Saturnus måne Pan har en form som ingen kan föreställa sig. Varför ser den ut så?

Pan är den innersta av Saturnus månar. Storleken är ca 30 km i diameter. Inte stort men formen är underlig.

Formen ser ut som en diskussskiva anser jag medan många ser den som en valnötsform. Vilka krafter det är som fått månen att ta denna form vet ingen idag. Men nog ser den fantasieggande ut.

Materialet i denna är dock inget konstigt vad man vet idag. Krafter bör ha format den upphöjda skivan runt om genom att material svept upp som en ås runt denna från övriga kanter. 

En kosmisk vind eller rörelse när materialet var porösare eller smält och gravitationen har säkert hjälpt till från Saturnus sida. Numera är materialet troligast fast.

Potatis kan växa på Mars

Överraskande resultat tyder på att potatis kan växa på Mars. Självklart måste de först tas dit från Jorden och sedan planteras i näringsrik mylla.

Näringsrikt gödselmineral måste tas dit troligen finns detta inte här. Däremot kanske den sand som finns kan blandas ut med jordisk mylla och fungera bra. Men det viktiga och intressanta är att atmosfären och klimatet är tillräckligt bra för att det sedan ska växa utanför speciella växthus.

Det bör därför finnas fler sorters gröda som kan växa här.

Det enda jag kan fundera över är om det kan finnas för mycket skadlig strålning från rymden som kommer ner på planeten och förgiftar eller förstör grödan. Jag vet inte.

Men något ozonskikt finns inte på Mars. Uvstrålningen kan därför vara ett problem om inte grödor som klarar detta kan odlas fram

Itokawa asteroiden med en yta som överraskat forskarna

2006 landade en mindre rymdfarkost på den lilla asteroiden Itokawa vilken rör sig i vårt närområde. Diameter ca 500 meter. Det var den första asteroid vilken markprovs tagits från.

Här upptäcktes stenar och damm från rymden i olika storlekar överraskande sorterade. I låglänt terräng fanns de mindre stenarna och i höglänt stora stenblock.

Antagandet är att de större som träffat låglänt terräng har sjunkit ner i ytan då ytan här har lägre densitet. Fast hur man då ska förklara att de små stenarna inte finns av så mycket slag i höglänt terräng är förvånande.

Troligen finns små överallt enligt mig medan stora endast i fastare terräng där de inte tränger ner under ytan och döljs just som man antar att höglänt terräng är fastare medan låglänt porösare.

I mitten av Vintergatan finns ett svart hål vilket slukade ett jättelikt gasmoln för 6 miljoner år rester av molnet fortsätter sprida sig utåt härifrån än i våra dagar.

Det var för 6 miljoner år sedan det skedde. I vintergatans centrum där ett stort svart hål finns fick detta tag på ett gasmoln av en storlek av miljoner solar.

Merparten försvann in i hålet men en del av detta vek runt hålet och tog riktningen under och över hålet. Att detta kunde vara möjligt berodde på den starka värme gasen hade ca +10000C.

Sedan dess har gasen spridit sig med en hastighet därifrån på 32000 mil per timme. 23000 ljusår från centrala vintergatans svarta hål och händelsen där  har gasen sedan spridit sig idag.

Händelser av detta slag sker och har skett tidigare i vår vintergata och även i andra galaxer men detta är första gången man kunnat kartlägga en spridning av ett gasmoln efter en händelse som ovan.

Det är från Hubbleteleskopet dessa uppgifter kunnat setts.

En Stor översvämning har för mycket länge sedan skett på Mars (eller är det spår av vind o sand min anm.)?

En stor översvämning ses finnas spår av på Mars. En översvämning och en stor flods framfart en gång för mycket länge sedan.

Här kan man läsa om denna upptäckt. Men jag anser personligen att spåren istället kommer från sandflykt och är spår av sand och vind. Men det är min personliga uppfattning. Forskare i artikeln anser sig däremot ha funnit bevis på stora mängder vatten på Mars i det förflutna.

TW Hya en grupp bruna dvärgar o andra stora objekt i vårt närområde vilka intresserar astronomer numera.

Ca 100 ljusår från oss finns ett dussintal större objekt vilka tillsammans rör sig som en grupp däruppe. Det är bruna dvärgar men även stora objekt av än mörkare slag vilka kan ses som exoplaneter.

Åldern på dessa objekt beräknas till ca 100 miljoner år. Ingen hög ålder.

Troligen finns betydligt fler objekt av storleken som vår Jupiter här. Troligen även mindre objekt.

Samlingen kan var spridd utåt till minst 250 ljusår men på detta avstånd och i mörkret där finns inte instrument ännu för att bekräfta detta. Det är ljussvaga objekt det handlar om. Objekt vi inget vet om mer än att de med all sannolikhet finns där.

En asteroid med svans. Omöjligt ansågs det tills motsatsen nu bevisats

I läroböckerna har man förklarat en av skillnaderna mellan en komet och en asteroid med att kometen har svans medan asteroiden inte har det.

Det har varit en dogm som ingen ifrågasatt. Men nu kommer detta att omtolkas då för första gången en asteroid med svans har upptäckts.

Kometers svans innehållerr ispartiklar vilka kommet från kometen och genom solens ljus skiner och ses på natthimlen.  

Det unika med vad som nu upptäckts är att asteroiden P/2016J1 är en asteroid vilken splittrats i två vilka följer varandras bana med varsin svans av dammpartiklar. Partiklar vilka skiner likt kometers ispartiklar i solens ljus. Vi ska komma ihåg att asteroider är stenobjekt medan kometer är en blandning av sten och is och betydligt porösare.

Det mycket unika är att detta par båda har svansar vilka båda aktiverades som reflex när de kom närmare solen. En troligen förklaring är att det fanns små ispartiklar inuti asteroiden vid delningen och dessa är de som följer asteroiden och ger detta sken.