Google

Translate blog

torsdag 5 januari 2012

Bara ambitioner och mål när socialdemokraternas förtroenderåd förhandlat klart.

Ord men inte mycket till konkret handling när socialdemokraterna avslutat sitt förtroenderådsmöte. Inga konkreta mål, det som fanns förslagsvis var att halvera arbetslösheten, men det röstades ner.

Det finns ingen, som det kallades förr, stake i partiet. Alla uttalanden är försiktiga och tyvärr intetsägande. Alla partier har ungefär samma ambitioner att minska arbetslöshet men olika sätt att göra detta på. Vi vet alliansens väg att piska människor till arbete, vilket har misslyckats. Socialdemokraterna har målet att minska men säger inte hur, bara att det är en ambition. Läs gärna medföljande dokument, här talas mest om skolan men under en längre tid har nu fler o fler elever fått högre och högre utbildning, men likväl är ungdomsarbetslösheten stor. Så kunskapssamhället som det kallas, är idag ett utbildningssamhälle, men inte ger det fler jobb. Om det gjort det, skulle vi inte haft ungdomsarbetslöshet.

Vem ska väcka de gamla socialdemokratiska idealen till liv och vem kan förverkliga dem? Om någon behöver utbildning är det socialdemokraterna som inte kan få ut sitt budskap, eller kanske de inte längre vet vad de ska föra ut. Rädslan för att minska i väljarstöd får partiet handlingsförlamat. Men floskler som mål och ambitioner i programmet lockar inga väljare, de önskar konkreta besked och handling, inget annat.

Varför ska ex ett mål finnas där pensionärer ska ha samma skattesats som löntagare, vilket tidigare var självklart innan Reinfeldt kom.
Så länge vi inte har skatt efter inkomst eller försäkring från a-kassa och pensioner beskattas lika, har vi ett segregerat samhälle och detta borde inte socialdemokraterna acceptera.

Sänk skatten för de som behandlats som skit under alliansen och låt löntagarnas skatt ligga kvar, då blir det automatiskt riktigt. Lyssna inte på alliansens trams om bidragssamhälle, deras trams är bara till för att segregera så arbetskraften förbilligas och vi får ett klassamhälle igen. Arbetsförmedlingens uppgift att skaffa fram arbete till arbetslösa har misslyckats, och detta ska inte gå ut över arbetslösa genom att dessa ska beskattas hårdare eller få det svårare och svårare att klara sig ekonomiskt!

onsdag 4 januari 2012

Vem trodde utförsäkring skulle vara positivt? Det var inte heller meningen.

Att utförsäkra var säkert ett sätt att visa svenska folket att de ska arbeta så länge de bara kan, för att bidragsutbetalningar ska undvikas. De som utförsäkras ska säkert ses som varningssignaler för de med arbete som funderar på att sjukskriva sig.

Meningen är att alla, om möjligt, ska arbeta till pensioneringen. Moroten är jobbskatteavdragen. Piskan är utförsäkringens helvetesliv.

Människosynen är grym, men vi har sett den i Tyskland under 1930-talet och i många andra länder. Länder som prisar den arbetande och förödmjukar och misstror den sjuke eller arbetslöse.

Utförsäkringen ska inte vara positiv. Problemet var säkert, när det blev möjligt att utförsäkra, att hitta villiga lakejer som tog på sig att utförsäkra sjuka. Men försäkringskassans handläggare tog på sig detta, i annat fall hade många av dem blivit arbetslösa, och då hade den andra stigmatiseringsmetoden snart även drabbat många av dem, fas3.

Här samlas de som ingen vill ha som anställda, men som vissa företag har som affärsidé att förvara - för vinnings skull. 5000 kr i månaden per förvarad person, dessutom skattefritt, har blivit en affärsidé likt RUT och ROT.

Visst var alliansen oroliga för hur svenska folket skulle reagera vid en förändring av det svenska samhället. Men det gick över förväntan. Jobbskatteavdraget var lösningen.

”Vi och dom” segregationen var framgångsrik, att rida på folks fördomar om fuskande sjuka och lata arbetslösa blev en framgång som idag gjort moderaterna till det största partiet och partiledaren otroligt populär.

En otrolig framgång som ingen kunde drömt om för bara några årtionden sedan. Det behövdes en ny generation för att lyckas.

tisdag 3 januari 2012

”Du är inte döende, så jobba!” Sa försäkringskassan till en utförsäkrad.

Medan den människofientliga utförsäkringens lakejer, försäkringskassan, skickar ut människor i omöjligheter på order av en regim utan empati för den som inte har en arbetsgivare eller inte är frisk, så avskedar arbetsgivare de sjuka som inte kan arbeta.

Detta är samhället av idag, i ett land där vi för inte så länge sedan tog hand om varandra och inte kastade ut de svaga till ingenting, eller ett lågt försörjningsstöd när personen levt upp sina, genom ett helt livs, sparade tillgångar.

Vem vill leva upp allt för att sedan bli beroende av försörjningsstöd? Ingen!
Förödmjukelsen blir total, och då kommer nästa fråga, varför önskar alliansen förödmjuka de svaga, de arbetslösa och de sjuka?

En fråga de skulle tvingas svara på. Men ingen politiker har ställt denna fråga. Ingen journalist har ställt denna fråga. Hur skulle då någon ur alliansen kunna svara på den?

De skulle bara ta fram partipropaganda om hur bra jobbskatteavdraget är, hur bra arbetslinjen är och inte förstå frågan, eller har de order av Reinfeldt att inte svara på frågor som inte kan besvaras med arbetslinjen. Då det kan ställa människor undrande till vad arbetslinjen ska syfta till och om den egentligen har som syfte att förödmjuka de som inte har ett arbete.

Ja, troligen är det så, den som inte arbetar ska förödmjukas, stigmatiseras och helst ses som luft. Kan det vara svaret? Ja, det verkar så, om man analyserar politiken och dess följder.

Lyssna bara till hatet i Reinfeldts tonfall när han talar om bidragssamhället kontra arbetslinjen. Här väljs inte orden, av avsky för de som ingen arbetsgivare har eller är för sjuka för att kunna arbeta. Hatet och propagandan är så stark att oppositionen inte vågar ta en diskussion, då man vet att majoriteten av svenskarna är med på stigmatisering av de svaga.

måndag 2 januari 2012

Hur i helv… kunde svenska folket acceptera försämringen i äldrevården?!

Människor far illa på de få äldreboenden som fortfarande finns. De drivs med penningen som drivkraft, då de är privata företag med vinstintressen och agerar därefter. De drivs som fabriker med rationaliseringar av materialåtgång och personalminskning. Det är fabriker utan empati med de som vårdas här.
De i personalen som anser annorlunda slutar, resten ser arbetet som ett sätt att tjäna pengar, inget annat.

Hur kunde svenska folket acceptera idiotin med att privatisera vården? Hur kunde de tro att detta skulle förbättra vården, ge mer personal i vården och bättre miljö för sina gamla anhöriga? Vi har sett hur många ålderdomshem stängt, hem där äldre kunde få hjälp o samvaro. Idag sitter många - av tvång - isolerade i sina lägenheter, utan kontakt med någon. De få som kommer in på ett boende får acceptera att behandlas som ting som kostar.

Detta i ett land där vi har hög arbetslöshet. Där en idiotåtgärd finns som kallas fas3 som innebär att anordnare ska tjäna pengar på arbetslösa genom förvaring av dessa. Istället för att människor får ett arbete de kan leva på och göra livet drägligt för fler.

Pengar finns inte, sägs det. Man drar ner på äldrevården i kommunerna. Ja, självklart finns det mindre o mindre med pengar med alliansens förbannade jobbskatteavdrag, vilket endast fått de med arbete att få lite mer - på bekostnad av de som inget har - och kommunernas skattekraft minskat och denna brist på pengar tagits ut på bland annat de äldres möjlighet till ett drägligt liv.

Vi läser skräckskildringar i media dagligen just nu om äldres behandling. Men likt all annan medieuppmärksamhet, självdör snart intresset för detta, likt det försvann för fas3 o utförsäkringen, och alliansen kan sova vidare - precis som svenska folket gör.

Vägen mot ett mer utpräglat klassamhälle ökar och i fjärran väntar den totala samhällskollapsen. En kollaps där var och en, som på medeltiden, får klara sig bäst den kan.

söndag 1 januari 2012

Vi få bloggare är ensamma kvar som opposition i Sverige idag.

Inga frågor mer än personfrågor verkar längre vara intressanta hos socialdemokraterna. När ska de börja arbeta som ett parti som syns o hörs igen? Nu har persondiskussionerna om Juholts vara eller inte vara som partiledare varit allt som hörts från partiet hela hösten.

Tacksamt för moderaterna, som inte har någon opposition värd namnet längre, tvärtom. Miljöpartiet har närmat sig alliansen sedan de fick nya språkrör och alliansen regerar nu på rutiner. De kan säga o göra vad de vill, ingen reagerar längre. Allt är frid o fröjd, nästan alla är nöjda med Reinfeldt och hans regim. Ingen diskuterar eller skriver längre om varken fas3 eller utförsäkringen.        

Jag är en av få. Mycket få som ännu inte tystnat, men vem skriver vi då för? Vem läser det, reagerar någon för det? Knappast.

Säkert ses vi som ultraröda fossiler från forntiden när det gäller politik och som mer eller mindre löjliga dagdrömmare.

Men om vi - de sista entusiasterna för välfärd och solidaritet – tystnar, då kan vad som helst hända. Vi få som är kvar önskar ett parti som kan visa på hur människor utan arbetsgivare har det idag.

De som är utanför ser sig som sämre och har anpassat sig som fas3 are och utförsäkrade. 

Var det så vi ville ha det?
Frågan besvaras med ett ja från svenska folket, som då slipper medias påminnelser om att det finns människor som inte alls har det bra, eller ens en framtid, i alliansens/moderaternas paradis, Sverige.

lördag 31 december 2011

Alla hårda partier har lydnad som ledstjärna, så även moderaterna.

Vi har sett det många gånger i historiens backspegel, politiska ledare som styrt sitt parti med järnhand. Kommuner som styrs av en stark ledare som ingen vågar stöta sig med.

Nu har vi fått veta hur Reinfeldt styr i sin församling moderaterna. Här läggs inga fingrar emellan om någon medlem i den inre kretsen inte lyder och underkastar sig Reinfeldts planer för det svenska stigmatiseringsprojektet.

ingenopposition värd namnet existerar, stiger denna hårda ledarstil än mer. Utåt skapas dock en bild av en landsfader vilken är mycket lyckad, svenska folket ser till och med moderaternas ledare som en garant för välfärden. Sedan att välfärden enbart gäller de som har ett arbete, tigs det om.

För att en regering ska kunna regera utan att oppositionen reagerar eller får gehör för sin politik, måste folket duperas. Moderaterna försökte förfalska historien för ett tag sedan, men det reagerade inte svenska folket mot. Men upprepade skattesänkningar, det älskar folk! Man måste hitta syndabockar och det har lyckats, arbetslösa och sjuka ses som ynkliga bidragstagare och många av dessa ser numera ner på sig själva och anser att bödlarna har rätt, när de blir behandlade illa ekonomiskt.

Man ser sin egen grupp som syndabockar och sina olycksbröder som bidragsfuskare, att man själv är ett undantag gör bara saken värre. Då anser man att moderaterna gjort rätt och förstår - tror man- i sin lilla verklighetsförfalskade värld, att det är rätt att sänka ersättningen för dem.

Reinfeldt är smart, har utstrålning och älskas som så många andra diktatorer har gjort i världen genom historien. OBS: Reinfeldt styr ett demokratiskt parti, han är bara diktator i sin inre krets.

fredag 30 december 2011

Det är försent för att bygga upp en solidarisk skattepolitik igen.

Skatt efter bärkraft. Skatt utefter inkomst. Skattesats lika för alla, oberoende av varifrån inkomst kommer. Oberoende av om du arbetar, är arbetslös eller sjuk. Du hade samma skattesats tidigare, det var en solidarisk skattepolitik. Inte som idag - en omvänd Robin Hood politik.

Nu ska de arbetslösa betala mer i skatt om de får ut ex 11 000 kr brutto i månaden av sin försäkring, än en som arbetar med samma inkomst (deltidsarbete). Detta fast ersättningen från försäkringen sänkts efter alliansens makttillträde.

Jobbskatteavdraget var och är inget annat än en förändring av människovärdet och en stigmatisering av människor som inte lyckats hålla sig friska eller har blivit arbetslösa.
Protesten mot utförsäkringen resulterade i ett hån av tystnad från regeringen. Ingen vågar protestera inifrån moderaternas kärna, här härskar diktatur. 

Reinfeldt skäller ut motståndare som protesterar mot något som kommit från Reinfeldts ideologi. En falsk partiledare är han, som ger sken av omtanke men inte vet vad det är, utan manipulerar svenska folket med jobbskatteavdrag.

Så sant Leif Pagrotsky säger, att om socialdemokraterna får makten igen, kan de inte omforma samhället till ett solidariskt samhälle igen. Det är försent, svenska folket släpper inte sina skattesänkningar. Svenska folket har manipulerats in i en sjuk doktrin. Doktrinen att människors värde ska ses utifrån om de har arbete eller är friska. En ny generation av svenskar har även vuxit upp som ser detta som naturligt.

Min dröm är ett samtal med Reinfeldt. Jag är säker på att han inte skulle kunna övertyga mig om det rätta i, eller meningen med, den politik moderaterna för.   Jag har genomskådat uselheten i den människosyn den innehåller och hoppas fler gör detta - istället för att med mössan i hand bara tacka o ta emot.