Skillnaden
mellan antimateria och materia är att elektroner och protoner är spegelvänt
elektriskt laddade och därmed inte tål varandra utan vid kontakt utplånar
varandra.
Vad
som förvånar är att det inte skapades lika mycket antimateria som materia vid
Big Bang. Vi kunde lika gärna varit uppbyggda av antimateria som materia då den
är lika stabil om inte materia krockar med den.
Många
trodde ett tag att det skulle finnas galaxer av antimateria men idag är denna
teori nästan helt borta. Men frågan om varför antimateria och materia inte blev lika vanligt
kvarstår.
Kanske
skulle Big Bang resulterat i en explosion som snabbt imploderade om det blivit
lika mycket. Alla partiklar av materia skulle krockat med antimateria och inget
universum av partiklar kunde då ha uppstått. Istället skulle det varit ett
universum enbart av strålning.
Men
så var blev det inte. Det hade varit enklare att utarbeta en teori om det
funnits bara ett slag av materia. Men nu har forskare arbetat fram en möjlig
lösning på problemet.
Det
är vid Cern detta gjorts. D-mesoner är svaret. En partikel bestående av en
kvark och en antikvark. Det är dessa som bygger upp protoner och neutroner. De
finns av tre slag, upp, ner, konstig, charm, botten och top.
Intresset
ligger på kvarken charm. Denna oscillerar mellan att vara en anti-och vanlig partikel.
Vanligast är att den skiftar till att bli en vanlig partikel.
Men
frågan blir då varför? Svaret kan och är troligen att det finns någon
ytterligare partikel idag okänd som får materia att skapas i betydligt större
mängd än antimateria.
Hade det inte blivit så utan lika mycket av varje slag skapats skulle vi haft ett universum av strålning men helt utan någon
form av partiklar då de om de skapats lika många vid BigBang lika fort upphört att finnas
till. Nobelpriset kan bli följden för den som finner den troligt saknade
partikel för att förklara ovanstående händelsekedja när en gång BigBang skedde
utanför tid och rum.