Fram 1995 var de enda kända planeterna de i vårt solsystem.
Små steniga planeter i det inre solsystemet (som Jorden och Mars ) och
gasplaneterna som ligger i den yttre delen (som Saturnus, Uranus).
Med upptäckten av exoplaneter, planeter som kretsar
runt andra stjärnor än solen upptäcktes ytterligare planeter (så kallade
exoplaneter). Data från Kepler
teleskopet ett av de teleskop som sökte efter exoplaneter (sökte i detta fall
det slutade sitt uppdrag 2018) var ett av de teleskop har visat att det i en del solsystem finns stora
gasplaneter som kretsar mycket nära sin stjärna. Detta i motsats till i vårt
solsystem där stenplaneter ligger närmast och gasplaneter längre bort från sol (stjärna). Gasplaneter som finns nära sin sol som i andra solsystem når
temperaturer på över 700 °C. Dessa kallas "heta" eller
"ultraheta" Jupiters.
De flesta exoplaneter som hittats och kan ses som
gasplaneter är dock mellan Neptunus storlek och Jorden. Men vad de består av
vet vi nästan inget om.
Den hetaste exoplaneten som hittills hittats är
Kelt-9 b, som upptäcktes 2016. Kelt-9 b kretsar runt en stjärna som är dubbelt
så varm som vår sol och ligger på ett avstånd tio gånger närmaresin sol än Merkurius
kretsar runt vår sol. Det är en stor gasformig exoplanet, med en radie på 1,8
gånger Jupiters och en temperatur som når 5 000C. Som jämförelse är detta varmare än 80 % av vad stjärnor i universum normalt är.
Kelt-9 b vänder som ”vi anser oss upptäckt” samma
sida alltid mot sin sol Kelt-9. Detta resulterar i en stark temperaturskillnad
mellan planetens dag- och nattsida.
Men,
(min anm.) Behöver det vara så stor skillnad mellan fram och baksidan från dess sol. Gasplaneters gas bör innehålla stormar som kan jämna ut temperaturen över
hela ytan. Jag tvivlar på som de säger en iskall baksida den som är bortvänd från sin sol (hade det varit en
stenplanet hade jag accepterat påståendet) om nu inte till och med
mätresultaten är fel och planeten cirklar runt sin axel. Vi trodde ju länge att
Merkurius ända fram till senare år alltid vände samma sida till solen. Om det kan bli mätfel
på så litet avstånd från oss i jämförelse med ovan vad kan då avstånd upp till 670 ljusårs bort ge för fel? Jag påstår inte att
astronomerna har fel utan bara att jag inte delar deras slutledning.
Det är astronomer från UCL som dragit slutsatserna utefter observationer från bland annat Hubbleteleskopet.
Nästa generations rymdteleskop, som James Webb SpaceTelescope och Ariel kommer att ha mycket bättre kapacitet och
instrument de blir särskilt skräddarsydda för rigorös observation av exoplaneters
atmosfärer. Det kommer att göra det möjligt för oss att svara på många av de
grundläggande frågor som inte besvarats om de extremt heta Jupiter-planetklassens planeter.
Jag
anser (min anm). Dock att heta planeter som denna kan ha blivit det över tid
genom sin närhet till en mycket het sol och även genom den slags värmealstrande
gas de innehåller. Jag anser även att vårt solsystem med stenplaneter närmst
solen och gasplaneter längre ut bara er en möjlighet säkert finns lika många
kanske fler solsystem där gasplaneter finns närmast sin sol. Det kan vara
slumpen som avgör vad olika planetslag finns troligen finns solsystem där
varannan planet är en stenplanet och varannan en gasplanet möjligheterna för
placeringar är matematiskt stora liksom antalet planeter.
Bild på Kelt 9b finns 670 ljusår från oss. OBS Kelt
0b är den ljusa dess sol den lilla rödaktiga stjärnan. Bilden är en illustration från vikipedia.