det hade varit enklare att utarbeta en teori om det funnits bara ett slag av materia. Men nu har forskare arbetat fram en möjlig lösning på problemet.

Det är vid Cern detta gjorts. D-mesoner är svaret. En partikel bestående av en kvark och en antikvark. Det är dessa som bygger upp protoner och neutroner. De finns av tre slag, upp, ner, konstig, charm, botten och top.

Intresset ligger på kvarken charm. Denna oscillerar mellan att vara en anti-och vanlig partikel. Vanligast är att den skiftar till att bli en vanlig partikel.

Men frågan blir då varför? Svaret kan och är troligen att det finns någon ytterligare partikel idag okänd som får materia att skapas i betydligt större mängd än antimateria.

Hade det inte blivit så utan lika mycket av varje slag skapats skulle vi haft ett universum av strålning men helt utan någon form av partiklar då de om de skapats lika många vid BigBang lika fort upphört att finnas till. Nobelpriset kan bli följden för den som finner den troligt saknade partikel för att förklara ovanstående händelsekedja när en gång BigBang skedde utanför tid och rum.

Har du någon brist kanske du skulle använda den.

Du kanske är mindre bra på teknik eller på att skriva berättelser.

Varför då inte använda denna bristkunskap på att göra just detta istället för det du är bra på?

Det du är bra på är många andra också bra på, så här finns konkurrens av likasinnade.

Vi tar exempelvis att skriva berättelser, här finns många bra skribenter som du knappast som dålig berättare kan konkurrera med. Det finns även många berättare som vet att de är mindre lyckosamma och därför inte skriver och absolut inte försöker få sina berättelser publicerade, då de vet sin brist inom detta.

Men just bristen kan vara en tillgång. Då få usla berättare skriver för andra kan just detta vara en tillgång för dig som hör till denna grupp att göra just detta.

Du beskriver och skriver då på ett udda vis som inte har någon likhet med etablerade eller kunniga naturbegåvningar inom berättande.

Det gör att du blir unik och troligen skulle få egna läsare som själva läser och förstår på ett eget vis. Läsare som inte har behållning av att läsa proffsskrivares berättelser eller ordval och meningsuppbyggnad.

Därav mitt påstående av att har du en brist använd den, du behövs i samklang med de som söker ditt sätt att berätta och förstå.