Finns eller har det funnits en underjordisk levnadsplats för människor?

Jules Verne fantiserade om detta i boken ”Till Jordens Medelpunkt”.

Sedan dess har forskare upptäckt liv på de mest oväntade platser även långt in i jorden bland mörker och ogästvänlig miljö.

Platser ingen för bara några årtionden ansåg vara möjliga för liv. Intelligent liv som i Vernes bok från 1874 har inte hittats men ändå liv av skilda slag.

Kan människan även ha levt långt ner i marken en gång? Underjordiska städer från antikens dagar finns. Kanske det finns mer under oss på någon plats än vi kan tänka oss. Kanske det finns möjlighet till underjordiskt liv på Månen, Mars och andra platser i vårt solsystem.

Ingen vet men allt verkar möjligt och nästan inget omöjligt.

Kyla och Värme, två upplevelser som upplevs olika av skilda människor.

Vissa klagar på värmen vissa på kylan. Mycket beror det på stressfaktor eller kroppshydda.

Det en tycker är för kallt tycker andra är för varmt. Flertalet är dock värmedyrkare och älskar sol och värme. Jag ser dock höst med dess mörker som trevligast.

Men sedan finns det konstigare folk. De som tycker sig ha ont av all form av luftrörelser och då i första hand inomhus.

De klagar på drag även om det kan vara stekande hett i ett rum får det ej öppnas något fönster så det blir vinddrag.

Vad är detta mer än inbillningssjuka? Svalka eller luftkonditionering är inget för dessa kufar utan de sitter i sitt anletes svett och accepterar hellre detta än ett vinddrag som svalkar.

Jag har funderat mycket över hur konstigt djur människan är. Alla sorters fobier och inbillningar finns hos människan och det är kanske även bra.

Evolutionsteorin skapar ju all slags konstigheter där det bäst lämpade sprids vidare för släktets utveckling, för vad kan man dock fråga sig. Men även fobier kan kanske bli början till en ny utveckling om tillräckligt många har den eller ärver den.

Att fostra till humanitet.

Innebär att fostra till förstående av och medkänsla med andra människor. Ord som kommer från filosofen Johan Gotfried Herder som levde under 1700-talet.

Ord som vi sedan dess sett ickegällande inom både socialt umgänge och politiska åskådningar.

Medkänsla fanns knappast med judarna under andra världskriget, de politiskt oliktänkande under sovjettiden eller under ex skräckväldet i Kambodja.

Men ännu i dag ser vi denna brist på medkänsla inom politiska riktningar.

I dagens så kallade Nya moderater som med sin svans (de övriga borgerliga partierna) regerar i dag inte utefter människors lika värde princip. De gamla borgarna som var i maktposition under 60-90 talet skulle aldrig haft en så kall människosyn som dessa 60talister som nu styr har.

Ingen misskund med arbetslösa. Ingen misskund med svårt sjuka eller sjuka överhuvudtaget. Segregering av människor utefter enbart kriteriet jobb eller inte anställning.

Ett sjukt, mycket sjukt ideologiskt tänkande som skrämmer till illamående.

Att fostra till förståelse för de som inte har allt serverat på silverfat borde göras och hade detta gjorts under sjuttiotalets skoltid hade vi kanske sluppit dessa avarter på människosyn och segregering vi nu ser i dagens politiska system i Sverige.

Vi hade kanske fortfarande haft en regering, socialdemokratisk eller borgerlig, med en medkännande och förstående syn på de svaga och inte tvärtom.

Skolans roll i uppfostran av ansvarskännande människor visar här på hur viktigt det är. Flumpedagogiken under sjuttiotalet har skapat politiker och ideologier av det slag som sparkar på sjuka och arbetslösa och segregerar dessa till sammans med pensionärer som icke önskvärda.

Varifrån kommer hämningar?

Varifrån kommer hämningar när det gäller sökning efter kärlek och upplevelser?

En del säkert från tidiga barnaår då föräldrar skrattat åt sitt barn då detta gjort något som förälder tyckt barnsligt, gulligt eller värt att berätta för bekanta.

Barnet i sig tyckte eller förstod inte varför förälder och bekanta skrattade åt det barnet gjort. Inte heller varför förälder gjorde bort barnet inför bekanta när barnet förstått att de gjort något andra skrattat åt. Barnet trodde det gjorde något bra men skrattet kändes som ett hån. Hånet kom från den som betydde mest för barnet; föräldern.

Därifrån är uppbyggningen av hämningar inte lång. Inte vill den hämningsfulle tonåringen, unge vuxne eller vuxne sedan riskera att bli skrattad åt när de visar sitt intresse för en kvinna eller man. De vill inte bli ratade och så kan de låta möjligheten försvinna. Möjligheten att fråga på chans som det hette ett tag eller fråga rakt ut om känslor eller attraktion är besvarade eller sexet kan varieras.

Människas liv kan vara svårt. Men mycket av svårigheterna byggs upp av föräldrar s om är oförstående.

Hem och skola i dag en sammanfogad felhet?

I dag har skolan och hemmet samarbete för som det heter barnets bästa. Förr var skola och hem två åtskilda platser med mycket lite med varandra att göra. Det var endast vid skolk som hemmet kontaktades eller annat ofog barnet hade gjort under skoltiden.

Mobbing fanns självklart men ingen brydde sig om det varken föräldrar eller skola. Det sågs som något som barn alltid gjort. Agan florerade i hem som skola. Det fanns de som agade i förebyggande syfte. Hade barnet inget gjort ansåg en del att agan gjorde så att de inte heller fick idén att hitta på något.

I dag anmäls mobbing till polisen, hemmet kontaktats vid minsta avvikelse från ett barn.

Något som däremot förvånar är att då barn förr slogs stoppades slagsmålet när ett av barnen låg på marken. Det fanns en heder bland barn och de flesta vuxna att när någon låg ner hade denne förlorat och slagsmålet var slut.

I dag finns inte den spärren. En berättigad fråga är varför det blivit så i dagens samhälle där skola och hem hela tiden samverkar?

Något har blivit fel, fruktansvärt fel. Slagsmål mellan barn och unga har alltid funnits och kommer att finnas. Men varför har det blivit råare och kallare utan nåd i vår tid? Vad har gått fel??

Kunskap skapas utifrån vilka vi är.

Vi försöker alltid placera in ny kunskap inom de ramar vi upplever och ser på tillvaron. Men vi är inte öppna för helt ny kunskap eller omarbetad syn på tillvaron. Detta ju äldre vi är.

Vi önskar se den verklighet och de värderingar vi socialiserats in i en gång. Men det blir allt svårare i en föränderlig värld som vår värld är i dag.

Därför flyr många in i konservativa uppfattningar som inte leder till en bättre tillvaro men som kanske innehållsmässigt känns igen från långt tillbaks.

Kan det vara anledningen till att pensionärer är borgerliga och stöder Alliansens politik fast de inte fått den skattesänkning som de som lyckats få ett avlönat arbete har fått?

Jag tror det. Många äldre har växt upp i ett samhälle där arbete var självklart att få och kan inte förstå att det inte är så längre.

Därför misstänker många att arbetslöshet är likställt med arbetsskygghet och så röstar pensionären på Alliansen för att de ser dessa som de som kan tvinga arbetsskygga i arbete. Det handlar om människosyn, en syn Alliansen utnyttjar fast det även bland dem måste finnas de som har arbetslösa i omgivningen och upplever sanningen om detta.

Hembygd kan innebära idyll eller skräck och fasa

Beroende på plats, föräldrar, kompisar och ekonomi kan hembygden ses i ett skimmer av nostalgi eller fasa.

Alla har vi något minne av hembygden som gör att vi ser på den på något sätt.

Den som flyttat runt hela sin barndom har ändå någon plats som denne refererar till som den bästa platsen

Ingen är utan hembygd. Platsen vi aldrig vill återvända till eller platsen vi alltid önskar återvända till om så bara i dagdrömmen.