Svårt att dra slutsatser om liv på andra planeter utanför vårt solsystem

Att hitta planeter där det misstänks finnas livets byggstenar. Att hitta planeter vilka finns på det avstånd från en stjärna där liv kan uppstå likt på Jorden. Dessa sökningar resulterar i allt fler planeter. Det finns säkert oräkneliga planeter av detta slag i universum.

Men det är inte samma sak som att veta om liv finns  eller utvecklats där. Hur man ska finna liv är därför ännu en omöjlighet. Enbart förutsättningen för livsmöjligheter på en planet kan misstänkas på dessa platser. Ingen vet eller kan veta om detta liv finns eller kan ha möjlighet att finnas här. Okända faktorer kan göra det omöjligt. Alternativt har något vi ej ännu förstår  för livsmöjligheter saknats.

Här kommer forskningen att behöva tid om det nu går att finna hur man ska gå vidare. Att som det gjorts länge och innan bevis på livsmöjliga planeter kom söka efter radiosignaler från främmande sändare har inte gett något resultat.

Det fanns en sjö på Mars. Den röda fläcken på Jupiter är fortfarande en gåta. Vad utlöste denna mastodontstorm och har den ett slut i tid?

Sedan den upptäcktes har den röda fläcken förundrat människan. Varför existerar den?

Kan den röda fläckens innehåll på gasblandningen Jupiter består av ha betydelse för den storm med vindar på 400m/sek som verkar evig ha med saken att göra? Hur länge har stormen pågått? Finns det ett slut på stormen nu när den en gång uppstått? Varför uppstod den? Kan det varit något som kom in i Jupiters atmosfär eller ner på dess yta som utlöste stormen?

Har den röda fläckens gas betydelse för stormens fortsatta liv? Har fläcken alltid funnits och då även stormen?

Är fläcken en skapelse  senare Jupiters liv och då den uppstått även stormen?

På Mars har nu bevis för en tidigare sjö funnits. Vad som funnits flytande i denna vet vi inte. Det kan ha varit vatten. Men även annan vätska är möjlig. Vätska som lyckats bestå en tid men sedan avdunstat.

Om det varit vatten med förutsättning för liv eller ej vet ingen.

Exoplanet 51 Eridani b är en större kusin till vår Jupiter. Kanske kan vi lära något av detta.

En planet större än Jupiter men vilken har stora likheter med Jupiter utseendemässigt.

Den upptäckta Jupiterliknande planeten tillhör ett yngre solsystem  och därför hoppas astronomer lära något ur detta som kan ses som kunskap om hur vårt eget solsystem bildades.

Solsystemet finns ca 96 ljusår från oss och medelpunkten är en dvärgstjärna (sol).

Inget är nytt under solen heter det. Men vi hittar likväl mycket nytt kunskapsmässigt bortanför vårt solsystem. 

Ljusår är ett osäkert mått. Var finns det vi ser egentligen när vi ser upp i skyn?

Vi har lärt oss att mäta avstånd i ljushastighet  per år när vi ser på avstånd till stjärnorna.  Ett  ljusår är en cirkabestämmelse. Men detta räcker inte.

I medföljande artikel tas exemplet avståndet till stjärnan Betelgeuse upp. Här har avståndet tidigare bestämts till 430 ljusår men nu enligt noggrannare mätning bestämts till 643 ljusår plus minus 46 ljusår.

Väl är det att vi inte ska resa dit då hade dessa avståndsbedömningar gjort att rymdskepp hamnat ljusår fel.

Att mäta avstånd ju längre bort ett objekt är gör det svårare och svårare att göra det rätt.

Ett tips på en bra sida på svenska om rymden och avståndsmått  är följande där aktuella synliga konstellationer är nedtecknade när de kan ses tidsmässigt och lite annat förklaras är följande sida se länk här. Bilden som medföljer ovan är från den hemsidan.

Allt har sin tid. Universum kommer att dö en gång. Energiproduktionen har minskat redan nu.

Inget varar för evigt allt förändras hela tiden och så gör även universum. Men hur många vet eller tänker sig ett döende universum? Ett universum som sakta bleknar bort. Vi har läst om teorin om ett tommare universum vilken genom expanderande ökar avstånden mellan galaxerna och stjärnorna i dessa och genom detta skapar ett mörker runt stjärnor och galaxer.

Men nu har forskning visat att detta är inte allt. Universum slocknar om mycket lång tid ut helt.

Mängden energi som produceras i världsalltet har halverats de senaste årmiljarderna. Ännu produceras ny energi men snart avtar det helt och därefter kommer utslocknandet efter hand i en mycket avlägsen framtid.

Knappast något mänskligheten kommer att uppleva. Men det är ändå en tanke att allt måste dö.

Kanske vi ser universum som evigt men då måste vi se det som försvinnande energimässigt i en ny dimension i tid och rum vilket vi ibland ser ett människoliv också göra.

Inget är evigt men inget säger att det inte övergår i andra former av energislag på en annan plats i tid o rum.

Jordliknande planeter i rymden skapade för att koloniseras av människan i framtiden?

Kan vi vänta utomjordiskt liv? Jag tror inte det. Vi är unika. Ensamma och skapade.

Kan de byggmedel vilka skapar liv finnas på dessa planeter? Säkerligen.

Kan vi ha användning av dessa planeter och vi kan finna realistiska transportmedel dit vilka inte tar ljusår att resa utan timmar eller minuter? Kanske till och med omedelbarhet genom maskhål etc,  i dag fantasimetoder?

Ja är svaret. Vi kommer att behöva nya världar att kolonisera om vi inte kollapsar innan dess och inte världen först omändras enligt Guds plan vilken vi dock inte förstår.

Kanske även universums beboeliga planeter är Guds plan uppfyll Jorden kan vara första steget vilket vi nu fullbordat,  kan ersättas av uppfyll universum och då på livsvänliga platser som väntar på oss.

Någon sådan har ännu inte hittats i vårt närområde beroende på hur vi tolkar närområde.

Men nog vore det otroligt spännande att få veta mer om platser som ovan funna planet.

Saturnus ringar är uppbyggda inte bara av sten och is utan i första hand matematiskt

Många tror att ringarna runt Saturnus är stenar av skilda storlek. Visst är det sten och även stendamm som flyger runt Planeten. Men inte enbart.

Merparten är vanligt vatten fruset till is.

Storleken på partiklarna kan uttryckas i en formel. Konstigt nog kan matematik ge besked på hur stora de är inga slumpvisa storlekar i första hand  cirklar runt Saturnus. Om de fick sina storlekar innan de fångades in av planeten eller formarna blev de dessa efter hand kan vi inte veta ännu.

Avstånden mellan partiklarna kan även de tydas matematiskt.  Idag tror man att dessa storleksordningar och avstånd är förutsättningen för att ringarna runt Saturnus ska kunna bestå och ha konstruerats.

Men om samma matematik kan tillämpas på ringar runt andra planeter vet man inte. Kanske dessa ringar ska ses som unika utefter hur stor planeten de kretsar kring är.

I så fall måste måtten på partiklarna och avstånden mellan dessa skifta beroende på vilken planets ringar som undersöks. Men som sagt ingen vet något utöver det som nu upptäckts utifrån ringarna runt Saturnus matematiskt.

Vi kommer alla ihåg ansiktet på Mars. Nu har en kvinna setts på planeten.

Vi tolkar med vår hjärna in kända figurer i den omgivning vi lever i och det vi ser omkring oss. Hjärnan söker det bekanta och kända.

Nu har det setts en kvinna stående på Mars. Ingen kan troligen tro att en kvinna står och blickar ut som en staty av frihetsgudinnan. Men de flesta mänskliga hjärnor ser en sådan på bilden. Så även jag.

Men logiskt förstår vi att det är en formation av sten. Men visst är det spännande med alla former vilka i framtiden kommer att precis som på Jorden namnges efter sin form. Hur många klippor och formationer har inte namn här efter vad vi kan tolka in i formen.

Kvinnan på Mars kommer säkert fast det enbart är en klippformation att få ett namn kanske just namnet Kvinnan eller Lady eller likande Madam Mars kanske .

Ceres fortsätter förvåna, nya bilder här, men ännu inga förklaringar av ytans mystiska ljuskällor

Ceres starka ljuspunkter har ännu inte förklarats. Nu har även en pyramidformad klippa setts och denna är lysande likt ljuspunkterna på ytan.

Se gärna medföljande  länk här där man på aktuella bilder kan se hur det ser ut.

Men nu är det än tydligare att det är något slags material som blänker under ytan på Ceres. Mitt tips om Rhodium står fast. Ett tips som kan visa sig fel då möjligheten att det är något annat material som lyser är stort. Dock tror jag absolut inte på att det är is.

7 Miljarder ljusår bort finns en jättering av galaxer . En ringform sträckande sig 5 miljarder ljusår.

På bilden ovan ses en ringformad galax kallad Hoags objekt  inte den formation av galaxer som nu hittats. Denna får ni se om ni följer medföljande länk här.

Detta monstruösa galaxringsystem är svårt att förstå. Hur och varför bildades det?

Universum är fullt av gåtor. Gåtor som vi inte kan förstå förrän vi förstår hur ev Big Bang uppstod, utvidgades och varifrån allt kom och hur det expanderade.

Detta är inget vi vet men försöker teoretisera om. Men nya svar ger som i all form av vetande nya frågor.

Ingen galax har upptäckts lika gammal som EGSY8p7, 13,2 miljarder ljusår från Jorden.

Ca 600 millioner år efter Big Bang existerade redan  denna galax. Ingen har sett en äldre galax.  I rymden är detta ingen hög ålder och en fråga är hade alla galaxer gett sig ut på sin expansion redan då? Var alla galaxer vi kan se skapade redan då?

I sin expansion är de på olika avstånd från Jorden idag. Ovanstående på det längsta avstånd vi vet just nu.

Hur kan det se ut där? Skulle det finnas livsdugliga planeter här och kanske liv skulle det då vara det mest avlägsna  liv i avstånd vi känner till.

Troligen kan aldrig människor se vad som kan finns här. Det blir en galax vi endast kan se ett svagt sken från. Vi vet den finns men inte vad där finns nu eller fanns då ljuset sändes ut.

Asteroiden Euphrosyne 31 med sin udda bana i asteroidbältet visar på en forntida kollision någonstans.

Asteroiden är inte synlig med kikare. Det är en mörk kropp mellan Saturnus och Mars i det så kallade asteroidbältet. Dess ursprung är okänt om den kommer från bältet eller längre utifrån kan diskuteras då dess bana är egen.

Det finns ca 700000 asteroider som är kända idag. Allt ifrån mindre stenar till block av 60 delen av  storleken av Jorden.

Visst kan någon av dessa  ha en bana som till slut ändras till en krock med Jorden i framtiden.

Det kan även komma en helt okänd sten från yttre rymden när som helst in i vårt solsystem.

Asteroider likt Euphrosyne 31 finns det ca 1400 av. Asteroider vilka har en bana olik resten och vilka kanske inte har sitt ursprung i asteroidbältet mellan Saturnus o Mars  eller Kuiperbältet utanför Pluto.

De kan ha sitt ursprung i en okänd kollision av något slag och därför ha sin ovanliga bana i förhållande till resterande asteroider.

Det finns mycket vi ännu inte förstår och vet om asteroiders rörelser och forntida händelser i vårt solsystem eller utanför detta.

Evigt liv målet 2045 för rysk forskning. Rymdresor kan då göras med samma personal i ljusår tror vissa forskare.

Evigt liv är målet för vissa forskare i Ryssland och de tror att detta kan bli möjligt. Men resan dit för den som önskar detta är att personens hjärna  kopieras med känslor och tankar holografiskt till en artificiell hjärna.

Men kan detta lyckas fullt ut? är det en dröm eller kommer det bara att fungera i fantasin?

Mål kan all forskning ha men att fullfölja eller förverkliga det är en annan sak. Kan forskarna få frivilliga att ställa upp på experiment av detta slag. Experiment som kan ge vilka oväntade effekter som helst. Om de nu fungerar överhuvudtaget.

Visst är det slöseri med mänsklig erfarenhet och kunskap att varje generation ska lära det föregående redan kunde. Visst är det slöseri att en välfungerande erfaren människa ska dö och all erfarenhet försvinna vilket får konsekvenser hela tiden generation för generation.

Tänk bara på krig. Den generation som upplevde andra världskriget och deltog i detta skulle aldrig tillåta att det åter byggdes upp en politik som skapade krig igen. Men denna generation är nästan borta och idag finns ingen rädsla för politik eller krig bland nyare generationer då de inte har erfarenhet av detta.

Samma sak med ekonomisk politik den generation som byggde upp Sverige med solidaritet som ledstjärna skulle aldrig stöttat en allianspolitik där arbetslösas ersättning skulle ligga stilla och skatt efter bärkraft raseras till förmån för de med ett arbete. Jobbskatteavdrag skulle aldrig kunnat bli en ett mål om inte alla oberoende av inkomst eller stöd fick samma neddragning av skatt för några generationer sedan.

Ingen skulle anse praktik eller fas 3 var mänskligt för några generationer sedan detta skulle ses som straffarbete för fångar.

Då fanns en fungerande arbetsmarknad, fungerande arbetsförmedling och när någon skulle testas på ett arbete var det inte gratis arbetskraft utan provanställning med avtalsenlig lön som gällde.

Dagens generation ser inget fel med jobbskatteavdrag, praktik, fas 3 eller att arbetslösa ska ha en usel ersättning. Skolning till denna människosyn lyckades av alliansen men skulle aldrig lyckas för 40- år sedan och tidigare. Inte sedan rösträtten för alla infördes. Varför det lyckades är en gåta.

Men åter till evigt liv. Kan det lyckas? Troligen en gång i framtiden men då tror jag på att genmanipulation för att hela människan ska föryngras eller stoppas åldras är lösningen inte  holografiska hjärnor.

Två gånger var Jorden helt is och snötäckt. Jorden var en jättesnöboll som kretsade i rymden. Inte att förväxla med istiderna.

Istidernas regelbundna uppdykande har vi läst en del om. Den senaste var för ca 10 000 år sedan. Men dessa täckte inte hela Jorden.

Med snöbollsjorden menas tider då hela Jorden var som en jättesnöboll.

Detta har hänt vad man vet två gånger i Jordens tid. De inträffade under två perioder för  720-660 miljoner år sedan. Den sista var över för ca 635 miljoner år sedan. Tiden då det började uppstå komplexa liv på Jorden.

Det finns två teorier om denna tid. Ett att Jorden var en snöboll inga platser var utan is och snö. Två att det fanns öppet hav vid ekvatorn.

Vilken som är sann är idag inte möjligt att veta. Men båda teorierna är möjliga.

Tiden det handlar om var iallafall en värlsomspunnen isvärlds tid betydligt större nedisning än de senaste istiderna omfattning då Norden var isbelagd och halva Europa.

Ny komet kom från Oorts moln släpper ut bumlingar på sin färd i solsystemet

 Oorts moln är namnet på ett fält av sten vilka omger solsystemet och varifrån många kometer kommit på sina färder genom vårt solsystem.

Många går sina års eller mångåriga färder runt vår sol. Men ibland sliter sig en ny stenbumling från fältet och börjar sin färd.

Nu har en ny komet upptäckts på sin färd genom vårt solsystem. Denna gång med en ovanlig utsläppsformation. Många kometer har en svans där is och småsten färdas med dem som en svans. Ofta förångas is av närhet till solen och ger detta sken.

I detta fall är det ingen skillnad mer än ett tillägg. Utöver svansen släpps bumlingar ut från kometens sida se bild.

Vad dessa klot innehåller kan diskuteras men det är knappast sten. Troligen är det gasbubblor vi ser kanske av vatten kanske av någon annat förångad is.

Kometen kan vara en mycket porös och kropp där gas är en stor del av denna och det just därför ser ut som det gör på bild och film.

Men spekulationer är inte vetenskap  däremot början till idéer att undersöka.

Ett litet bevis på att Jorden skapades till liv

För att vi ska kunna leva här på Jorden måste vi skyddas från dödlig strålning från solen. Detta skydd har vi i form av magnetfält runt planeten.

Även Mars hade detta en gång men detta har nu försvunnit.  Mars magnetfält var inte på plats lika tidigt som vårt här på Jorden. Idag har man till sin förvåning upptäckt att Jordens magnetfält skapades ungefär samtidigt som Jorden.

Mars fält kom till betydligt senare likt dess atmosfär vilken tillsammans med magnetfältet senare försvann.

En tanke är varför? En annan är,  kan man se detta som ytterligare ett bevis på skapelsen utgånget ur Big Bang med Gud bakom vilket inte motsätts av evolutionsläran. Evolutionsläran innebär att liv förändras och det motsäger inte en Guds skapelse vilken även den fortsätter och skapar i all evighet nya liv. Människosläkten som djur och växtliv.

Brun dvärg har upptäckts med ett norrsken cirka 10. 000 gånger starkare än något hittills upptäckt i universum.

Bruna dvärgar är stjärnor vilka  har för låg massa för att likt ex vår sol en kärnreaktion ska ha uppstått.

Kanske kan detta vara förklaringen till auran eller norrskenet som finns här i ett sådant otrolig sken.

Någon reaktion eller brist på reaktion bör vara anledningen till detta otroliga sken.

Troligen kan bristen på kärnreaktion vara en anledning eller enda anledningen till detta.  Mer kunskap behövs kanske en koncentration av undersökning av bruna dvärgar för att se om fler eller alla har denna aura och då i större omfattning än andra slag av stjärnor.

För mer information om vad en brun dvärg är följ länken här.

Saturnus måne Thetys har röda bågar på ytan vilka sträcker sig över kratrar likväl som ytor i övrigt. Vad dessa ränder i form av bågar är och varför de finns är en ny gåta att lösa.

Vid passerande av Thetysi  april i år av rymdfarkosten Cassini fotograferades en förvånande upptäckt. Ytan har röda ränder vilka utan hänsyn till ytans beskaffenhet går längs med denna.

Thetys är en isbelagd planet därför kan det vara issprickor fyllda eller skimrande i rött man ser. Men vad detta rödskimrande material är bestående av vet man inte. Det kan vara allt från gas till något som kommer inifrån månen.

Dessa streck eller bågar av röda streck tros vara relativt unga då de går rakt över gamla kratrar mm.

Ser man på bilder kan man få uppfattningar av skilda slag onaturliga som naturliga. Följ medföljande länk här för att läsa och se om detta fenomen.

Låt tankarna flyga och fantasin flöda nu innan forskarna hittat en trolig lösning och se om dina tankar hamnade rätt.

Den mystiska Ceres enda småplaneten utanför Kuiperbältet vari Pluto ingår. Mycket mystik och få lösta.

Ceres den mystiska småplaneten och den enda som inte finns utanför Neptunus bana och klassificerats som en av de småplaneter som ingår i Kuiperbältet.

Istället ligger denna småplanet i asteroidbältet mellan Mars och Jupiter. Det var inte länge sedan vi upptäckte dennas hemlighet med starkt och mystiskt lysande ljuspunkter på ytan.  Ännu är dessas mystiska ljus inte lösta. Teorierna flödar men många tror på is av något slag.

Jag gör dock inte det vilket jag många gånger skrivit om här.

Nu ser jag ytterligare ett skäl för att inte tro på issken.  Ceres är i viss mån en isvärld. Men det finns två till i en inte närhet men i vårt solsystem där inte isen ger sken av samma slag men likheterna med Ceres likväl är mycket stora.

Isplaneterna  eller månarna utanför Saturnus är Dione och Thetys båda av ungefär samma storlek som Ceres och även dessa isvärldar.

Men mellan Ceres och  Saturnus månar finns planeten av jätteformat Jupiter. Dennes yta är två och halv gånger större än alla andra planeters tillsammans i vårt solsystem.

Även Jupiter har månar men inga som kan ses som likställda med ovan eller Ceres.

Varför Ceres ligger i asteroidbältet mellan Jupiter och Mars är en gåta. Kan Ceres vara en tidigare måne runt Saturnus som slitit sig eller slitit sig från Jupiter. Kanske. Men troligast är att övriga månar runt Jupiter och Saturnus fångats upp av dessa planeter från asteroidbältet för länge sedan under solsystemets uppkomst men att då Ceres kommit undan av någon anledning och hamnat kvar bland asteroiderna eller asteroidbältet.

Att spekulera kostar inget men nog är det troligt.  Kanske alla månar från början kretsat runt i det som nu är asteroidbältet förutom de som nu kallas småplaneter och finns längre ut i Kuiperbältet där Pluto ingår som småplanet. Två bälten med småplaneter fanns troligen en gång där det innersta bältet nu kallat asteroidbältets småplaneterna här,  alla utom Ceres fångades in av större planeters gravitation.