Vad är rätt, våra förfäders tro eller vår?

Kremering tillåts snart av alla kyrkliga samfund.
http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=158208
Men det var inte länge sedan som alla samfund sa nej. De åberopade att uppståndelsen skulle omöjliggöras om en människa brändes. Benen skulle inte få kött och liv igen om de inte förmultnat enligt bibelns begravningsritual. Av jord är du kommen jord ska du åter bli.
På yttersta dagen ska benen få liv igen.
Det var även tidigare ett straff som skulle omöjliggöra en uppståndelse när man brände dömda brottslingar och vägrade personer en vila i helgad jord.

Vad är sant, våra förfäders tro eller vår tids omtolkning av kremering? Jag har inget svar men det tål att fundera över.



Drottning Kristinas vetgirighet blev döden för

en av västvärldens mest berömda filosofer, Descartes. Kanske det var en anledning till att hon senare avsa sig kronan och reste till Rom som katolik.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Drottning_Kristina

Ingen svensk kung eller drottning kunde nämligen vara katolik och sitta kvar som Sveriges regent. Nåväl, när det gällde Descartes som utöver vetenskapsman även var katolik inbjöds han till Kristina för att diskutera sina tankar vilka kom att bli normgivande långt in på 1900-talet.

Kristina var mycket intresserad av allt inom vetenskap och diskuterade gärna med den tidens lärde. Tyvärr tålde inte Descartes vårt kyliga klimat utan dog här den kalla vintern 1650. Han fick en infektion efter en mycket kort tid på Stockholms dragiga och kalla slott vilket inte var ovanligt på denna tid. Ja, varken infektioner eller dragiga och kalla slott eller kojor. Slotten byggda i sten var många gånger betydligt kyligare bostäder än böndernas trähus med eldstad i mitten av huset. Att värma upp slotten var näst intill omöjligt, man fick vara glad om man kunde hålla frosten borta på några ställen i de fuktiga stenbyggnaderna.

Nog har slott och herresäten förbättrats sedan dess. I dag skulle ingen velat bo en kall vinter på slott med 1600 tals standard. Ute i Sydeuropa var det dock skillnad, här var klimatet bättre och enbart fukt och mögel plågade slottsborna här. Så hur vi än ser på äldre tider så kan vi vara säkra på att bostadsstandarden i dag är betydligt bättre. De sämsta bostadsområdena i dag har i flesta fall betydligt bättre boendemiljö än slotten hade i Sverige för några hundra år sedan. Det tål att tänka på.

Dagens o gårdagens Byggherrar +Marx

Här kan vi läsa om ett evigt problem i vår tid. Sedan 70-talets byggande har vi haft mer fuktproblem i byggnader än någonsin tidigare i historien.
http://www.nyteknik.se/nyheter/bygg/byggartiklar/article75932.ece

Hur många tegelbyggnader har haft fuktproblem som varit byggda innan 70-talet? Inte är det många. Hur många sedan 70-talet? Nästintill alla. Skolor har fått rivas privathem fått saneras ja exemplen är många sedan byggbransch blev lika med ackordsbyggande.

Ackordshetsen, nya oprövade material och hänsynslösa byggherrar är problemet. Byggherrar som har en deadline då bygget ska vara klart vilken ska hållas med alla medel. Tidigare generationers byggherrar som satte en ära i kvalitet har ersatts av herrar som bygger så stor kvantitet som möjligt på kortast möjliga tid till en förutbestämd kostnad.

Resultaten har vi sett i många år nu. Byggen som är fulla av fukt och ibland inte kan renoveras utan måste rivas. Hälsovådliga hem som om de ska renoveras, renoveras av samma hänsynslösa kostnadsjagande byggherrar och snart uppstår problemen på nytt. Byggbranschen är kaputt och någon förändring syns inte.

Nu till dagens filosof Karl Marx

Karl Marx och historiska materialistiska dialektiken. Här ansågs att historien gått framåt mot allt ädlare produktions- o arbetsdelningsformer. Marx ansåg att Hegels tal om andens utveckling var galet, istället var det de materiella förhållandena och de ekonomiska fördelningarna som var utvecklingens motor mot den ädla slutpunkten, det klasslösa kommunistiska samhället. Vägen dit kantas enligt Marx av vissa punkter vi redan har passerat. Produktionsförhållandena var utgångspunkten.

Under olika epoker hade olika klasser stått i motsatsförhållande till varandra. Slavar och slavägare under antiken var ett exempel, livegna och feodalherrar ett annat. Arbetare och borgare under vår tid, kapitalismens tid. Under varje tid har klasser kämpat mot varandra och drivit utvecklingen framåt.

Kapitalismen såg han som klassamhällets sista motsatsform enligt ovan. Kännetecknet under denna är förtryck, misär och alienation. Det har även under denna tid utvecklats specialisering av arbetsuppgifter. Vi har under 1900-talet sett sådan specialisering av produktionen exempelvis det löpande bandet.

Men kapitalismens skörd kommer att tas av socialismen trodde Marx. Den socialistiska revolutionen ska komma och med detta proletariatets övertagande av produktionsmedlen. All privategendom och alienation ska sedan avskaffas och det klasslösa samhället att byggas upp.

Det var Marx tanke, kortfattat beskriven. Han levde under 1800-talet och skrev Kapitalet som gavs ut 1867 en bok där han förklarar sina tankar i stor detaljrikedom. Boken ser ut som en bibel i format. Vi har upplevt eller läst om den kommunistiska revolutionen i verkligheten och även dess fall. Kommunismen fungerade inte som statsskick det tror jag ingen realistisk person kan opponera sig emot. 1989 föll den kommunistiska drömmen troligen för alltid.