Dagens arbetsgivarna förstår inte vilka negativa krafter de släpper lösa om de får igenom sitt förslag.

Utmärkning av sig själv är något som inte tillhör den svenska kulturen. Mycket av de tysta normer som skolat svenskar och norrmän innefattas i den så kallade jantelagen.

Jantelagen

1.     Du skall inte tro att du är något.

2.     Du skall inte tro att du är lika god som vi.

3.     Du skall inte tro att du är klokare än vi.

4.     Du skall inte inbilla dig att du är bättre än vi.

5.     Du skall inte tro att du vet mer än vi.

6.     Du skall inte tro att du är förmer än vi.

7.     Du skall inte tro att du duger till något.

8.     Du skall inte skratta åt oss.

9.     Du skall inte tro att någon bryr sig om dig.

10.   Du skall inte tro att du kan lära oss något

Detta att människor tiger och lider har tvingat fram rättviseskapande kollektivavtal där alla får något.

Nu önskar arbetsgivareorganisationer att ex löner ska ställas lokalt på företagen. Detta innebär då att företag med hög lönsamhet kan ge sina medarbetare högre lön än mindre lönsamma företag kan göra. I detta ingår även att löner då kan fördelas godtyckligt på ett företag, en del får mycket andra ingenting.

”Tarifflöner, generella löneökningar och individgarantier – att alla alltid ska få en löneökning – dominerar avtalen” 

Ovanstående önskas inte längre utan istället vill arbetsgivarna stoppa löneökningar för viss del av personal och öka för andra, de väljer ut vilka.

Resultatet av sådant resonemang blir konkurrens och schismer mellan arbetstagarna. Det blir samma anda som mellan säljare som konkurrerar med varandra för att få hög provision.

Är det en sådan arbetsmarknad människor önskar? Där människor värderas som ting och produktionsmedel. Accord har alltid funnits inom industrin men även här fick (och får?) alla en lönehöjning varje år.

Nu ska, som jag tolkar det om arbetsgivarna får som de vill, vissa få mer och andra ingen höjning alls. Har de då tänkt på vilka bråk mellan arbetstagare detta kommer att gestalta och otrivsel?

Idéerna i artikeln, se länk ovan, kommer att skapa mycket hårda och kalla arbetsplaster där arbetstagarna provocerar varandra, saboterar och vägrar samarbeta.

Jag har erfarenhet av industrin och vet vad jag talar om, när någon eller några känner sig orättvist behandlade, då blir det problem.

Därav kollektivavtals stora betydelse för arbetsfred.