Nya agendor uppkommer ofta på universiteten först. Samhällsutvecklingen och dess värderingar kan ofta först tolkas här. Ligger det i tiden att nu börja stoppa troende från
högre poster i samhället? http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=158534
högre poster i samhället? http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=158534
Min uppfattning är ja. Troende kommer mer och mer att diskrimineras lagligt liksom arbetslösa och sjuka redan blir. Det ligger i tiden att ondska och missunnsamhet ska råda. Politiska högerextremer har lättare att få, eller kommer att få, högre poster i samhället än de som tror på medmänsklighet, enligt bibelns tolkning. Ytterligare ett tecken har härmed visat sig på att vi lever i en tid då kristendomens dogmer motarbetas och individualismen och egoismen är rättesnören för de som lyckas i livet, resten räknas inte, de ska skylla sig själva. Elitsamhället är på väg med stormsteg, om vi inte redan har det, men inte ser det.
Den götiska tidens propaganda
fick Gustaf Adolf att i Tyskland framstå som den väntade Messias eller som han oftare kallades Lejonet från Norden..
Det var lyckans dagar för spåmännen som inbillade folk att de sett tecken på att lejonet från Norden skulle besegra kejsaren som de såg som en örn i sina profetior. Alla tecken pekade på Gustaf Adolf som frälsaren som skulle komma från norden och besegra det katolska oket.
Efter det att Gustaf Adolf stupat så blev det betydligt tystare inom götismens kvädediktning.
Men grubbleriet över vår ärorika forntid fortsatte på lärosätena och de dog inte ut.
Götismen kom att finnas kvar och några århundraden senare skulle den få en stark renässans.
Någon som dock inte var speciellt imponerad av götismen var drottning Kristina som ansåg den mer som en överdriven amsaga än sanningsenlig realitet.
Och när Karl Gustaf gifte sig 1654 framfördes en harmlös men ändå ironisk historia för adeln om götismens dogmer. Men inte alla var lika roade över skämt över en sådan allvarlig sak.
Ett verk som heter Thet svenska språkets klagomål gavs snart ut och detta var av götisk art. Författarpseudonymen var Skogekär Bergbo, vad författaren egentliga namn var vet ingen, ännu idag finns det rykten om ett antal möjliga namn, men ingen vet med säkerhet.