Grafologi, trams och inget annat.

Kan man utläsa personlighet genom en persons skrivstil? Många inbillar sig det. Till och med personaladministratörer och anställare tror i många fall på tramset.

Trams, just det. Vad ser man då på en skrivstil? Inget annat än en persons finmotorik eller hur en person en gång lärde sig att skriva. Det var och är kanske fortfarande skillnad på hur skrivande lärdes och lärs ut.

När jag lärde mig i slutet av 50-talet och början av 60-talet fanns olika skolor bland folkskollärarna på hur en bokstav skulle se ut. Bokstaven stora S är ett bra ex. Jag lärde mig att skriva denna bokstav som ett stort S lika i såväl textning som skrivstil medan jag vet andra lärde sig det som en snirklande bokstav. Tvåan är ett annat ex som man lärde sig olika.

Jag har själv lekt med min skrivstil och i dag skriver jag en signatur som många ser som läkarsignatur, otydligt, medan jag egentligen en gång lärde mig att skriva den som välskriven och tydlig.

På min tid fanns välskrivning som ämne och betyg. Visst kan jag det i dag också. Men jag som många med mig leker säkert med sin signatur eller stil för att vara originell.

Som sagt Grafologi är enbart en födkrok för charlataner av samma slag som astrologer och för att de ska tjäna pengar måste det finnas troende på denna pseudovetenskap. Och det finns det tyvärr.

Glömska är bra ibland

Att glömma är att förlåta sägs det. Men är det inte istället ett sätt för psyket att trycka ner känslor så att de inte plågar längre?

Självklart är det så det var ju Freud som påtalade detta i sin psykoanalys med Detet, jaget och överjaget varav jag ser överjaget som det mest skrämmande. Det undermedvetna är sopstationen där allt plågsamt trycks ner. Men då det blir för mycket och trycket blir för stort kommer vissa känslor upp till ytan i vissa situationer ändå och ger olika slag av störningar i livet. Fobier, värdelöshetskänslor apati och kanske självmordsbehov.

Att glömma är därför inte annat än att lära sig trycka ner obehagliga minnen för att slippa bearbeta dem. Det är en flykt för att orka leva men också ett feghetstecken eller kanske rättare sagt ett svagt psykes flykt från en verklighet det inte klarar av eller har lärt sig att bemästra.

Vår tids vansinne är mantrat jobblinjen, ett mantra utan solidaritet.

Alla önskar vi förändra något. I vårt liv, på vår eventuella arbetsplats eller kanske politiskt.

Förändringar i samhälle och liv var tidigare mycket långsamma processer. Visst, vid krig kunde mycket förändras, nya ledare kom till makten. Men så mycket mer förändrades inte.

Människor levde under någon kung som hade sina furstar m.m. som i sin tur hade sina daglönare. Någon nationalstat som vi ser det fanns. Det var först under 1800-talet man började se sig som innevånare i en stats gemenskap.

Bondesamhället förändrades mycket långsamt. Man lärde sig att försörja sig av sina föräldrar, och som far gjorde, gjorde även barnen när de tog över.

I dag förändras saker kontinuerligt därför talas det om livslångt lärande. Äldre som inte ses som så förändringsbenägna utesluts från arbetsmarknaden om de blir arbetslösa.

Yngre får inte arbete på grund av rationaliseringar. Allt har ett syfte, besparingar. Men besparingar drabbar oftast enskilda personer som inte längre får ett arbete och inte kan försörja sig själva. Därefter kommer staten in som nu under Alliansen och ser lösningen på detta förändrings- och besparingsivrande som att minskning av bidrag och skattelättnader för de som ännu inte sparats in av rationalitetsmöjligheter.

Samhället av i dag är kaos, trygghetsmässigt finns inga fasta värden och ingen förstår eller kan förklara vad som sker. Vår regering vet inte heller något utan döljer sig bakom begreppet jobblinjen vilket de enbart förklarar som att det ska löna sig att ha ett arbete.

God dag yxskaft skulle vara ett lika bra mantra då det inget säger och ger inga lösningar för de som inget arbete har.

Förändra eller låt bli. Förr lät man bli så mycket man kunde. I dag gör man tvärtom. Hoppa av förändringshysterin. När kommer proteströrelsen då folket reser sig globalt som nationellt mot denna agenda av vansinne? Den kommer, men när?

Finns du eller skambeläggs du av Alliansens politik

Vi vill nog alla synas och märkas och inte nonchaleras och ses ner på som mindre kunniga eller mindre värda i förhållande till andra.

Människors lika värde är en av grundpelarna i demokratiska stater. Där man frångått detta har efterhand diktaturer av skilda slag uppstått och då har även förtryck av folkgrupper kommit som ett brev på posten.

Människan är egoist och grym, detta visar historien. Se bara på slavsamhällena. Det var inte länge sedan slavskeppen gick i skytteltrafik mellan Afrika och Amerika med brittiska redare och köpmän som skeppare. Läs skräckboken (en fackbok) Slavskeppet som utkom 2008 av Marcus Reider, man mår illa av hur människor kan behandla andra på grund av att man ser ner på de som är olika än en själv.

Inte konstigt att vi ännu har främlingshat och inte konstigt att Alliansens hatpolitik mot arbetslösa och sjuka fick makt och är så populär politik.

Människan är egoist och om inte staten är stenhård med människors lika värde blir det segregation och misstänksamhet mot de som har det sämst.

I förlängningen kan det ge hat mot dessa grupper så Alliansens politik är farlig och ingen vet var det slutar om de får fortsatt mandat. Vi har skräckregimer som börjat som populära demokratier och slutat som utrotningsdiktaturer där folk fick lida innan man tog till våld och fick en demokrati värd namnet igen.

Historieböckerna är vår tids varningssignaler om vad som sker när man ser ner på vissa grupper av befolkningen från statens sida.

Visar ditt beteende när du reagerar på vem du är?

Troligen. Fobier för något visar att du har något inom dig som inte är helt ok. Detta kan ses och upplevas från många om man vill se det. Många gånger önskar man inte se detta utan istället döljer man det för sig själv om det handlar om en ny bekantskap. Man söker något spännande eggande inte något som inte kan ses som ok.

Ansiktsutryck kan även de visa på vem du är när du reagerar vid påhopp, beröm eller annan emotionell känsla som ges dig. Alla visar dock inte hur de känner. En del känner ingenting. Men många kan och har lärt sig att inte visa utåt vad de känner och tycker. Detta är positivt vid pokerspel exempelvis.

Men merparten av oss reagerar och mer än vi anar utåt mot påverkan. En del är öppna i sina gester och ansiktsuttryck som en öppen bok. Andra visar en falsk fasad.

Vem som gör vad och vem som är vad missbedöms ofta. Därför visar inte ditt beteende vem du är. Det visar istället något som kan tolkas helt galet, men ändå det som du bedöms som.

Resor i dag är inte samma äventyr som resor tidigare.

Äventyrens tid är förbi. Resor i dag är ofta tillrättalagda av guider, resebyråer och flygbolag.

Upptäcktsresorna där man reste och inte visste om man kom hem igen eller vad som fanns dit man reste mödosamt och ansträngande finns knappast i dag.

De flesta resor går till stränder, barer och pooler. Det är många gånger samma hotellkedjas hotell som på föregående års plats. Ny strand eller samma för den som reser till samma plats varje år.

Hetare sol mer svett och billigare sprit. Meningsfullt? Absolut inte. Totalt meningslöst resande. Det skulle ge mer att stanna hemma. Ta in på ett hotell runt knuten sola i solarium och bada i poolen.

Resande förr däremot innebar upplevelser. Visst finns denna möjlighet i dag med. Resor till pyramiderna i Egypten m.fl. kulturellt unika platser ger självfallet en del. Men först på plats är man inte. Denna upplevelse är i dag enbart något för arkeologer som hittar något dolt eller för framtiden astronauter eller de som är djuphavsdykare.

Själv gör jag som Jules Verne reser i hemmet genom litteraturen och teven. Det räcker. Utflykter gör jag i närmiljön det ger lika mycket om man lär sig att se det lilla. En promenad med uppmärksamhet ger garanterat alltid någon ny upptäckt även om du skulle gå samma väg dagligen. Väder m.m. gör ex att man ser saker i olika ljus dag för dag för att ta ett ex.

Genier och obildbara samma skrot och korn

Ja båda är extremer men i motsatta riktningar. Motsatser tar ut varandra mänskligt sett innebär det att en normalbegåvad människa kan mycket om det mesta men är helt okunnig om vissa saker på grund av att personen inte har fallenhet att lära sig något om detta.

En obildbar kan inget eller lite om något. Ett geni kan vara det på ett speciellt område som denne intresserar sig för men kan även vara mycket bildad inom alla områden denne kommit i kontakt med.

Som jag skrev ovan, motsatser tar ut varandra och normalt bildas då ett medelläge, en balans. Så även i andra sammanhang.

Alla är både onda och goda i skilda sammanhang. Men det innebär inte att det inte finns människor som är enbart onda eller enbart goda.

Man kan ta vilka exempel som helst även inom fysiken.

Det finns hetta som om den får energi fortsätter vara hetta. Det finns kyla som om ingen energi tillförs fotsätter att vara kall. Rymdens isande kyla är ett exempel. Men låter man en kall isbit här på jorden eller kokande vatten lämnas i fred kommer en jämvikt att uppstå utefter omgivningen. Kyla övergår i värme och värmen avtar. Det blir en balans, ett medelvärde utefter omgivningen. Så kan man säkert se på människors förmågor också.