Hur bildades egentligen vårt solsystem

En långlivad teori är eller var att en chockvåg från en exploderande nebulosa kastade in materia i ett moln av stoff vilket fick molnet att kollapsa och  blev utgångspunkt till vårt solsystem med solen och planeterna mm.

Allt i teorin har inte kunna bekräftats men den gäller fortfarande.

Vad som inte helt säkert passar in i den är att radioaktiva isotoper är svåra att få att passa in. Men de är inte helt omöjliga att få in i teorin dock på lite förmodat vis i så fall.

Läs mer om detta här.

Vi är produkter av stjärnors produkter

Allt även vi är gjorda av stjärnors produkter. Stjärnors producerande av materia. En del från neutronstjärnors produkter och en del av andra stjärnors agerande i sitt inre. 

Nebulosors utkastande av materia och galaxers agerande med dess svarta hål och processor i dess närhet.

Oberoende av om vi anser att Gud skapade allt eller BigBang är vi stjärnors produkter. För min del ser jag inga motsättningar i detta. Jag tror på BigBang men även på en Guds skapelse i bemärkelsen att BigBang är Guds skapelse.

Darwins evolutionsteori stämmer säkert men enligt mig är det ingen motsägelse till Guds skapelse. Gud skapade livet och livet fortsätter skapas liv i olika skepnader. Skapelsen fortsätter.

Så inget motsäger enligt mig det andra allt är en helhet. Multiuniversum likaså.

Här är lite mer om materians uppkomst av skilda slag i svarta hål mm. Läs och begrunda. Vi är stjärnstoff visst är det så.

Sökning dygnet runt överallt efter utomjordisk intelligens är ett projekt som nu ska startas av SETI i Kalifornien.

SETI  (Search for Extraterrestrial Intelligence) Institute i Mountain View, Kalifornien ska bygga upp teleskop vilka söker hela universum hela tiden efter laserblixtar. Mikrosekundsnabba blixtrar är det som ska sökas med dessa instrument.

Utgångstanken är att civilisationer använder lasrar för radiosändningar eller att troligast någon gör det.

Om det finns utomjordiska civilisationer vilka har en teknik vi förstår av detta slag ska det nu bli lättare att finna dessa.

Vad vi kan göra är att önska SETI lycka till och se om det ger resultat.

Ensamma asteroider har troligen en egen historia för sin plats

Asteroidbältet mellan Mars och Jupiter är rester av kollisioner av stora objekt. Här finns tusentals större och mindre stenar (asteroider).

Även bortanför Pluto i Keplerbältet finns mängder av asteroider men här även miniplaneter.

Men det finns även ensamma objekt lite varstans i solsystemet utanför ovanstående samlingar och det är dessa forskare intresserar sig för.

Projektetdär detta forskas om är intresserad av dessa ensamma objekt då de troligast inte är rester av kollisioner och samlingar av större o mindre objekt utan objekt som sett lika ut sedan solsystemets uppkomst. Oskadda sedan den tiden.

Därför kan det finnas spännande upptäckter att göra på dessa. Dess banor, sammansättning och form. Plus dessas ibland överraskande uppdykande från som det verkar ingenstans och närkontakt med Jorden.

I de största galaxerna finns de största mysterierna. Ett är nedanstående.

Slocknade stjärnor ses som sista stadiet av dess liv då de exploderat i en nova. Bruna dvärgar är en misslyckad stjärnbildning. Detta är inga mysterier.

För 12 miljarder år sedan uppstod galaxer och i dessa bildades stjärnor efterhand har många åldrats och kommit till sitt slut men i galaxerna bildas även nya stjärnor även idag. Inget mysterium det heller.

Men i några av de största galaxerna finns ett mysterium. Här bildades även många stjärnor i början av galaxernas bildande men många betydligt fler än man kan förklara slocknade snart. Dessa galaxer är därför fulla av slocknade stjärnor.

Inga nya stjärnor bildas i dessa galaxer och kallas därför dödszoner idag.  Det är dammiga, gasfyllda dödszoner. Normalt vad man vet är att i  flertalet galaxer dör stjärnor men nya konstrueras också.

Forskare tror idag att i det täta damm i de döda galaxerna  osynligt för oss finns kvasarer.

En kvasar är en otroligt ljusstark och aktiv galaxkärna där strålning av gammatyp och strålning från enbart en kvasar är större än från 100 vanliga galaxers kärna.

Det antas att denna otroliga energi sprutar ut gas och damm in i galaxen i den mängd att stjärnbildning omöjliggörs.

På grund av all denna aktivitet av damm är kvasaren inte synlig i flertalet av dessa galaxer men antas finnas där dold och som anledning till dessa galaxers omöjliggörande av nya stjärnor.

Läs gärna mer om kvasarer genom ovanstående länk. De är mystiska och för min del kan jag inte förstå varför de finns där galaxers centrum normalt antas ha enbart ett svart hål (inte kan väl vissa ha både en kvasar o ett svart hål?). 

Inte heller förstår jag varför stjärnor en gång bildades i dessa galaxer där en kvasar finns men att det inte görs nu. Kvasaren bör ju ha funnits från början? Om inte vad skapade den? Ett svart hål?

Nu har för första gången en måne utanför vårt solsystem upptäckts

Exoplaneter har upptäckts i hundratals utanför vårt solsystem. Planeter runt andra solar.

Men nu har den första månen upptäckts utanför vårt solsystem. En måne (kallas exomoon)  runt en exoplanet vilken i sig kretsar runt en stjärna med namnet Kepler-1625. Namngiven efter det teleskop vilket fann den, Keplerteleskopet.

Systemet finns ca 4000 ljusår från oss i Svanens stjärnbild synligt på Norra stjärnhimlen och har bekräftats genom att även det kända Hubbleteleskopet har gett samma resultat.

För mer information av teknisk natur i rapporten se här.

Gasplaneten WASP 121b blev en intressant och unik upptäckt

Wasp121b är en jupiterstor gasplanet därute med en bana runt sin sol betydligt närmre än vår Jupiter runt vår sol. Så nära att temperaturen i atmosfärens övre skikt kan smälta metall (2500C).

Det intressanta med denna planet är att den visat sig likt Jorden ha stratosfär. Atmosfär vilken blir varmare ju högre upp man kommer i denna.

Detta är första gången så starka bevis hittats på en stratosfär på en exoplanet.

Planeten finns vid en sol med namnet Wasp 121 i stjärnbilden Akterskeppet synlig på södra stjärnbilden.

Upptäckten gjordes som så många andra av det berömda Hubbleteleskopet.

Bilden är en illustration av en Jupiterliknande het planet vid sin sol.

I 40 år har dessa farkoster haft kontakt med Jorden men avståndet till dem ökar hela tiden.

Voyager1-2 sändes upp hösten 1977. Dessa farkoster har snart lämnar det yttersta av vårt solsystems gränser. Fortfarande sänder de dagligen uppgifter till Jorden. De har inte tystnat.

Med sig har de guldskiva med samlad information om människan och vår plats i universum för ev främmande intelligensers upphittande av någon av farkosterna och dess då möjlighet att finna oss. Kanske inte helt intelligent från mänskligheten. Men gjort är gjort.

För att hålla farkostens sändningar i så långt det är möjligt sändningsbart skick tidsmässigt måste de som har hand om detta förstå den teknik vilken fanns på 1970-talet då de sändes ut.

Därför är de få personer kvar som fanns då och hade med denna slags teknik. Personer vilka är  värdefulla idag för Voyagers kvarvarande framtid som sändare. Men några är utbildade i vår tid på dessa 1970-tals nu antika tekniska lösningar.

Mycket har de upptäckt på sin långa färd vilken kan bli otroligt mycket längre tidsmässigt. Möjligen kan dessa farkosters guldskivor om människan bli de sista spåren från oss när väl vi eller vårt solsystem inte längre finns miljarder år från nu.

Bilden är på den guldskiva vilken upplysningarna finns om oss på farkosterna till eventuella upphittare därute.

Månen Titan är full av organiskt material och kanske bläckfiskar i dess hav

Saturnus måne Titan är en måne där vätskor av etan och metan  flödar i sjöar och vattendrag  och kväveatmosfär existerar. Komplexa organiska föreningar finns här.

Sanddynerna vid haven är inte som hos oss stenfragment och grus utan fruset plastmaterial i form av vinylcyanid.

Kolvätesjöar finns enbart här i vårt solsystem. Senaste upptäckten härifrån är bland annat att föreningar av vinylcyanid finns och det i en mängd av 10 miljarder ton i den näst största sjön Ligeia Mare.

Nu anser en del att celler av liknande slag som av jordiskt slag kan bildas av vinylcyanid i denna sjö.

Otroliga 36 miljarder jättebläckfiskar kan det finnas organiskt material för  i detta hav. Bläckfiskar vars ursprung kommer ur dessa organiska föreningar och membran av celler ur vinylcyanid och dess föreningar. Liv som uppstått av denna sörja.

Dessa tankar kommer troligen att en gång resultera i att en undervattensfarkost den gången en sådan följer med ett skepp dit i framtiden undersöker sjön. Redan nu finns tankar på detta.

Bilden är en fantasi av jättebläckfisk på Jordens hav.

Nya rön kommer hela tiden om materia och dess ursprung

Vi finner nya rön och upptäckter av materians uppkomst och förvånande platser där det kan ha sitt ursprung från.

Ofta är nebulosor en spännande plats att söka inom och kvantmekaniken är ett annat område vilket ger nya aha-upplevelser.

Ingen kan idag vara helt uppdaterad inom kvantmekaniken och dess områden. Olika forskningscentra finner och publicerar nya fakta snart dagligen.

En ny upptäckt i tidningen Nature kan det läsas om här under rubriken

BigBang gravitational effect observed in lab crystal Följ rubriken och läs om ytterliga en ny upptäckt.

Inget säger att det finns utomjordiskt liv men sökandet efter det är samhällsnyttigt.

Det har ingen betydelse om sökandet efter liv däruppe ger positivt resultat eller inte. Så länge det fortsätter och nya idéer uppstår om hur det ska bedrivas för då är samhällsnyttan stor.

Varför? Jo i många år nu har vetenskaper delats upp i olika grenar astrobiologi, biologi, geologi mm och  alla med en egen forskningsmetodik och vattentäta skott mellan grenarna sedan många år.

Så var det inte för länge sedan. Nu har i forskningen efter liv dessa plus flera andra grenar börjat arbeta tvärvetenskapligt för att hitta nya metoder och helheter sinsemellan för att söka liv däruppe.

Detta är bra för samhället då detta tvärvetenskapliga arbete kan ge effekter även på forskning och nya rön på jorden och forskning här inom skilda områden.

Varför uppdelning och specialisering en gång kom till är en gåta. Men kanske det var av egoistiska skäl forskare emellan vart område såg sitt som bäst och ville nedvärdera andra områden. Se bara på psykologi och psykiatri två områden som haft svårt att samarbeta. Många psykiatrer har sett psykologi som ickevetenskap.

En annan orsak att grenar har uppstått är att vetandet fått för stor omfattning och allvetare som på 1700-talet inte längre kan hålla koll på allt. De finns inte längre. 

Inflation i kunskap har även  blivit något i vår tid mycket beroende på enkelheten av att sprida kunskap och påståenden på nätet.  Sedan ska man komma ihåg att flertalet böcker om ett ämne är plagiat då de handlar om samma sak med andra ordval.

Så fortsätt sökande efter liv därute är det inte bortkastade pengar eller tid utan skapande av gemenskap och ny kunskap.

Förvånande upptäckt i Orions nebulosa

Tre miljoner år är ingen lång tid i universum. Stjärnor föds och dör under denna tidsrymd. Men i Orions nebulosa har det hänt förvånande ting.

Upptäckten är att under enbart tre miljoner år har tre generationer av stjärnor skapats.

Ingen sådan upptäckt har gjorts på någon annan plats i universum.

Visst har forskare tänkt sig på felmätningar av slaget att det handlar om dubbelstjärnor vilket ger rödfärgning och lurar mätinstrumeneten.

Men då något av detta slag inte setts från andra håll i universum är detta lite väl otroligt att det skulle ske här.

Mätningarna visar därför och ger forskare ahaupplevelser av rang då de måste försöka lösa gåtan att tre generationer av stjärnor sett dagens ljus här under en kosmisk kort tid.

Hur detta ska lösa vet ingen idag.

Kanske något accelererat stjärnbildningen i tre etapper här. Vad det skulle vara är då vad som ska sökas. Kanske det har med just denna nebulosas innehåll vilket kanske är unikt av något slag (egen fundering).

Visste du att duggregnens gåta förvånar och att NASA försöker lösa mysteriet.

Har du ställt dig frågan om varför inte alltid luftfuktighet och moln bildar regndroppar utan istället duggregn? Troligen inte.

Men just detta är ett mysterium vilket aldrig till fullo förståtts och inte eller när ett moln inte producerar regndroppar utan det  istället blir duggregn av det hela.

En vattendroppe bildas genom att aerosoler (små partiklar i en gas där fuktighet bildar vattendroppen) är regndroppens ursprung.

Men duggregn innebär att detta inte skett.

Låga moln över vatten får mer vattendroppar att bildas och regn istället för duggregn vilket istället är vanligast efter  fuktighet som stigit upp från land.

Regnmoln producerade över hav på låg höjd ger regn. Regnmoln producerade på högre höjd och över land ger ofta duggregn.

Forskningen om detta område ska ge mer troliga väderprognoser i framtiden. NASA bedriver forskning inom detta med hjälp av vädersateliter och statistik för att få fram mer tillförlitliga väderprognoser i framtiden.

Min egen fundering är om duggregn även kan ses som fuktighet där inte aerosoler av någon anledning (se ovan) är inblandade?

En asteroid överraskade oss den 20 juli på kvällen men först tre dagar senare upptäcktes besöket.

Tre dagar efter relativ närkontakt upptäcktes att en asteroid passerat på ett tredjedels månavstånd från oss. Nära kan det ses som.

Namnet den fått nu är 2017001. Storleken på den är mellan 25-78 meter. En mörk stenbumling vilket kan förklara att den först efter att den varit i närområdet upptäcktes på sin färd härifrån av ett teleskop på Hawaii i solens sken.

Det är en större storlek mot den asteroid vilken överraskande slogs ut i atmosfären över Chelybinsk i Ryssland för några år sedan och ca 1000 personer fick glassplitterskador av söndersprängda fönster orsakade av tryckvågen.

Händelser av detta slag är nästintill omöjliga att förutse och säkert kommer olyckor orsakade av oväntade asteroider att ske även i framtiden.

Om en bättre övervakning av solsystemets objekt kan göras är troligen möjligt i framtiden. Men just nu ser det inte ut att vara det. Många gånger är det istället idag slumpen som gör att mindre asteroider upptäcks.

Bilden ovan har inget med texten att göra utan är enbart en illustration av hur ett besök av asteroid kan se ut från Jorden.

Forskare har upptäckt att det finns stora mängder vatten på månen

I vulkaniska avlagringar undersökta av forskare på Brown University visar överraskande att tidigare rön om sparsamt med vatten på månen inte stämmer.

Undersökningarna kommer från satelliter vilka gjort mätningar vilket ska bekräfta detta.

Undersökningar av detta slag tar tid och är svårt. För att mer utförligt förstå hur det gått till läs om detta på medföljande länk i detta inlägg.

Det intressanta är att finns mycket vatten där vilket ger större möjligheter för en framtida bas på månen att klara sin vattenförsörjning.

Bilden ovan har inte med månen att göra där vattnet är bundet utan istället en bild av en framtida resa till månar där vatten finns flytande på ytan.

 Exempelvis till Jupiters måne Europa där visserligen stora saltvattenhav är frusna men dit forskare idag anser att det under denna is är mest troligt det finns liv i vårt solsystem. 

Men bilden kanske bättre illustrerar en färd till månen Titan vid Saturnus där flytande metan finns hav vilka säkert är möjliga för båtar att framföras på. 

Det ska finnas en del ensamvargar av planeter däruppe

För ett tag sedan antogs att det ska finnas ett stort antal av ensamma jupiterstora planeter vandrande mellan solsystemen i vintergatan och troligen även i andra galaxer.

Säkert även mindre objekt eller planeter än av jättegasplaneten Jupiters storlek också.

Inget har på senaste tiden motsatt sig detta förutom en sak. Mängden som antogs bör räknas ner. De finns men inte i det stora antal som förmodats. Kanske en per fyra solsystem däruppe. Men inte mer. Säkert är vissa gasplaneter men säkert finns även stenplaneter också därute i ensamt majestät.

Nu ska vi  inte i dessa räkna in den gäckande planet 9 vilken antas finnas mörk och ensam någonstans i eller lite utanför Kuiperbältet där  Pluto ingår. Mycket tyder på att den finns. Men den ska ses som tillhörande vårt solsystem.

Bilden illustrerar en ensam gasplanet någonstans utanför solsystemen i Vintergatan ensam och fri. Illustrationen kommer från NASA.

Antimateria vet vi finns men nu har en ny partikel förvånat forskarna änglapartikeln är funnen.

Antimateria finns. Att den inte är vanligare är förvånande. Men kanske finns galaxer uppbyggda av antimateria.

Alla partiklar verkade ha sin antipartikel. Uppbyggd av atomer där vår materia är uppbyggd spegelvänd och kallas då antimateria. Där den elektron är positivt laddad istället för som  den elektron vår värld är uppbyggd av negativt laddad. Där positronen är negativt laddad till skillnad från vår materias positivt laddad. Mötet mellan dessa atomers motsatser innebär omedelbar utplåning av båda.

Men det finns en kvasipartikel uppkommen ur elektroners kollektiva beteende. Dessa partiklar är både materia och antimateria samtidigt och kan ses som vandrande bomber.

Man kan se dem som bubblor i en drink de uppstår och finns. Men är likväl inte helt som en partikel i sin konsertens.

Förslagsvis har namnet på dessa partiklar bland en del forskare blivit  änglapartikel. Läs mer om dessa partiklar vilka inte helt är partiklar utan något annat frågan är vad här.

Partiklar vilka ibland ses som spökpartiklar är något forskare söker mer kunskap om.

Bilden kan illustrera människans tänkande över sig själv och universum. Något människan alltid gjort.

De partiklar vi här intresserar oss för kallas av en del för spökpartiklar och finns överallt men gäckar forskare som försöker veta mer om dem.

De genomtränger allt och finns överallt. Namnet på dem är neutrinos.

De skapas i kärnreaktioner och i betastrålning.

I solen skapas varje dag så många att en människa dagligen genomströmmas av 100 miljarder av dessa partiklar om de nu ska kallas partiklar vilket diskuteras.

Underjordiska laboratorier försöker mäta och fånga någon av dessa objekt för att förstå mer om dem och hur de agerar.

Det är ett spännande forskningsfält och för att förstå mer om detta ämne läs vad som står här på medföljande länk.

Skolbarn hjälper till att mäta storleken av galaxers svarta hål.

I troligen alla galaxers  centrum finns ett svart hål. Tills för inte så länge sedan var det svårt att mäta hur stort detta var i en speciell galax.

Men nu har en formel hittats för hur sambandet mellan en spiralgalax armar och storleken på en galax svarta hål upptäckts.

OBS: det gäller bara spiralgalaxer vilka kan delas upp klassmässigt utefter storleken av dess spiralarmar. Övriga former av galaxer har ännu inte upptäckts en formel eller ett samband med för att räkna ut deras svarta hål utifrån deras formbildning. Men troligen finns det.

Formeln utefter olika slag av spiralgalaxer och dess mätning är relativ lätt och kan läsas mer om här.

Även skolbarn kan i sina klassrum om de har rätt mätutrustning hjälpa till med mätningar av nyupptäckta eller tidigare ej mätade spiralgalaxers armar för att den vägen katalogisera dessa.

Ett säkert intressant område för många skolbarn på en eller flera matematiklektioner eller fysiklektioner.

OBS bilden har inget med artikeln att göra men i länken ovan kan lösas om projektet.

Trappist 1 solsystemet med sina sju planeter sågs som ett planetsystem med stora livsmöjligheter. Men skenet bedrog.

Det var i början av detta år 2017 upptäckten av detta system gjorde många extatiska. 40 ljusår från oss i vattumannens stjärnbild hittades detta spännande solsystem med en röd dvärgstjärna och dess sju planeter. Planeter vilka i flera fall låg på ett avstånd från sin sol vilket skulle göra dem till livsmöjliga exoplaneter.

Spänningen och undersökningen av detta område har sedan dess varit omfattande.

Men som vi vet är röda solar svala solar i förhållande till gula och blå. Detta gör att liv på planeter runt en röd sol innebär betydligt närmre avstånd mellan planeten och dess sol.

Först kanske man inte tänker på att detta är något problem. Men det är ett stort problem för livets uppkomst.

Radioaktivitet från solen blir betydligt starkare i utkastningarna från solen som når planeten då denna ligger närma sin sol.

En strålning vilken till nära 100% säkerhet av vad vi idag förstår kan och får planetens atmosfär att förstöras och därmed livets möjligheter att existera och uppstå. Detta är vad troligast risken är i detta solsystem.

Trappist1 och dess planeter blev därmed inte vad vi hoppades utan ännu ett solsystem där inget liv kan finnas. Sökandet fortsätter på andra platser.

Mystiska radiosignaler från en relativt närliggande Stjärna har upptäckts och tolkats. Spänningen som steg blev en flopp.

Svårförklarliga radiosignaler har nyligen upptäckts komma från en stjärna 11 ljusår från oss. Signalerna är däremot inte aktuella utan utsända för 11 ljusår sedan. Konkret 11 år sedan.

Stjärnans namn är Ross 128 och är en röd stjärna i jungfruns stjärnbild.

Det var det 12 maj i år en tiominuters signal kom från denna riktning på en frekvens aldrig tidigare hörd från röda stjärnor.

Röda stjärnor kan i perioder ge stora utkast av elektromagnetisk strålning men hittills har det som upptäckts från dessa objekt varit på betydligt lägre frekvens än denna hade.

Det kunde även kommit från något annat objekt mellan stjärnan och oss men något sådant objekt har inte hittats.

Signalen skulle även kunna ha kommit från en passerande satellit mellan radioteleskopet och Jorden. En satellit från oss själva däruppe. Men just detta slags signal har aldrig någon satellit av jordiskt ursprung sänt ut.

Även något slags interaktion mellan stjärna och en av dess planeter skulle teoretiskt kunna ge en tillfällig signal av detta slag. Men inga planeter har upptäckts i omloppsbana runt denna stjärna.

Läckage av någon signal något så litet som en mobiltelefon in i radioteleskopet kan även ge en förklaring. Även andra slag av läckage kan ge förklaringen. Men då inga andra objekt därute har visat detta läckage från samma anläggning på samma tid anses det mindre troligt.

Även teorier om utomjordiska intelligenser har diskuterats och kan inte uteslutas. Men studerandet måste i första hand fortsätta av Ross 128 och området däromkring för att söka en rimlig förklaring. Alla möjligheter var öppna för att det kan vara vad som helst som upptäckts.

Men några dagar senare kom gåtans lösning. Interferens från en satellit. Så var denna spännande upptäckt inte så spännande längre.

Teleportering inom kvantmekanik har fungerat igen. Går sändningen utanför tid och rum? Ingen kan svara på det idag.

Det har tidigare experimenterats med teleportering och i kvantmekaniken kan det fungera. Däremot finns inget just nu vilket kan ge positiva möjligheter att teleportera större föremål likt människor vilket görs i science fictionfilmer.

Kinesiska vetenskapsfolk har senast lyckats påverka kvantar på jorden så

dessa kunnat påverka kvantar att ta samma form i rymden och den vägen sända meddelande.

Mystiken av hur det fungerar utan att tid har gått är spännande men inte löst. Det enda vi vet är att det har fungerat.

Citat:The weird part is that once the state of the first particle is measured, the second one somehow "knows" what state it should be in. The information seems to travel instantaneously, without a speed-of-light limit. Slut citat.

Frågan kanske fler än jag ställer är om informationen som sänds inte sänds genom vårt universum av tid och rum utan tar en snabbare väg genom parallella universum och det just därför inte kan upplevas tid av sändare till mottagare här?

Ingen vet.

Barnhards stjärna blir den åttonde röda stjärna vilkens omgivning noga ska undersökas i jakten på exoplaneter.

Sökandet efter liv på näraliggande röda stjärnor görs för fullt just nu. I tur står Barnhards stjärna vilken ligger på ett avstånd från oss på sex ljusår i riktning mot Ormens stjärnbild men tyvärr inte synlig för blotta ögat.

Det är Arecibo Observatory i Puerto Rico som har tagit på sig uppgiften och blir och är därmed en av alla dessa teleskop och observatorier runt Jorden vilka hjälper till med  att söka efter exoplaneter.

En spännande uppgift och vad man frågar sig är vilket observatorium som blir först med den ärorika upptäckten att först ha upptäckt en exoplanet vilken har liv av någon form. Om nu denna finns.

Säkert kommer missuppfattningar många gånger i framtidens upptäckter att peka på liv där inget fanns när undersökningar  finslipas. 

Men då blir frågan, vilket observatorium kommer först att göra detta misstag? Misstaget kommer, garanterat, förr eller senare.

När solen en gång sväller upp och gör livet omöjligt på Jorden finns ett sista djur vilket kommer att finnas längst kvar här

Det finns ett djur vilket överlever alla former av naturkatastrofer och även har överlevt i rymdens vaccum under ett  experiment 2008 av svenska forskare.

En supernova i närområdet med otroliga strålningsskador på Jordens liv och utdöende skulle inte bekomma björndjuret.

När solens tid en gång är slut och den sväller upp o slukar Jorden är Björndjuret det sista djur som försvinner av Jordens liv.

Vi har mycket att lära av detta djurs DNA om livet och dess möjliga uppbyggnader.

Det otroliga är att detta djur kan ligga i dvala under mycket lång tid för att sedan vakna igen. Hur länge vet man inte. Därför vet ingen hur gammalt ett björndjur kan bli. Kan det vara så att det kan leva i evighet?

Släkten Björndjur är små djur från en hundradels millimeter stora till 1 mm.

Långt därute finns en rad av galaxer med sina hemligheter i ett supercluster.

Varför ser det ut som det gör? 

Big Bang vad var du? 

Hur uppstod du?

 Finns en intelligens bakom? 

Gud? 

Finns Big Bang i massupplagor genom evigheten och därmed multiuniversum? 

Finns obegränsat av kopior av oss  skilda åt i tid och rum i andra universum?

 Finns andra varelser från vårt eget universum och kan de besöka oss?

 Är det vi själva i en annan upplaga som finns i eventuella besök här i de UFO vilka en del anser har besökt oss?

Tankar människan kan fundera över och som illustreras genom bilden ovan.

Nu till ett mysterium från vårt universums skapelse och troligast BigBang.

4000 miljoner ljus år från oss i riktning mot Fiskarnas stjärnbild ligger ett cluster med galaxer på rad.

En syn vilken behöver stora teleskop för att avnjutas.

Men det är inte detta som i första hand är intressant utan istället varför en så stor samling av galaxer ligger radad upp på detta sätt.

Något från universums skapelse måste detta visa. Men vad?