Francis Bacons lövstudie

1720 var det han skrev ner denna metod för att undersöka ting. Han diskuterade detta i sin då nyutkomna bok ”Organum Scientiarum”. Här utgick från den induktiva metoden vid undersökning av löv.

Han exemplifierade sålunda att när vi undersöker låt säga en million enskilda löv i alla slag av storlekar mycket noggrant då använder vi denna metod. Vi undersöker det lilla för att dra slutsatser om en helhet. I detta fall om löv.

Vi får ny kunskap, förhoppningsvis, som sedan kan användas på något sätt och som kan ses som så konkret och riktig som möjligt.

Hade vi däremot undersökt löven enligt den deduktiva metoden så hade vi utgått från hur löv ser ut för att undersöka sanningshalten i detta. Vi får därmed logiska kunskaper om något vi redan ansåg oss anta och då detta bekräftades har vi lyckats men inte fått någon ny kunskap.

Hur gick det nu för Bacon och hans lövstudier enligt den induktiva metoden?

Jo det blev en slutsats. Slutsatsen blev att alla löv är unika, det finns icke två löv som är exakt likadana. Och det är helt visst riktigt. Så är hela vår verklighet uppbyggd eller hur? Det finns inget naturligt material som skapats helt lika.

Se och tänk bara på DNA eller fingeravtryck. Ja vad som helst. Om vi eventuellt skulle hitta något som är exakt lika något annat då är det med all säkerhet konstgjorda föremål. Maskinellt framställda om nu detta skulle lyckas.

Den som önskar förkovra sig i Bacon kan läsa om honom här

Den som istället vill förkovra sig I löv kan få lite av sitt lystmäte här.

Magi o vetenskap.

En enda röra o sammanblandning med Nostradamus som en av frontfigurerna i denna tid av sammelsurium av vetenskap, vidskepelse och fantasi.

Så såg det ut under1500 och 1600-talet innan det så kallade upplysta 1700-talet inträdde. Var tid har sin förändring. Kanske det kan ses som modeväxlingar av samma slag som generationsväxlingar.

Nya generationer vill förändra sin föräldragenerations värderingar. Tonåringen trotsar sina föräldrar, forskaren sin företrädare. Så har det alltid varit inom alla områden, se på Platons elev Aristoteles, inte följde han sin mästare.

Det var under trettioåriga kriget som häxskräcken var som störst. Det var under 1500-talet som Nostradamus o spåmän stod som högst i kurs.

En tid där allt blandades samman, alkemi med kemi, det övernaturliga med det verkliga, vetenskapen med trollkarlarna. Spåmän var något man under 1600-talet höll sig med på kungaslotten.

Nostradamus var speciell hans spådomar var så kluriga att man även i dag har kunnat spå in vår tid i dem. Se o lär om en av alla tiders största spågubbar; eller få fakta om honom utan tro inblandad.

Hubertusburg och Paris platser där fredsfördrag slöts 1763.

Fredsfördraget mellan Frankrike och England fick till följd att Frankrike fortsatte sin handel med Amerika o även utökade denna.

För England öppnades nya handelsrutter som tredubblade handeln med Amerika o Östern.

Men allra mest vann England genom att de kunde utöka sin imperialistiska maktsfär.

Imperiebyggandet fortsatte.

På den amerikanska kontinenten utvecklades nu en nästan helt engelskspråkig värld norr om Mexiko.

England styrde Indien och ockuperade i imperialismens namn stora delar både i Asien och i Afrika. Det var imperiebyggandets tid.

Brittiska imperietiden beskrivs rätt utförligt här.

Dupleix uträkning i Karnatik för att öka Frankrikes kolonier.

Åren efter 1748 kan ses som fredsår i Europa. Ja några år, ett fåtal år. Då fanns Joseph François Dupleix tillsammans med 2000 man i sin trupp i Karnatik i Indien.

Han kom på ett som han ansåg bra sätt att tjäna pengar till franska staten. Att mot ersättning låna ut sina män till någon furste för att den vägen få ersättning i form av nya markområden för Frankrikes räkning.

Utöver detta utbildade han indiska män för strid och skapade därmed de så kallade sepoys. Indiska soldater i fransk tjänst i Indien.

Han stödde lite olika härskare och fick den vägen en hop härskare med tacksamhetsskuld. Inte så dumt det heller. Det lyckades bra, de sepoys han utbildat tillsammans med egna styrkor slog enkelt ner stora indiska styrkor på slagfälten.

Vad var då problemet? Jo England började bli irriterat på honom och hans fasoner. De var själva intresserade av Indien och dess rikedomar. Och ser vi tillbaks så ser vi ju hur intimt Indien och Storbritannien blev med tiden.

Frankrike blev därför oroligt, de var rädda för öppen konflikt med Storbritannien efter Dupleix framfart. Så de kallade hem honom och han slutade i onåd. Så otack är världens lön.
Han såg ju sig själv som gynnare av den franska staten så den onåd han hamnade i såg han säkert som mycket orättvis.

När det gäller sepoys har även de en historia se länken här. Dessa trupper blev sedan använda i stor omfattning under 1800-talet av engelsmännen.

Nova Scotia en av platserna för kolonialkrigen under 1700-talet

Även när freden kommit till Europa fortsatte striderna i kolonierna i Amerika. Vid freden i Utrecht hade England fått Nova Scotia vilket beredde Frankrike bekymmer då det var en fransk koloni. Därför förflyttades ca 7000 personer därifrån 1755 till andra kolonier på fastlandet.

Engelsmännen drog senare västerut över Alleghenybergen och fransmännen drog österut mot de stora sjöarna.

De byggde även ett fort som de gav namnet Duquesne vilket var början till det som senare blev staden Pittsburgh.

Platsen där två mindre flodflöden var början till den mäktiga Ohiofloden, tiden var 1700-tal och Nova Scotia kan man läsa om här och även Kanadas historia.

Fästningen Louisbourg på Kap Breton i Kanada föll för engelska styrkor..

Den franska fästningen Louisbourg föll för Englands styrkor.

Det var en tid då engelska skepp tog kommandot på världshaven. I dalande var istället de stora sjömakterna Frankrike och Spanien.

I Västindien där franska regeringen tjänat stora pengar bl.a. genom sockerplantager med slavarbetare ville nu förhandla med England.

Det var en orolig tid även i Europa.

Freden i Aachen 1748 efter sjuårskriget hade lugnat stridkrafterna något men fortfarande var det en bräcklig vapenvila.

Lite om Aachen och dess historia kan man läsa om här.

Hur många läser mer än rubriken på en blogg man råkar hamna på?

Lokaltidningen skulle ta säkert 1 timme om man skulle läsa den från pärm till pärm. Rikstidningarna säkert två eller tre med alla bilagor.

Skulle man sedan läsa reklamblad alla och alla sidor man ser på när man surfar så är snart dygnet slut.

Skulle man se och få utdelning av alla tevekanaler man har i dag skulle dygnet absolut inte räcka till för att inte säga filmkanalernas utbud. Kanaler som kostar en del per månad de också.

Då är vi långt ifrån arbetsmöjliga vi skulle inte ha tid till ett arbete om vi skulle använda alla våra tevekanaler vi betalar för. Läsa all text vi betalar för i form av dagstidningar vi prenumererar på och kanske någon veckotidning .

Vi skulle inte ha tid att arbeta inte handla mat, laga mat, städa eller sova och absolut inte umgås älska eller hata.

Hur mycket text skrivs och ibland betalas för som få eller många gånger ingen läser?
Jag tror det är mycket texter som framställs med stor möda som ingen läser eller bryr sig om. Vi överhopas och tröttnar på text och självfallet blir följden att vi ser rubriker och bilder och bryr oss absolut inte om resten. Vi har blivit textavtrubbade.

Är det då konstigt att bloggande kan vara meningslös om man skriver för att läsas? Vem av de som går in på en blogg läser mer än rubriken? Få mycket få om det inte är den närmaste vänkretsen som känner sig tvungna att läsa och kanske kommentera kompisen blogg ibland bara för att de då kan få en kommentar på sin egen av denne.