Livslångt lärande, är det något människan är skapad för? Jag tvivlar.

Livslångt lärande har blivit ett begrepp i tiden. Man ska lära nytt och omställa sig för att passa in på arbetsmarknaden livet igenom. Den som inte vill eller kan blir utesluten från arbetslivet. Historiskt sett ses äldre som svårare att omskola och ratas därför regelbundet bland anställare.

Visst finns en del sanning i detta att äldre har svårt för att förstå varför de ska lära om när de redan kan sin uppgift. Historiskt lärde man för livet och lärde ut sin kunskap till de efterkommande i bondesamhället.

Fadern lärde pojkarna, modern flickorna i det traditionella samhället. Förflyttningarna i yrkeshänseende i förhållande till föräldragenerationen var mycket försumbar. Den fanns men var ovanlig. Tänk på uttrycket skomakare bliv vid din läst. Vilket betyder gör det du lärt dig inget annat.

Genom vårt snabbt föränderliga samhälle har otryggheten kommit i arbetslivet och likaså osäkerheten om vad framtiden ska innehålla. Planering är meningslös för en längre period då samhället och politiken förändras snabbt och ofta vilket ger ett stressigt och egoistiskt samhälle där de flesta inte bryr sig om andra än sig själva. I många fall inte ens om den egna familjen.

Har samhället blivit bättre än förr? Ja materiellt och även när det gäller sjukvård. Annars är det mycket sämre, man bryr sig inte om sin medmänniska utan kämpar enbart för att själv skaffa sig materiella framgångar, snabba klipp och sexuella utmaningar.

Många äldre känner sig vilsna i dagens samhälle och undrar vad de gjorde för fel i skapande av det morgonsamhälle de var med och formade. En annan fråga är hur samhället ser ut om ytterligare 30-40 år. Kommer dagens unga då att känna sig lika oförstående för den värld som då finns som många äldre gör i dag för dagens värld? Jag tror det.

Jonas Arthur Engberg förskönade nya statliga byggnader under första hälften av 1900-talet

Engberg förstatligade riksantikvarieämbetet, konsthögskolan och Statens historiska museum. Tillkomsten av riksteatern var det även han som låg bakom 1934.

Han var en av de medverkande av den då nya psalmboken av år 1937. Han genomförde en ny läroverksstadga där de klassiska språken hade en stor plats.

Se länken ovan för att veta lite om hans tid i regeringen och som bla ecklesiastikminister.

Det finns tyvärr inte så mycket att läsa om denne högproduktiva person som hade sitt finger med i mycket under sin tid.

Men något har tagits upp här och en dag kanske någon skriver en mer utförlig levnadsbeskrivning över honom. Mig veterligt finns ingen sådan i dag.

Att anlägga natur eller låta urskogen växa

Ska naturvärden bedömas utefter hur väl en skog eller park sköts eller efter om den får växa och förfalla utefter väder, vind och tid?

Frågan är berättigad då jag är övertygad om att många ser urskogen och en förfallen park som ogenomtränglig och därmed ful och otrevlig. Medan de ser en väl ansad parkmark och väl gallrad skog som trevlig att besöka.

Men urskogen är inte för människans skull. Den är för biologisk mångfalds skull och ju mindre människor som besöker dessa områden desto bättre klarar sig denna miljö utan onaturlig påverkan av människan.

Samma sak med den förfallna parken där den nu finns. Den är även den en bra biologisk mångfald.

Den ansade parken, gallrade skogen och välskötta trädgården är däremot en rekreationsplats för människan. Den är vacker och tilltalar de flesta.

Varför den förfallna trädgården däremot inte accepteras i tättbebyggt område har inte så mycket med biologisk mångfald att göra som de tidigare nämnda områdena. Istället har förfallna tomter eller ej skötta trädgårdar i tätorter ofta blivit platser för skadedjur och skräp. De blir ofta en sanitär olägenhet då de av någon anledning drar till sig förstörelse och nedskräpning likt tomma hus drar till sig vandaler som smäller glasrutor och förstör byggnaden ut som invändigt.

Biologisk mångfald innebär inte att det är för människans skull.

Tillrättalagd natur är till för människans estetiska känsla.

Medan förfall är till skada för allt och alla.

Kunskapens uppkomst och kunskapens grund.

Lärande är kunskapsinhämtning och för att detta ska ske optimalt behövs en pedagogik.

Någon lär ut något som anses behövt att läras ut för något syfte. Samhällets, elevens framtid eller för att tillfredsställa något behov hos den lärande.

Vad som är kunskap är egentligen all ny erfarenhet som någon får. Men den behöver ibland förklaras för att inte missuppfattas eller till och med bli farlig.

Förståelse är en grund i all kunskap. Här har pedagogen sin uppgift. Att ge en förståelse för en kunskap. Alla kan självfallet lära sig själv. Antingen genom praktiskt inhämtande av någon som redan kan något. Se på hur någon gör. Experimentera. Alternativt om läskunskap finns läsa sig till kunskap eller se på bilder och ritningar.

Ur detta kan kunskap uppstå. Kunskapens grund är däremot något som man kan lära sig och som utgår från någon annans inhämtande av erfarenheter som kan läras ut.

Personligheten är det värdenas källa?

En filosof med namnet Ralf Waldo Emerson (1803-1882) ansåg detta.

Den som önskar veta mer om honom kan här läsa mer.

Jag tänker här fundera över denna utsaga.

Alla tolkar vi verkligheten och konstruerar den om och om igen. Rekonstruerar, ändrar uppfattningar lägger till nya kunskaper och erfarenheter och omtolkar.

Alla har utefter sin erfarenhet, sitt arv och sin miljö sin något annorlunda syn på verkligheten i förhållande till sin partner, granne, vän, arbetskamrat eller vem som helst.

Människan är unik alla har sin skapade verklighet som ändå till största delen fungerar tillsammans med andra genom att vi skapat regler och lagar för hur vi kan samarbeta och leva utan att skapa för mycket otrevnad och problem för andra och oss själva.

Vi har skapat vår egen personlighet utefter de möjligheter vi har.

Är denna då värdenas källa?

Ja naturligtvis är den det. Vi skapar självfallet värdena samtidigt som vi skapar vår personlighet. Därför finns det så många uppfattningar inom allt.

Därför har människor i stort som smått så svårt för att komma överens. Därför skapar vi gemensamma värden som så många som möjligt kan acceptera och respektera. Därför sitter organisationer av alla slag på möten kanske varje vecka och mer för att diskutera nya lösningar hitta svar på problem och tankar som uppstått.

Detta är människan.

Visst är det sant att personligheten konstrueras utefter de förutsättningar ett subjekt har och i personligheten finns värderingarna, värdena.

Elektricitet finns i hjärnan och troligen i alla delar av verkligheten.

Mänskligheten har inte mer än under några generationer tillbaks använt el.

Man har känt till el i form av statisk elektricitet sedan årtusenden. Men den form av energi vi använder i dag som el fanns det ingen kunskap om.

När den väl upptäcktes och med den möjligheten växte snart en kraftverksindustri upp. Elbolag bildades.

Men även charlataner använde den tillsammans med magnetism för att bota allehanda sjukdomar. Det gick ju att göra mycket trix med dessa fenomen som gjorde folk väldigt imponerade.

I dag vet vi att elektromagnetiska fenomen är vanliga och att signaler i våra hjärnor utförs med elektriska impulser.

Allt är genomsyrat av elektricitet och magnetism. Man kan se det som att detta är något av det som allt är uppbyggt av och genom. Inte bara fysiska fenomen utan även psykiska i form av vår vilja våra behov mm.

Hur många hade trott detta för några generationer sedan? Man visste ju då inget om detta och såg det mest som underhållning och magi.

Så kan fenomen som först ses som underhållande och besynnerliga bli till mänsklighetens fromma när vi väl lärt oss behärska dem. Ett fenomen vi ännu inte förstår men som kanske kommer att kunna användas i framtiden är gravitationen.

Bristen på omtanke och empati i hemmen under 60-talet har skapat dagens känslokalla politiker.

Varför har politiker i dag sådan brist på empati med sina medmänniskor? Visst, det hade de även brist på tidigare. Tänk på att det inte är så länge sedan som rösträtt var förbehållet de som hade kapital eller titel.

Men sedan fick vi ett välfärdssamhälle där barn som växte upp inte förstod eller hade referenser till segregation och utanförskap. De som växte upp i början av på femtiotalet förstod en del och de politiker som är födda då och tidigare har fortfarande referenser från ett annat samhälle och kan förstå hur människor behandlades utefter ekonomiska förutsättningar.

Man lärde sig empati för medmänniskan genom erfarenhet av hur samhället såg ut. Politiker försökte få ett mer ekonomiskt rättvist samhälle. Sjuka och arbetslösa skulle ses som människor och hjälpas att kunna leva även fast de kommit utanför. Pensionen skulle förbättras.

Bildt är från denna tid och hans tid som statsminister segregerade inte människorna i jobbskatteavdrag och utanförskap.

Sedan föddes sextiotalisterna och de som föddes i slutet av 50-talet kan ses tillhöra denna grupp också i människosyn.

Nu styr dessa och jobbskatteavdrag, misstro mot de som misslyckats och inte har arbete eller är sjuka har blivit ledstjärnan.

De växte upp i ett samhälle där man hela tiden fick det bättre och en del tyckte att de arbetslösa och sjuka fick det för bra. Ingen åtskillnad gjordes i värdet av människan. NU tar de igen denna föräldragenerations, som de tyckte, menlöshet och omisstänksamhet i form av politiker som Erlander och Sträng, vilka de nu ser de som i dag har en föråldrad människosyn. Istället anses människan som en bidragsfuskare och parasit om de inte lyckas får arbete eller blir sjuka.

Denna tuffa kalla generation styr i dag Sverige. I spetsen av dessa finns en treenighet av de tuffaste av de tuffa när det gäller känslokalla politiker som vi inte sett på flera generationer.

Reinfeldt, Borg och Olofsson. Var kommer deras misstänksamhet mot de som inte får arbete eller är sjuka ifrån? Man kan tänka på uttrycket att som du bedömer andra är du själv. Syndabockssyndromet.

Men de som växte upp under dessa år våra tre politiker är födda hade det bra, för bra. Föräldrar som hade arbeten, arbete till alla som ville arbeta. Jag vet jag är lite äldre och vet hur samhället var. Att som dessa då bedöma vårt samhälle efter samma referenser som det var i deras barndom där de av föräldragenerationen fick höra att det finns jobb för alla och bidrag är ett otyg kan ha präglat dem och många andra till att jobblinjen fungerar.

Men att regera utefter referenser från denna tids samhälle har fått många av i dag att segregeras och hamna i utanförskap som de ovanstående tre inte förstår och som bryter ner de som drabbats. Brist på empati av politiker med makt är farligt för samhället då detta ger grogrund för våldsamheter och upplopp förr eller senare. Kanske det är början på detta vi ser i dag i de stora bostadsområdena i storstäderna.

Jag dömer inte, jag bara konstaterar fakta som kanske inte en yngre generation kan se då de inte har referenser bakåt.