Planeten Mars har två kända månar, Phobos och Deimos (se bild ovan) Ursprunget till Phobos och Deimos är ännu inte säkerställt. Månarna är en bråkdel av vår månes storlek och massa och mäter bara 22,7 km och 12,6 km i diameter. Båda har en kort omloppsperiod på bara 7 timmar, 39 minuter och 12 sekunder (Phobos) och 30 timmar, 18 minuter och 43 sekunder (Deimos) för att slutföra en bana runt Mars. De har båda oregelbunden sin form vilket får många att spekulera i att de en gång var asteroider som sparkades ut från asteroidbältet mellan Jupiter och Mars och fångats in av Mars gravitation. Det finns även en teori om att Phobos och Deimos en gång var en enda måne som träffats av ett massivt objekt vilket gjorde att denna måne splittrades i två asteroidliknande bitar. "splittringshypotesen").
I en ny studie undersökte ett internationellt team av forskare under ledning från Institute of Space and Astronautical Science (ISAS) denna hypotes. Dess slutledning blev att en enda måne i en synkron bana inte skulle ha kunnat resultera i två satelliter som vi ser där idag (efter en kollision). Istället, hävdar de, skulle de två månarna då sedan inom kort ha kolliderat och blivitreslterat i en skräpring som över tid skulle ha skapat ett helt nytt månsystem. Varifrån Mars månar kom från är ett intressant ämne för astronomer de senaste åren. Historiskt sett har astronomer lutat sig mot Fångsthypotesen, som säger att Phobos och Deimos en gång var asteroider av D-typ som fångats in (se ovan).
Dessa asteroider (eller månar som vi benämner
dem) består av en sammansättning av organiskt rika silikater, kol och
vattenfria silikater, möjligen med is av vatten i det inre. Denna hypotes
motiveras till stor del av observationer som avslöjade likheter i spektrum
mellan asteroider av D-typ och dessa månar.
Alternativt säger Giant Impact Hypothesis att ett objekt träffade Mars och resulterade i en skräpring runt planeten som över tid samlades samman till två spillror (Phobos och Deimos). Denna teori liknar den mest accepterade teorin om hur jorden och månen bildades för miljarder år sedan på grund av en påverkan med ett marsstort objekt som benämns Theia (även kallat Giant ImpactHypothesis). vilket kraschade med Jorden.
På senare tid har det även en föreslagits att Phobos och
Deimos kanske inte är ursprungliga objekt som berodde på fångst av asteroider
utifrån eller en påverkan av ett annat objekt utan är resterna av en ursprunglig
måne som bröts sönder.
Denna teori kallas "Ring-Moon Recycling
Hypothesis", och lades fram i ett forskningsarbete 2021 av Amirhossein
Bagheri et al. Enligt denna hypotes slets den ursprungliga månen itu för 1
till 2,8 miljarder år sedan, antingen av tidvattenkrafter eller genom en påverkan
utifrån. Det resulterade i skräp som skulle ha bildat en ring runt Mars, Skräp
som så småningom genom gravitation bildade Phobos och Deimos. Som astronomer
har noterat har denna modell några problem som inkluderar det faktum att Mars
fortfarande då skulle ha ett ringsystem.
Som Dr Hyodo förklarade för Universe Today via
e-post noterade han och hans team att det finns andra problem: Kort sagt, om
Phobos och Deimos delades från en enda stamfader Moon (1 till 2,7 miljarder år
sedan), skulle de ha kolliderat inom 100000 år. Detta skulle ha lämnat Mars med
en skräpring som fortfarande skulle finnas där idag, snarare än dess två
oregelbundet formade satelliter som råkar vara asteroidliknande i
sammansättning. Dessa fynd har förnyat debatten om var Mars månar kom ifrån och
tyder också på att det kanske inte kommer att lösas förrän en farkost skickas dit för att utforska dem.
Flera uppdragskoncept finns just nu. 2008 började NASA: s Glenn Research Center studera ett framtida möjligt uppdrag för att hämta prover som kallas "Hall" -konceptet. Detta New Frontiers-klasskoncept skulle innebära att utföra en materiahämtningstur från Phobos och Deimos.
I januari 2013 började forskare från Standford University,
Massachusetts Institute of Technology (MIT) och NASA: s Jet Propulsion
Laboratory samarbeta om ett nytt Phobos Surveyor-uppdrag. Uppdraget är för
närvarande i testfaserna med en potentiellt lansering under 2023 och 2033.
För
min del anser jag att infångandet av två asteroider är det troliga som
förklaring till dessa månar (min anm.).
Bild vikipedia som visar en jämförelse av Phobos
(ovan) och Deimos (nedan) i storlek.