Är detta en agenda för att stoppa troende på höga poster i samhället?

Nya agendor uppkommer ofta på universiteten först. Samhällsutvecklingen och dess värderingar kan ofta först tolkas här. Ligger det i tiden att nu börja stoppa troende från
högre poster i samhället? http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=158534

Min uppfattning är ja. Troende kommer mer och mer att diskrimineras lagligt liksom arbetslösa och sjuka redan blir. Det ligger i tiden att ondska och missunnsamhet ska råda. Politiska högerextremer har lättare att få, eller kommer att få, högre poster i samhället än de som tror på medmänsklighet, enligt bibelns tolkning. Ytterligare ett tecken har härmed visat sig på att vi lever i en tid då kristendomens dogmer motarbetas och individualismen och egoismen är rättesnören för de som lyckas i livet, resten räknas inte, de ska skylla sig själva. Elitsamhället är på väg med stormsteg, om vi inte redan har det, men inte ser det.


Den götiska tidens propaganda

fick Gustaf Adolf att i Tyskland framstå som den väntade Messias eller som han oftare kallades Lejonet från Norden..

Det var lyckans dagar för spåmännen som inbillade folk att de sett tecken på att lejonet från Norden skulle besegra kejsaren som de såg som en örn i sina profetior. Alla tecken pekade på Gustaf Adolf som frälsaren som skulle komma från norden och besegra det katolska oket.

Efter det att Gustaf Adolf stupat så blev det betydligt tystare inom götismens kvädediktning.

Men grubbleriet över vår ärorika forntid fortsatte på lärosätena och de dog inte ut.
Götismen kom att finnas kvar och några århundraden senare skulle den få en stark renässans.

Någon som dock inte var speciellt imponerad av götismen var drottning Kristina som ansåg den mer som en överdriven amsaga än sanningsenlig realitet.

Och när Karl Gustaf gifte sig 1654 framfördes en harmlös men ändå ironisk historia för adeln om götismens dogmer. Men inte alla var lika roade över skämt över en sådan allvarlig sak.

Ett verk som heter Thet svenska språkets klagomål gavs snart ut och detta var av götisk art. Författarpseudonymen var Skogekär Bergbo, vad författaren egentliga namn var vet ingen, ännu idag finns det rykten om ett antal möjliga namn, men ingen vet med säkerhet.

Vad är rätt, våra förfäders tro eller vår?

Kremering tillåts snart av alla kyrkliga samfund.
http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=158208
Men det var inte länge sedan som alla samfund sa nej. De åberopade att uppståndelsen skulle omöjliggöras om en människa brändes. Benen skulle inte få kött och liv igen om de inte förmultnat enligt bibelns begravningsritual. Av jord är du kommen jord ska du åter bli.
På yttersta dagen ska benen få liv igen.
Det var även tidigare ett straff som skulle omöjliggöra en uppståndelse när man brände dömda brottslingar och vägrade personer en vila i helgad jord.

Vad är sant, våra förfäders tro eller vår tids omtolkning av kremering? Jag har inget svar men det tål att fundera över.



Drottning Kristinas vetgirighet blev döden för

en av västvärldens mest berömda filosofer, Descartes. Kanske det var en anledning till att hon senare avsa sig kronan och reste till Rom som katolik.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Drottning_Kristina

Ingen svensk kung eller drottning kunde nämligen vara katolik och sitta kvar som Sveriges regent. Nåväl, när det gällde Descartes som utöver vetenskapsman även var katolik inbjöds han till Kristina för att diskutera sina tankar vilka kom att bli normgivande långt in på 1900-talet.

Kristina var mycket intresserad av allt inom vetenskap och diskuterade gärna med den tidens lärde. Tyvärr tålde inte Descartes vårt kyliga klimat utan dog här den kalla vintern 1650. Han fick en infektion efter en mycket kort tid på Stockholms dragiga och kalla slott vilket inte var ovanligt på denna tid. Ja, varken infektioner eller dragiga och kalla slott eller kojor. Slotten byggda i sten var många gånger betydligt kyligare bostäder än böndernas trähus med eldstad i mitten av huset. Att värma upp slotten var näst intill omöjligt, man fick vara glad om man kunde hålla frosten borta på några ställen i de fuktiga stenbyggnaderna.

Nog har slott och herresäten förbättrats sedan dess. I dag skulle ingen velat bo en kall vinter på slott med 1600 tals standard. Ute i Sydeuropa var det dock skillnad, här var klimatet bättre och enbart fukt och mögel plågade slottsborna här. Så hur vi än ser på äldre tider så kan vi vara säkra på att bostadsstandarden i dag är betydligt bättre. De sämsta bostadsområdena i dag har i flesta fall betydligt bättre boendemiljö än slotten hade i Sverige för några hundra år sedan. Det tål att tänka på.