Psykisk Tortyr, förödmjukande behandling, diskriminering eller stress ger inte arbete, bara apati.

Alliansens jobblinje innebär följande för arbetslösa:

De ska förödmjukas genom att de får en ersättning på 65 % av sin tidigare inkomst upp till brytpunkten. Denna ska inte ändras efter basbeloppet, utan ska vara konstant år för år. Även då de får arbete genom fas 3 ändras ingenting, förutom att arbetet ska kallas sysselsättning.

Då anses den arbetslöse jaga jobb desto mer.

Denna behandling skulle blivit ett fall för diskrimineringsombudsmannen och även kunna ses som psykisk tortyr, om nu inte regeringen ansett att det inte hör hemma inom varken det ena eller det andra, utan tillhör jobblinjen.

Då anses den arbetslöse jaga jobb desto mer.

Den arbetslöse ska leva under stress.

Då anses den arbetslöse jaga jobb desto mer.

Tror man på detta än mer nu, när rädda fas3 are svarat att de trivs med fas3, sin plats och sin ersättning? Majoriteten sa detta vid arbetsförmedlingens förfrågan.

Jag tvivlar. Istället ser fas3 aren sin plats som en plats där de lämnas ifred av arbetsförmedlingen. Resten orkar de inte bry sig om, då de i jobbsökarsammanhang blivit apatiska och i sin situation blivit handlingsförlamade. De vet vad de har, fas3 plats, men skulle fas 3 tas bort vet de inte vad som kan komma. Risken är en utförsäkring likt de sjuka får uppleva.

Man tänker på hur det gick för kroniskt sjuka, de utförsäkrades utan förbarmande. Och om fas 3tas bort kanske även arbetslösa utförsäkras.

Nej, säkert ansåg många, när de svarade på fas 3 innehållet, att de inte vågade kritisera av frukan för att den då skulle försvinna och något ännu värre kunna komma. En utförsäkring.

Och frukan är riktig, se bara vad som hände när oppositionen tog upp frågan om att stoppa utförsäkringen av sjuka. Inte blev det majoritet för detta. Därför är risken stor att samma sak skulle ske med arbetslösa om fas3 togs bort.

Utförsäkringar av sjuka är troligen inte sista steget av utförsäkringsideologi bland alliansfrälsta jobblinjeförälskade jobbskatteavdragsgalningar.

Köpta röster kan bli demokratins fall i Sverige.

Varför kan så många unga svenskar tänka sig att sälja sin röst i fria val?

Är demokratin på väg att ersättas av något annat? Ungdomar visar ju tecken på vad som kan hända i framtiden.

Dagens ungdomar har svårigheter i att få ett arbete. Något ingen tidigare generations ungdomar haft. Kan det vara förklaringen till misstron på politiken och istället tron på att ta vad man kan, oberoende av vad det gäller?

Stundens tillfredställelse går före tron på en bättre framtid.

Att ungdomar misstror politiken är inte konstigt. De har itutats att söka arbete efter en utbildning som i många fall inte är gångbar på arbetsmarknaden. De har itutats att söka utbildningar de brinner för utan varningar för att denna troligen blir svår att få arbete genom.

Skolan har svikit genom att inte tala klarspråk om arbetsmarknaden. Vi ser det även på att hantverksyrkenas yrkesutbildningar saknar elever. Yrken som har bra lön men som inte ses som glamorösa och spännande. Utbildningar som fortfarande kan ge arbete.

Vi ser början till revolter, nu senast ex i England. 

Vi ser alla slags mystiska upplopp, Rosengården i Malmö hade sina. Allt grundat på utanförskap och en handfallen regim som segregerar människor ekonomiskt och inte förstår att de därigenom skapar ett samhälle där revolter kommer att öka.

I Sverige, likt England, börjar motsättningarna mellan de som har arbete och pengar och de som segregeras ekonomiskt. Det skapar ett samhällsklimat som kan bli svårt att överblicka utan att ta till hårda medel. Men varför vi idag fått en politik som segregerar människor är svårt att förstå. Ideologi före sunt förnuft kanske är svaret.

Dagens arbetsgivarna förstår inte vilka negativa krafter de släpper lösa om de får igenom sitt förslag.

Utmärkning av sig själv är något som inte tillhör den svenska kulturen. Mycket av de tysta normer som skolat svenskar och norrmän innefattas i den så kallade jantelagen.

Jantelagen

1.     Du skall inte tro att du är något.

2.     Du skall inte tro att du är lika god som vi.

3.     Du skall inte tro att du är klokare än vi.

4.     Du skall inte inbilla dig att du är bättre än vi.

5.     Du skall inte tro att du vet mer än vi.

6.     Du skall inte tro att du är förmer än vi.

7.     Du skall inte tro att du duger till något.

8.     Du skall inte skratta åt oss.

9.     Du skall inte tro att någon bryr sig om dig.

10.   Du skall inte tro att du kan lära oss något

Detta att människor tiger och lider har tvingat fram rättviseskapande kollektivavtal där alla får något.

Nu önskar arbetsgivareorganisationer att ex löner ska ställas lokalt på företagen. Detta innebär då att företag med hög lönsamhet kan ge sina medarbetare högre lön än mindre lönsamma företag kan göra. I detta ingår även att löner då kan fördelas godtyckligt på ett företag, en del får mycket andra ingenting.

”Tarifflöner, generella löneökningar och individgarantier – att alla alltid ska få en löneökning – dominerar avtalen” 

Ovanstående önskas inte längre utan istället vill arbetsgivarna stoppa löneökningar för viss del av personal och öka för andra, de väljer ut vilka.

Resultatet av sådant resonemang blir konkurrens och schismer mellan arbetstagarna. Det blir samma anda som mellan säljare som konkurrerar med varandra för att få hög provision.

Är det en sådan arbetsmarknad människor önskar? Där människor värderas som ting och produktionsmedel. Accord har alltid funnits inom industrin men även här fick (och får?) alla en lönehöjning varje år.

Nu ska, som jag tolkar det om arbetsgivarna får som de vill, vissa få mer och andra ingen höjning alls. Har de då tänkt på vilka bråk mellan arbetstagare detta kommer att gestalta och otrivsel?

Idéerna i artikeln, se länk ovan, kommer att skapa mycket hårda och kalla arbetsplaster där arbetstagarna provocerar varandra, saboterar och vägrar samarbeta.

Jag har erfarenhet av industrin och vet vad jag talar om, när någon eller några känner sig orättvist behandlade, då blir det problem.

Därav kollektivavtals stora betydelse för arbetsfred.

Borg ljuger: Inga åtstramningar i Sverige nästa år säger han. Det är LÖGN.

Med anledning av turbulensen i USA och återvärkningar på världsekonomin och hur det kan drabba Sverige sa Borg: Hushållen behöver inte räkna med några åtstramningar.

Med detta menar han att inga åtstramningar kommer nästa budgetår. Olofsson har påstått att reformer kan få vänta om läget försämras.

Med detta menar hon jobbskatteavdraget för de med arbete.

Borgs lögn består i att det inte blir några åtstramningar eller försämringar för hushållen, med undantag för ex långtidsarbetslösa. Dessa får fortsatt mindre med pengar att röra sig med. Oberoende av inflation.

Basbeloppets förändring, avgiftshöjningar etc förändrar inte beloppet arbetslösa eller sjuka får (för pensionärer höjs dock pensionen med basbeloppet och lika så för de med socialbidrag) men för arbetslösa och sjuka är det stillaliggande ersättningsbelopp sedan 2006 och sänkningen av a-kassan.

Detta innebär fortsatt sämre ekonomi nästa år för dessa.

Borg  säger inte hela sanningen när han påstår ovanstående.

Men i hans och alliansens värld ses långtidsarbetslösa som icke-medborgare och bara som en belastning som man ska tala så lite som möjligt om och som ska tiga och med mössan i hand ta emot den lilla ekonomiska möjlighet de har.

Att kalla jobbskatteavdrag för reformer kan stämma. Men inte i den betydelse reformer hade förr. Att utjämna ekonomiska skillnader mellan sjuka-arbetslösa och de med arbete. Tvärtom.

Ekonomisk Stigmatisering av människor innebär risk för framtida extremism.

Vi måste förhindra extremism genom att gemensamt motverka denna, säger Reinfeldt. Samtidigt som han skapar ett samhälle med större och större ekonomisk segregation.

Hur kan han tro att det går ihop? Ju fler som segregeras ekonomiskt genom arbetslöshet och utförsäkring, ju större risk för att folk organiserar sig utanför de etablerade politiska partierna och desto större risk för framtida extremism.

Senaste valet fick vi in Sverigedemokraterna i regeringen. Är inte detta ett tecken på att människor upplever systemfel i samhället?

Ser inte Reinfeldt faran? Tydligen inte. Ser inte Alliansen faran med att utförsäkra människor och segregera människor i fas 3 ekonomiskt? Nej!

Att tala om en kamp mot extremism utan att förstå att man skapar stora framtida problem med att segregera allt fler i utanförskap är naivt.

Förstår alliansen varför folkhemmet byggdes upp?

Förstår alliansen vad som kan hända när det rivs ner?

Förstår allinsen hur socialdemokraterna kunde behålla makten under mer än 40 år i en följd?

Förstår Reinfeldt vad som kan hända i ett samhälle där man segregerar sjuka och arbetslösa ekonomiskt?

Förstår alliansen att den politik som nu förs kommer att kollapsa på grund av sin egen inneboende ekonomiska segregation av människor i ”vi och dom”?

AF:s utredning av fas 3 hade ledande frågor vilket resulterade i att deltagarna var nöjda.

En komplott för att bekräfta fördelar med fas 3 blev resultatet.

De som besvarade frågorna fick frågan om de var nöjda med sin placeringsplats. Vid ett ja så tolkades det som att de var nöjda med fas 3 och den ersättning de fick ut av att vara placerade i denna.

Hur många rapporter är tillförlitliga om den som har ansvar för något själv utreder detta ansvar och dess följder?

Hur trovärdigt blir det? I detta fall fanns ledande frågor som skulle få deltagare att svara på ett vis som skulle bekräfta att åtgärden var bra.

Säkert vägrade många besvara frågorna på grund av att det var arbetsförmedlingen själva som ställde frågorna genom att ringa upp en respondent.

Var garanterades anonymiteten för den svarande?

Vem gav arbetsförmedlingen uppdraget att utreda sig själva?

Alliansen naturligtvis.

Mer behöver inte sägas, tänk själva.

Brist på hantverkare motarbetas inte med rätt utbildning i bristyrken av AF eller möjliggörs av Alliansens politik .

Många arbetsplatser söker hantverkare. Men de kräver inte bara utbildning i detsamma utan även erfarenhet, vilket är två motsatta poler som inte kan realiseras så ofta.

Hantverkare med erfarenhet har redan arbete. Om de byter arbetsgivare kvarstår bristen förflyttad till någon annan arbetsplats.

Men utbildning bör garanterat ge arbete i bristyrken. Avtal med en arbetsplats bör komma till stånd innan en utbildning görs. Då blir utbildningen meningsfull och bristen åtgärdas.

Men många av bristyrkena finns ex inte med som utbildningsmöjlighet genom arbetsförmedlingen. Kanske skulle arbetsförmedlingen köpa in denna från utomstående utbildare. Man handlar ju redan i dag med utomstående då det gäller coachning av arbetslösa. Denna nytta kan dock diskuteras.

Då inom coachning (likt inom fas 3 placering) har lycksökande företag kommit som sett en möjlighet att tjäna pengar på andras olycka.

Men vad jag vill med detta inlägg är att föreslå en lösning av enkelt slag på problemet med bristyrken.

Fas 3 skulle självfallet också i första hand utefter personers ev. funktionshinder placeras i utbildning som garanterade en arbetsplats istället för fas 3. Fas3 placerade ska ha förtur, plus självklart ungdomar, till de platser där bristen finns.