Robotsvärm ska undersöka grottor på Mars

 

Bild wikipedia THEMIS bild av troliga grottingångar på Arsia Mons. Groparna har informellt döpts till (A) Dena, (B) Chloe, (C) Wendy, (D) Annie, (E) Abby (vänster) och Nikki, och (F) Jeanne.

En enorm kanjon sträcker sig över Mars. Valles Marineris. Den är 3 000 kilometer lång, 600 kilometer bred och i genomsnitt åtta kilometer djup. Dess latinska namn går tillbaka till Mars sond"Mariner", villken upptäckte dalen i början av 1970-talet. 

Sedan 2012 har denna stora kanjon fått särskild uppmärksamhet av den tyska rymdstyrelsen vid det tyska flyg- och rymdcentret (DLR). Det tyska forskningsinitiativet VaMEx som syftar till att utveckla nyckelteknologier för robotutforskning i denna svåra terräng genom en svärm av drönare och markrobotar för att bilda ett komplext övergripande system.

VaMEx-initiativ syftar till att utforska kanjonens raviner och grottor. Det ska också att letas efter spår av flytande vatten och möjligt liv som skulle kunna finnas  i skyddade nischer. För detta ändamål vill DLR ta med sig en svärm av autonoma, sammankopplade robotar till Mars: De kommer att operera på marken, i luften och i grottor, där de kommer att samla in bilder och annan data. Huruvida robotsvärmen fungerar som planerat kommer att testas under ett analogt uppdrag 2025.

 Deltagarna kommer först att simulera Mars-uppdraget på jorden troligen i ett stenbrott i Tyskland. UAP-kameran (Unidentified Anomalous Phenomena". Kamerans namn kommer från dess förmåga att använda artificiell intelligens för att specifikt upptäcka okända himmelska fenomen, som de som observerats på jorden. från Würzburg kommer också att spela en viktig roll i denna simulering. Videoinspelningar från skyn kommer att ge tillräckligt stor mängd data för att testa kommunikationssystemets motståndskraft.

I ett eventuellt uppföljningsprojekt kommer hårdvaran behöva anpassas för att användas i  Marsmiljön, förklarar projektledaren professor Håkan Kaya. Förhållandena på Mars är hårda: Atmosfären är tunn, medeltemperaturen är minus 63 grader Celsius och stora sandstormar sveper regelbundet över Mars. Würzburg VaMEx-3-delprojektet

"Demonstration av en komplett radiolänk för satellitkommunikation med icke-siktade rovers för utforskning av Valles Marineris" finansieras av den tyska rymdorganisationen vid DLR under koden 50RK2451A med medel från det federala ministeriet för ekonomi och klimatskydd efter ett beslut av den tyska förbundsdagen.

Projektet är baserat vid Interdisciplinary Research Centre for Extraterrestrial Studies (IFEX) vid universitetet i Würzburg. Förutom projektledarna professor Håkan Kayal och Clemens Riegler är fyra andra medarbetare och tre studentassistenter involverade i delprojektet VaMEx3-MarsSymphony. Den officiella starten för det tvååriga projektet var den 1 augusti 2024. Kick-off-mötet ägde rum den 5 september 2024 på DLR Space Agency i Bonn.

En robot för grottforskning på månen är under konstruktion

 

En robot med sfärisk form konstrueras nu för att i framtiden utforska grottor på månen.

Roboten är designad av ett team samordnat från Tysklands Julius-Maximilians-Universität i Würzburg(JMU), Descent And Exploration in Deep Autonomy of Lunar Underground Structures, DAEDALUS och ska utvärderas av ESA:s samtidiga designanläggningar som en del i en framtida större studie av mångrottors inre.

Farkoster i bana runt månen har tidigare  kartlagt platser för flera djupa gropar på månens yta. Grottor som tros vara "takfönster" till lavagrottor. Dessa grottor är av stort vetenskapligt intresse då där finns orört månmaterial (orört så till vida att det inte utsatts för damm meteoritnedslag eller solen) – kanske till och med fruset vatten finns här.

Grottor av detta slag kan också i framtiden bli livsmiljöer för månbosättare och erbjuda naturlig avskärmning mot strålning, mikrometeoriter och extrem yttemperatur.

 

DAEDALUS-sfären ska ha en diametern av 46 cm och  bära en stereoskopisk kamera, "laserradar" för 3D-kartläggning av grottinteriörer, temperatursensorer och en strålningsmätare samt utdragbara armar för att  rensa hinder i dess väg och testa stenars densitet.

 

DAEDALUS ska  sänkas ner i grottöppningen på en lång lavagrotta och sedan kopplas bort för att rulla iväg av egen kraft. Den ska sända data tillbaks och ta emot datasignaler genom en Wi-Fi-mottagare.

Men ännu är inte allt klart med farkosten och när den ska iväg är inte bestämt.

Vikipedia med en Bild från Clementine vid dess färd1994 

taget över  kratern Aristarchus, en av de formationer på månen och en potentiell kandidat för en framtida månbas. Bilden har därefter placerats ovanpå en simulerad topografi av kratern.

Pyramid i Kina med vattenledningssystem i tre grottor. Pyramiden tros vara 150 000 år gammal. Otroligt men kan det vara sant?

Järnrören leder ner till en saltvattensjö och finns även på sjöns botten. Vissa rör är inte av större grovlek än tandpetare.

Allt låter som en skröna och är svårt att tro på.

Men emligt datering ska järnrören ha tillverkats för otroliga 150 000 år sedan. Pyramiderna i Egypten är ca 4000 år gamla så tidsrymden ovan är svår att tro på.

En mystisk sak är även att människor här i Kina enbart tros ha bott i området under de senaste 30 000 åren. Medan rören ses som ytterligare 120 000 år äldre.

Något stämmer inte. Naturliga förklaringar har sökts men även utomjordiska. Jag är övertygad om att det är överdriven tro som får dessa rör att ses som mänskliga konstruktioner. Istället är det naturliga konstruktioner av naturens krafter där lava och erosion och åldrande material ligger bakom. Hur det skett är forskares uppgift att fundera ut. Min kunskap om geologi räcker inte.