IBM och andra teknikforskningsföretag uppskattar att
90% av världens nuvarande digitala data producerats under det senaste decenniet
något som fått fysikern Melvin Vopson vid University of Portsmouth i England att
undra vart vi är på väg i framtiden.
Vopson gjorde en analys över dessa uppgifter och började
med det faktum att jorden för närvarande innehåller ungefär 10 ^ 21, eller 100
miljarder bits av datorinformation. Om vi antar en 20 % årlig tillväxttakt i
digitalt innehåll kommer det att om 350 år finnas ett antal databits på jorden i större antal än
atomerna på jorden varav det finns cirka 10 ^ 50 eller hundra biljoner biljoner
biljoners biljon. Redan före denna tid skulle mänskligheten använda
motsvarigheten till sin nuvarande energiförbrukning till att upprätthålla alla
dessa nollor och ettor.
"Frågan är: Var lagrar vi denna information?
Hur använder vi den?" säger Vopson och tillägger. "Jag kallar detta den
osynliga krisen, eftersom den i dag är ett osynligt problem." Även om
sådana tidsplaner kan verka tillräckligt långt bort i framtiden för att
ignoreras för närvarande (vi vet ju inte vad framtiden har i sitt sköte eller
om den ens finns min anm.) varnar Vopson också om ett annat scenario.
1961 föreslog
den tysk-amerikanska fysikern Rolf Landauer att då radering av en digital bit
ger en liten mängd värme ger det energi ett samband mellan information och energi skulle därmed finnas.
Även om det fortfarande är en fråga om vetenskaplig
debatt om detta känt som Landauers princip har det fått viss experimentell verifiering
de senaste åren. I en studie från 2019 som publicerades i tidskriften AIP
Advances menade Vopson att det därför kan finnas ett samband mellan information
och massa.
Antagandet bygger på den berömda ekvationen E = mc ^
2 , av Albert Einstein. Einsteins ekvation visar att energi och massa är utbytbara
vilket ledde till att Vopson beräknade den potentiella massan för en enda
informationsbit som cirka 10 miljoner gånger mindre än en elektron.
Detta innebär att den nuvarande massan av
information som produceras varje år är obetydlig eller som vikten av en enda
E. coli- bakterie, säger Vopson. Men förutsatt att samma 20 % tillväxt per år fortsätter
kan hälften av jordens massa konverteras till digitala data på mindre än 500
år.
Om vi antar en tillväxttakt på 50 % skulle hälften
av planeten bestå av information år 2245. Vopsons resultat framlades den 11 augusti
i AIP Advances. Argumenten i studien är tankeväckande och överraskande sa partikelfysikern
Luis Herrera vid Salamanca-universitetet i Spanien. Denne var inte inblandad i
arbetet men sa till WordsSideKick.com. ”Men tanken att information har massa
förblir teoretisk och kommer att kräva experiment för att bevisas”.
”Med tanke på den långa tidsramen som är inblandad och verkligheten i andra mer omedelbara kriser, tror jag att det finns mycket
viktigare problem än det här," sade Herrera.
JA säkert så (min anm.) men nog är det intressant
information men om vi behöver den eller om det finns en framtid lik ovan
beräkningar visar är mer eller mindre tveksamt. Framtiden blir aldrig och har
aldrig blivit som vi siat.
Bild på Jorden från ovan vikipedia