Kaos, neuros, vi upplever saker olika och tål därför motgångar olika bra.

Någons motgång är en spännande nystart för någon annan.

Men även upplevelser av likartat slag upplevs olika av olika personligheter.

En människa är känslig eller okänslig enligt sitt arv och den miljö denne finns i.

Finns reträttväg blir kaos längre bort vid en problemfylld dag. Om inte kan det bli kaos.

Alla är vi olika och alla behövs. Vi är en sammanhållande enhet kallad mänskligheten.

I denna finns alla slag av individer, alla unika. Om så inte varit fallet skulle mänskligheten varit en enda organism utan egen vilja och egna valmöjligheter och vi hade inte utvecklats från amöba stadiet eller från den dag vi skapades, beroende på gudstro.

Genom unikheten har vi skapat en mångfald möjligheter och uppfinningar som kan användas, fastän få användare förstår hur de är konstruerade.

Människan är unik, mänskligheten en sammanslutning av dessa unikheter.

Finns likhet mellan kropp och psyke?

Förr ansågs kroppen avspegla psykets struktur.

En hållningslös kroppskonstitution speglade ett likt psyke. En psykiskt labil person hade sin kroppshållning och sina rörelsemönster.

Allt speglades i fysiken som var onormalt i psyket. Idag bedömer man inte en människa psykiskt efter detta. Man har förstått att intelligens, empati och begåvning ex inte har med det att göra, om en människa är handikappad eller har en dålig kroppshållning.

Tankarna ovan hade med rastänkande att göra. De var samma andas barn i samma tid. Även under 1960-70 talet talade man och tänkte i dessa banor inom psykiatrin.

I dag talar man om kroppsspråk, vilket är något helt annat. Detta kan spegla en människas känsloläge om denne inte har ett pokeransikte eller lärt sig dölja vad den känner.

Men detta är något helt annat och även rumsrent tänkande i dag så det tar jag inte upp här och nu, igen.

När konst blir enbart konstigt.

Konst bör väl vara något man kan se och njuta av?

Någon bör se det, annars blir konst ett ord likalydande med konstigt.

Det som är konstigt blir något få försöker förstå meningen med, istället ses det som oförståeligt, sjukt, ickemänskligt eller helt enkelt inget att fästa sig vid.

En konstnär bör skapa sig eller få en publik. Den som inte får detta kan knappast kalla sig konstnär mer än inför sig själv då denne då skapar för sig själv.

Fantasiskapelser enbart för glädjen att göra det ingen förstår meningen med.

Sedan finns det konstnärer som gör alster för att väcka uppmärksamhet genom äckel eller onaturligheter som få psykiskt friska önskar få se.

Ex; Det berömda Tate Gallery i London har betalat 22300 pund – över 300000 svenska kronor – för en burk som innehåller mänsklig avföring. Aftonbladet 2002-07-01.

Detta är inte konst bara genom att det är något som få önskar se och de som önskar detta kan titta ner i sin egen toalettstol när de tömt sin tarm.

Få njuter av något som detta. Barnsligheter av konst som egentligen inte är konst utan något vem som helst utan (oftast) ansträngning eller med fantasi kan producera.

Det finns fler sjuka barnsligheter inom konstvärlden Men detta är en av de saker som absolut inte ska ses som konst utan enbart som något som ska locka publik genom sitt udda utställningsförfarande. Vem njöt av bajset ovan den gången det visades? Var någon så dum att den köpte någon annans bajs?

Om det nu var till salu.

Har allt ett ändamål eller har inget det?

Har allt som sker eller görs ett ändamål eller är det slumpartade händelser? Kanske det är determinismen som råder.

Men om vi enbart ser till ändamålstanken här, så ser jag det som följande.

Någon gör något för att handlingen ska resultera i ett planerat resultat. Vad resultatet än blir rör det inte ändamålstanken. Agerandet gjordes utifrån vissa tankar och förförståelse.

Men var agerandet utifrån ett ändamålstänkande eller inte och gäller det alltid isåfall?

I vissa fall finns en tanke innan handlingen och då kan man se handlingen som ett agerande för att nå ett mål som tänkts ut eller setts som möjligt om handlingen utförs. Ett mål som har ett syfte för den som agerar, ofta är syftet tillfredsställelse av något slag. Makt, pengar, sex eller något annat större eller mindre i vardagen.

Men lika ofta eller oftare är en handling något som sker utifrån en reflexrörelse där man inte kan förutse resultatet. Man agerar utefter sin personlighet eller sina fobier eller arvsanlag.

Ofta är det ord som sägs utan att de är väl genomtänkta. Men ord kan ha makt att förändra och förändra åt alla håll. Så många gånger kan man se dessa ord till någon annan som slumpartade, om man inte börjar analysera enligt Freud.

Men det ger i vilket fall som helst effekt på någon och än mer en själv. Att man plötsligt möter någon medmänniska och svarar denne slumpartat ogenomtänkt är deterministiskt då man måste se detta även från det andra subjektet.

Denne sa även, oftast, något denne inte tänkt igenom och resultatet blev och blir i många fall slumpmässigt utefter vad som sas och hur det mottogs och resulterade i nuet eller framåt.

Svar på rubriken ovan blir härmed att vissa handlingar har ett genomtänkt ändamål, vissa inga.

Historien skapar nya människor.

Vi människor förändras generation för generation.

Vi får nya värdemallar utefter vad som hänt i vår tid, vilket är en spegling av vad som hänt tidigare. Vår tid präglas utifrån detta med tillägg av de förändringar som sker.

Vi förändras utifrån att vi önskar förändras i tonåren när vi skapar vår egen identitet skild från våra föräldrar.

Vi präglas av vår uppväxt och vår tids miljö och agenda och skapar utifrån detta något annorlunda.

Frigörelse av vår barndoms kultur gör att vi trotsar auktoriteter och värderingar för att skapa en ny, som vi tror, bättre tillvaro.

Här finns även förklaringen till hur 60-talsgenerationen med Reinfeldt och Borg i spetsen kunde få majoritet till att krossa välfärden för många i Sverige. Den krossades för alla de som är arbetslösa och sjuka.

Denna agenda skulle aldrig fått majoritet bland 50-talister och tidigare generationer. Hade den kunnat få detta hade vi aldrig haft ett så långt socialdemokratiskt välfärdssamhällsbygge.

Var tid har sin agenda. Men jag tror likväl att framtidens dom blir hård mot Alliansens politik, hur populär den än är just i vår tid och säkert blir ytterligare en mandatperiod. Men sedan blir det lika säkert stopp för den.

Kan man utbilda sig till konstnär?

Knappast.

Man kan utbilda sig till att förstå konst av skilda slag. Att njuta av konst.

Att uppleva skönheten i den kan man även lära sig. Men alla upplever dock någon slags konst som vacker. Oftast ser många det som vackrast när ex en tavla har stora likheter med verkligheten.

En tavla som liknar ett fotografi med den skillnaden att tavlan är målad i olja. Hötorgskonst kallades det förr och sådan hänger i många äldres hem.

I dag köper många konst de inte tycker om eller förstår för att i sitt hem ändå ha något som ska ge intryck av bildning och konstintresse.

Men nu till frågan, kan alla utbilda sig till konstnärer som kan skapa något andra ser som unikt och vackert? Om man inget anlag har för att skapa, blir svaret nej.

Då får man skapa för sig själv, kanske på samma nivå som barnet. Men har man en ådra, ett arv för att skapa, kan man lättare lära sig använda denna om man skolas av andra konstnärer. Detta blir svaret.

Vad är något som är förbryllande?

Förbryllande är något som är konstigt, mystiskt eller förvånande.

Någon som uppför sig på ett vis som inte någon förstår eller räknat med. En händelse utöver det normala som plötsligt skett till allas förvåning och undran.

Någon som kanske klär sig på ett sätt och ger uttryck för något annat än dessa signaler normalt ger i klädstil.

Ord som sägs i första skedet som uppseendeväckande, utsagor som sedan visar sig ha en betydelse ingen först förstod.

Förbryllande är det man inte kan ta på eller förstå men likväl är där mitt framför näsan på oss.

Konfirmation tradition lik julfirande

Hur många vet varför vi firar jul?

Förr visste alla det. Då hade vi fortfarande ett ämne som hette kristendom i skolorna. I dag ses de kristna som en sammanslutning av sektkaraktär av en del. Andra som människor som gemensamt umgås med olika sammankomster där enbart de initierade får vara med eller är välkomna i gemenskapen utanför själva gudstjänsten eller konserten som besökts.

Den som ej har bekanta inom detta gebit har få möjligheter att komma med i gemenskapen utanför avsittningarna i kyrkan.

Jul ses som gåvohögtid i dag och som en möjlig fritid där man mer eller mindre av tradition träffar släkt av skilda slag. En ferie många älskar andra hatar då det ställs krav på att umgås medan man själv ingen har att umgås med.

Konfirmation vet ännu färre vad det innebär. Det som förr var inkörsporten till vuxenlivet är i dag något få genomlever och som få gör annat än av tradition pådyvlade av sina föräldrar med hopp om fina presenter och kontanter efter genomgången.

Har du en negativ inställning till din närmiljö?

Då är du troligen introvert.

Ser du enbart påfrestningar och oroligheter i din närmiljö? Oöverskridliga hinder, en önskan om att inte störas, en önskan om lugn och ro..

En önskan om att lämnas ifred?

Då har du en negativ inställning till den miljö vari du lever. Kan då en skiftande miljö förändra detta? Knappast, det blir än mer oroligt bara att göra detta. Resultatet blir säkerligen minst lika hopplöst.

Sanningen är att du är introvert. En personlighet som du måste acceptera att du har och får leva med.

Vad kan du då få ro med? Du kan troligen skapa ett introvert intresse. Att läsa böcker, måla eller skulptera. Ting som passar den som önskar leva i första hand med sig själv. Du kan skriva, men tyvärr gör många gånger ditt introverta inre att du skriver för byrålådan.

Du önskar många gånger att inte synas. Men något som introverta kan vara duktiga på är att skriva dikter. Kan du det är du troligen introvert . Dina känslor kan inte speglas utåt men däremot skrivas ned och många skulle säkert tycka de är bra om du bara vågade dig på att publicera dina texter.

Introverta behövs för att lugna ner miljöer för extroverta. Konstverk behövs i öppna miljöer och flertalet av dessa är framställda av introverta konstnärer och många som ser positivt på och njuter av dessa är extroverta människor.

Varför fick vi rastänkande och hur kunde den fortleva i vår tid?

Varför söker människan åtskillnader där inga finns? Troligen för att se sig själv som förmer än någon annan.

Att då segregera människor i värde som ex i dagens politik där långtidsarbetslösa och sjuka ska ses som parasiter och ses som självklara att diskriminera, skattemässigt och att dra ner bidrag för när de är utanför arbetsmarknaden, ses som legio. Bidrag har även fått en negativ betydelse.

Vad faran i detta hugskott av Alliansen, vars medlemmar knappast sett baksidan av att inte ha en inkomst, kan leda till är modern raspolitik där människor sorteras in i fack igen. Vi har redan sett detta i asylsökande som ses som sökande bidrag och inte arbete och fristad från krig mm.

1930-talets Tyska tänkande smyger sig på i större omfattning igen över hela Europa. Där sågs judar, arbetslösa och sinnesslöa som icke önskvärda.

Man delade upp människor i raser likt ex hundar görs i dag.

Man delade upp i raser enligt hudfärg och för att ytterligare mer skulle skilja letade man även efter olikartad huvudform och mätte skallar för brinnande livet.

Men människor är av samma art men av skilda sorter utseendemässigt. Ta följande ex: Gula ärter och gröna ärter är olika sorter men av samma art.

Så ska även människor ses. Olika hudfärger men samma art. Arten Homo sapiens.

Låt de som segregerar och letar skillnader på människor själva bli segregerade i sina uppfattningar och fördomar. Varifrån de än visar sig. Ja, låt även Alliansens politik gå till historien efter nästa val för framtida forskning när allt lugnat ner sig och vi nyktert och sakligt kan försöka förstå hur en politik med ett mantra som jobblinjen, där man segregerar människor som mindre värda om de är sjuka och arbetslösa, kunde få fotfäste.

Visst, Alliansen kunde spela på människors egoism genom att ge de som hade arbete skattelättnader och inbilla människor att de arbetslösa inte ville arbeta, de sjuka var ickesjuka mm. Fördomar finns alltid.

Nazitiden hade ex stora fördomar som de speglade på den tyska befolkningen och hade stora framgångar med denna politik. Men Sveriges fördomar kommer troligen till stor del ur fördomar mot flyktingpolitiken som sedan fått fördomar att riktas även mot arbetslösa och sjuka.

Sammanslutningar av likartade, var hör du hemma?

Grupperingar finns av skilda slag. Då människan är en social varelse och utöver det en gruppvarelse gör det att man söker sig till likar inom något område för att bli bekräftad.

Bekräftad som en i en grupp i en sammanslutning av likasinnade. Förening, vänskapsband, släkt, fotbollsfan eller vad som helst där man är mer än två.

Två blir ett par men knappast en sammanslutning av en grupp. Med tre och fler kan man dock benämna sig en grupp.

Ensam bryter däremot gruppvarelsen människan ihop eller kollapsar till en egenkonstruerad verklighet och ses som udda av andra av den anledningen att den ensamme blir udda på ett eller annat sätt.

Men att hitta den grupp eller sammanslutning där man känner sig hemma kan vara svårt. Man kan ju inte bara acceptera en viss hållningspunkt för att accepteras. Många gör det men den som gör det mår inte bra och blir en medlem som används för andras syften utan att dela dessa.

Många i dag hoppar dock från den ena gruppen till den andra då intressen skiftar, experimentlustan är stor och oron i vårt sociala samhälle är enorm genom den förändringshysteri som kräver offer över hela vår sociala urbana hela tiden föränderliga samhällssystem.

Vad står du som inflytande under?

Ingen? Tror du ja. Dina föräldrar? Inte? Jodå du står under inflytande av dina föräldrar även om du själv är äldre eller kanske till och med pensionerad sedan länge med egna barn och barnbarn.

Du präglades som barn av dina föräldrars fördomar och verklighetsuppfattningar för att inte tala om värderingar. I många fall värderingar eller handlingsmönster som kan ha funnits i din släkt i generationer långt tillbaks i tiden.

Man kan se det som arv. Sedan kan dessa inte alltid ha fått utlopp fullt ut beroende på vilken miljö du växte upp i med dina föräldrar. Dina föräldrars arv från två släkter blev till något annorlunda i din familj. Om dessa grenars arv och värderingar inte kunde sammanhållas blev nog dina föräldrar skilda åt. Är du äldre höll de troligen ihop hur stora schismer detta än gav men då fick någon underkuvas.

Allt går igen och så även släkter. Släktled följas på släktled och de problem som finns i en släkt medföljer till nästa generation. Härifrån kommer uttrycket arvssynd.

Om du vill veta vem du är sök dina rötter.

Meningsfullhet och meningslöshet är subjektiva värderingar

Det någon ser som meningsfullt agerande ser någon annan som meningslöst agerande. Många gånger är det så. Meningsfullhet och meningslöshet hör ihop med hur ett subjekt ser på något intressemässigt, värderingsmässigt eller förförståelsemässigt.

Är det meningsfullt för någon att gå en kurs i självförverkligande är det lika meningslöst för någon annan att gå en sådan kurs om denne ser det som flum.

Man kan ge många exempel på motsatta värderingar av något. Mycket av värderingar kommer ur klasstillhörighet, kulturbakgrund, levnadshistoria, arv och miljö.

Men nog är det spännande att tänka utefter detta då all media är uppbyggt utefter att sälja och då utefter flertalets nyfikenhet eller sökande efter bekräftelse på sina fördomar. Därför nämns ex inte långtidsarbetslösas situation i Sverige i dag i media. De flesta av dessa är lika arbetslösa i dag som innan Alliansens jobbpolitik.

Skulle media tala klartext om förhållandet skulle många människors fördomar mot långtidsarbetslösa krossas. Men då skulle media få mindre köpare då majoriteten vill se Alliansens politik som bäst då de själva upplevt stora förbättringar skattemässigt som löntagare. Detta fastän ex kvällspressen gärna tar till eländesbeskrivningar för att sälja.

Vi får inte heller glömma att nästan all media ägs av borgerliga intressen.

Majoritetens värderingar och livssyn säljer bäst i dag därför nämns ex långtidsarbetslöshet enbart som statistiska uppgifter och aldrig att det till stor del är samma personer i dag som innan den stolta Alliansen kom och sopade bort välfärd för alla.

Tänk vad språk som försvunnit

Människans språk har varit av hur många olika slag som helst och i dessa skilda språk har det funnits skilda dialekter.

Men från början hade troligen varje stam sitt eget språk och stammarna umgicks knappast. Ur dessa stammar har sedan våra mänskliga språk kommit, alla språk i dag och tidigare har sitt ursprung från någon enskild stam av människor långt tillbaks i tiden.

Naturligtvis har språken förändrats över tid. Men grunden av ett visst språk anser jag komma från en enskild stam från fornstora dar eller stenålderns gryning då stammar bildades.

Många språk är utdöda andra så förändrade genom tiderna att de inte har något som är lätt att se som ursprungsspråk. Men de bör finnas i någon betoning eller i något ords betydelse.

Lite språkfilosofi, semantik kanske man kan kalla det, blev det i dag.

När människan erkände att hon är begränsad i tid och rum

Detta hände enligt Knut Kjellberg (1867-1921) när människan byggde det första altaret. Man sökte då något utanför det begränsade livet i tid och rum för att ge en meningsfull fortsättning och ett ändamål med livet.

Djur har, vad vi vet, ingen känsla för att detta liv är begränsat. Människans plåga är att vi vet.

Återfödelse har i många religioner varit en tröst man trott och tror på. Men är den inte mer skrämmande än trygg att tro på?

Om man skapats för återfödelse och haft tidigare liv då är det meningslöst att tro på något man inte har minnen av. Då är detta lika meningslöst som att ingen tro ha. Det man inte kommer ihåg är meningslöst. Då är kristendomen bättre, här ser man varje barn som en helt ny individ utan något förflutet men med en möjlighet till evigt liv i en framtida värld hos Gud.

En tanke jag har om återfödelse, vilken jag inte tror på, är följande.

Vad är tid och vart tar tid vägen?

Om man tänker efter så bör den som återföds kunna hamna var som helst. Inte tvunget i ett framtida liv utan lika gärna kan den som återföds efter ett liv i vår tid födas till ett liv i det förgångna. Den som går vidare ex 2009 kan återfödas år 1403 exempelvis.

Lite tankar att grubbla på.

Forskare tar sig rättigheter

Hur då? Kanske man undrar. Jo, genom att söka respondenter, forskningsobjekt och frivilliga efter eget huvud och subjektiva värderingar.

Man söker ibland objekt eller subjekt för att få förståelse utefter sin förförståelse och få denna bekräftad.

Ibland söker man kunskap inom nya fält men oftast beror resultatet på vilken ideologi forskaren har. En moderat forskare som forskar inom politiska fältet statskunskap exempelvis. Han eller hon hittar motsägelser eller omöjligheter inom det vänsterpolitiska fältet och tvärtom.

Den opolitiska forskaren inom statskunskapen kan inte finnas. En person som läser statsvetenskap är politiskt intresserad och har subjektivt en värdering av områdets teoretiker.

Man har en ideologi och utefter denna forskar man. Därför ska man ej ta forskningsresultat som absoluta sanningar utan läsa dem kritiskt. Alla rapporter kan förfalskas beroende på vilka glasögon man läser dem med och så ska det vara.

Är brottslingar sinnessjuka?

Knappast. Visst finns psykopater som mördar enligt sitt sätt att se på verkligheten och därför inte förstår varför andra inte ser denna som de gör.

Men en brottsling socialiseras in i den värld där brottslighet inte ses som sådan. Jag tänker här på ekonomisk brottslighet. Det finns få nya konstellationer av gängbildning i den professionella undre världen. Alla syndikat har en historia.

Denna går långt tillbaka till ex maffian på Sicilien. Vi kan ta ett ex. Hells Angels som startades av personer som kom hem från andra världskriget och sökte något meningsfullt att leva med. Jag tror inte mycket på att de startade från ingenting den gången utan hade eller fick kontakter i maffian i USA. Maffian hade funnits länge och i den socialiserades människor in och gör så än i dag.

Stora brottssyndikat med ekonomisk brottslighet som meny uppstår inte ur intet utan har en lång historia bakom sig. I dessa syndikat finns grupperingar av alla slag som samarbetspartners. De är en ekonomisk makt som följer med i samhällets utveckling och måste ses som organisationer med lika stor makt som storföretag eller regeringar. I många fall har de sina kontakter även i dessa till synes helt lagliga organisationer eller regeringar.

Men börjar man rota i detta så blir det troligen svårt att veta vad som ska eller kan ses som lagligt eller olagligt.

Så brottslingar är i de flesta fall inte sjukare än någon annan. De är som vem som helst men har en annan social struktur som ses som helt normal om man ingår i deras nätverk. Det är min tolkning.

Självständig målsättning

Vad är nu detta? Målsättning kommer ur ett i dag stort modeord som inom företagarvärlden innebär mål att förverkliga (målstyrning av verksamheten). När detta väl är nått skapas ett nytt mål att arbeta mot alternativt arbetas målet om eller skapas delmål för att leda till det hägrande slutmålet som alltid blir början till ett nytt mål.

Det är cirkelresonemang då egentligen inget slutmål existerar utan bara en resa mot något som ännu inte existerar eller kan nås då allt förändras och förutsättningar får arbetas om hela tiden. Målen i sig är ofta arbetade fram inom en grupp där man fått ge och ta för att överhuvudtaget hitta mål alla kan eller motvilligt accepterar att arbeta för.

Det blir gruppens mål man styr mot med ett styrdokument som få förstår eller bryr sig om.

Ett självständigt mål däremot är ett mål där en person själv utarbetat en tanke som denne önskar förverkliga och gör allt för att det ska ske. Ett mål denne förstår och önskar, vågar arbeta mot och ser möjligt att nå.

Enskilda kan därför självständigt hitta mål att förverkliga och arbeta mot. Sportutövare hör till denna kategori.

De har självständiga mål, medan klubben eller förbundet har mål för en grupp, vilket är gruppmål som delas av alla mer eller mindre motvilligt likt organisationsmål ovan.

Detta är mitt målresonemangstänkande, självständig målsättning kontra målstyrning genom gruppsamverkan.

Något ur Kierkegaards tankevärld

Kierkegaard var en stor tänkare från Danmark som påverkade många med sin världsbild.

Men många ser honom inte som filosof utan mer som en grubblare utan egen filosofi. Länken ovan säger lite om honom men inte mycket som är att ta på. Läs hellre någon bok om honom eller någon av hans egna böcker.

Men vad ska man lägga i begreppet grubblare som många ser honom som. (Filosofins Historia Skirrbeck och Gilje, Daidalos förlag).

Kan inte grubblare och filosof ses som synonymt? Båda begreppen innebär ju tänkande över tillvaron.

Men grubblaren utarbetar inte en egen världsåskådning eller ett eget system av tankar över tillvaron utan grubblar över detaljer över densamma.

Det är skillnaden på filosofen som utarbetar en egen filosofisk tanketråd som spänner över tillvarons mysterier. Medan grubblaren funderar och ev beskriver delar av detsamma.

Missbrukad kvinnokraft

En bok med denna titel skrevs av vår store pedagog Ellen Key. Men det är inte denna eller bokens innehåll jag tar upp här utan istället fria tankar utifrån dessa två begrepps betydelse i sitt sammanhang.

Varför sågs kvinnor som billigare arbetskraft i många år? Svaret är svårt att se då kvinnor likt män är lika goda arbetare i de flesta fall. Kanske med undantag förr i den tyngre industrin där tunga lyft var vardagsmat. Män har i de flesta fall större muskelkraft.

Men i dag behövs muskelkraft inte till så stor andel som förr.

Hjälpmedlen är fler, där lyft görs, för att lyften ska gå snabbare och effektivare.

Att kvinnor ändå i många år fick sämre lön handlar om kultur. Kultur som kommer ur att kvinnor var hemma i större utsträckning och därför inte deltog i arbetsliv utanför hemmet.

När sedan kvinnor kom ut såg arbetsgivare en möjlighet att få billig arbetskraft. Tyvärr förstod inte männen detta utan gick med på denna uppdelning fastän det innebar mindre inkomst för hushållet. Dumheter gick före realism och så fick vi lön efter kön i många år.

Varför män var så dumma är i dag svårt att förstå men manlighet likväl som kvinnlighet har mycket dumheter inom sig kulturellt och historiskt.

Att teckna är något som utvecklas genom åren

George Kerschensteiner var en föregångare i att uppdela teckningsförmågans utveckling i åldersgruppering av elever. Han upptäckte att den utvecklades år från år av eleverna utifrån vilken ålder de var i. Likt allt annat gör och just därför har vi åldersuppdelade klasser.

Men hur utvecklingen ser ut är individuell. Alla blir inte konstnärer eller tecknar så det ser naturligt ut. Därför är det svårt att ge en åldersuppdelad katalogisering i ämnet teckning. Alla kan med övning lära sig algebra om de har svårt för detta i den ålder de normalt ska kunna lära sig det. Men att teckna kan inte alla lära sig så att alla tecknar samma sak likadant.

Arv har säkert mycket med detta att göra, finmotorik likaså. Därför är detta ett ämne som kan vara svårt att bedöma likt andra konstnärliga ämnen som ex musik vilket inte alla har öra för. Att betygsätta konstnärliga ämnen bli aldrig rättvist utan bara ett sätt att katalogisera människor i något de inte kan påverka själva fullt ut betygsmässigt. Arv spelar i dessa ämnen mer roll än intresse.

Kemi i dag var alkemi förr

Kemi är efterföljaren till alkemin, vilket var allt från magi, guldproduktion till sökandet av de vises sten för att få evigt liv.

Mystik var något alkemisterna sågs som utövare av, men konstigt nog sågs dessa mystiker mer som rumsrena än häxor och trollkarlar gjorde. Troligen därför att de inbillade härskarna att de kunde framställa guld och att de letade efter elixiret för evigt liv.

Efterhand försvann dessa idéer inom skrået och alkemisten blev enbart kemist. Man kan även i dag se denne som blandare av diverse ämnen med syftet att få fram något nytt som hägrar i hjärnan.

Så skillnaden mellan alkemisten och kemisten är väl egentligen inte så stor, enbart magin är försvunnen. Fast man kan se många rön inom kemin som både mystiska och förvånande. Kemi är ett ämne som aldrig kan bli föråldrat, enbart utvecklas.

Hur färg uppfattas i förhållande till ljus

I olikartade ljus uppfattas färger annorlunda. En fotograf vet detta och får lägga till olika filter om en bild ska tas i gryningen eller vid solnedgången om man inte vill ha blå eller rödtonade landskap.

Detta kan säkert även ha betydelse vid förhör av vittnen. Någon säger kanske att den misstänkte hade en grönaktig jacka en annan påstår att den var blå. Om vi bortser från färgblindhet har säkert i många fall vittnet rätt. Vittnena såg personen från olika ljusförhållanden och därför såg klädseln annorlunda ut för dem.

Man ska därför ta vittnesmål som riktiga i de flesta fall och inte som nu oftast görs med en nypa salt. Man såg det man såg men det var riktigt bara under den tiden och i det ljusförhållandet. Därför är så många vittnen icke överens om färg på en bil eller liknande. I mörker blir färgproblemen än större.

Problemet är att veta under vilka ljusförhållanden ett vittne såg något och ur detta tolka fram det som bör ha varit den riktiga färgen.

Vad är vår tids katekes?

Förr skulle alla i folkskolan, fram till början av 1900-talet, lära sig och kunna katekesen. Martin Luthers korta bok om hur man skulle leva som kristen. Kristendom som ämne i skolorna fortsatte fram till mitten av 1960-talet. Det försvann ungefär när Sveriges alla kommuner till slut infört den nya skolformen, grundskola.

Men finns vår tids katekes, (måste-kunnande regler) i grundskolor av i dag?

Ämnet kristendom finns inte i skolorna i dag. Det är i dag få som vet vad kristendom innebär i generationerna som växt upp sedan 1960-talet.

Men istället har ett nytt ämne blivit ett måste ämne. Engelskan. Ämnet som i dag lärs in i tidig ålder. När jag gick i skolan började man på enkel nivå lära detta från femte klass. Det var nytt då att lära sig detta som obligatoriskt ämne.

Men i dag är de som inte kan engelska handikappade socialt. De kan inte läsa manualer då de flesta i dag är på engelska. Inte följa med i tevekanaler där man inte textar. Man kan säga att liksom de som förr inte kunde katekesen fick skämmas inför grannar m.fl. får i dag de icke engelskkunniga skämmas. Det tas som givet att alla kan engelska i dag. Vilket inte alla gör.

Min generation som först läste det i femte klass har i många fall aldrig blivit bra på språket och till dem hör jag. Men kontentan i detta resonemang är att ämnet för alla, kristendom, ersatts av engelska för alla i dag och det redan från tidiga barnaår.

Kartläggning av livet

Många planerar redan sitt liv som barn och då oftast utefter hur föräldrarnas liv ser ut, senare omplaneras det i protest mot hur föräldrarnas liv ser ut när barnet blir tonåring.

Ytterligare omarbetas planerna efter mode, tendenser och kompisar, idoler mm.

Men oberoende av hur planerna organiseras blir resultatet alltid något annat. Människan spår Gud rår kan i många fall vara något att tänka utefter oberoende av religiositet eller inte. Slumpen anser många att det är som fått dem att hamna på en viss plats som de inte kunnat förutse.

Men slump eller inte så är det många små handlingar och val som gjort att man hamnat där man är. Inte alltid egna val, utan ofta andras val när de omplanerat sina liv eller vanligast ett konsensus av detsamma. Att agera påverkar inte bara en själv utan även andra, okända som familjemedlemmar.

En kartläggning av livet kan därför inte göras i förväg bara en förhoppningskarta av vad man önskar just då. Kartläggning kan däremot göras bakåt. Men en förståelse av varför det blev som det blev är svårare att kartlägga, då så många små detaljer i en lång kedja har gjort att just du och även jag just nu gör det vi gör och är de vi är.

Lagens Mål

Målet är att straffa för att ge ickekriminella en tankeställare innan de frestas till brott. De ska tänka efter om det är värt risken att hamna bakom lås och bom eller böta en straffbot.

Lagens mål är att lagar ska kunna följas utan allt för mycket obekväma eller motsägelsefulla paragrafer. Detta kan diskuteras utifrån hur advokater kan vrida och vända på dessa till sin klients fördel.

Där av måste lagar skrivas om utefter hur de tolkas och omtolkas.

Lagens mål är ett rättvist samhälle. Dit har vi inte nått och kommer aldrig att nå då lagar omtolkas över tid och där av förändras hela tiden. Ingen kan heller hålla reda på alla lagar då de hela tiden nya kommer och kravet är att alla ska veta och hålla reda på dessa för att slippa påföljder.

Detta är lika omöjligt som att ha en lagbok i huvudet som uppdateras dagligen. Ingen vet vilka lagar som finns i sin helhet och därför blir lagöverträdelser relativt bedömda eller inte bedömda alls i många fall.

Kamratskapet är ett ursållningsförfarande

Vem vill du ha som kamrat? Vem vill ha dig som kamrat? Det är inte alltid samma person.

Ibland önskar du bli kamrat med någon för att det ger status, är lönande eller för att ni har samma intressen. Ja egentligen är det alltid något av detta som gör er som kamrater.

Arbetskamrater däremot är något påtvingat. Att söka en käresta är även det något annat då detta är attraktion som gör detta intressant.

Men kamrat av samma eller olika kön är något som båda måste se något värde i eller av för att det ska ske.

Vem är du kamrat med eller kanske bättre uttryckt vän med? Varför just denne eller dessa? Vad ser du i dem vad ser de i dig? Det finns någon ursprunglig anledning, sök den för att förstå dig själv.

Svårigheten med symboler

En symbol bör väl ändå en gång gjorts eller görs för att människor ska förstå den?

Visst det finns hemliga symboler för hemliga sällskap men de flesta är väl ändå för att alla eller så många som möjligt ska förstå dem?

Men se då på logotyper hur många känner igen en logotype för ett visst företag när de ser den? Få. Förr hette företag många gånger samma sak som ägaren oftast efternamnet med något tillägg. Fantasinamnen kom senare. Men ännu har många gamla namn något med första ägaren att göra. Ericssons hette först LM Ericsson, Lars Magnus Ericsson vårt första telefontillverkarföretag.

Ford är uppkallat efter bildaren av bolaget. Namn som är lätta att förstå och ta till sig.

Men alla nya färgklickar, logotyper, förstås av få om man inte ser varan samtidigt som de står för.

Varför all denna färgklickssymbolik utan sammanhang med företaget om man inte är mycket påläst om detta? Jag vet inte men jag ser det som att företag försöker få en unik symbol som inte kan förväxlas med något annat att sedan få utanför företaget förstår den har ingen betydelse i sammanhanget.

Däremot tycker jag att det borde ha betydelse att få ser den som något de associerar med företaget.

Vad är svenska språket?

Ett sammelsurium av olika dialekter och modeord eller en bestämd rikssvenska?

Rikssvenskan som är en dialekt vilken är menad som förståelig för alla oberoende var i landet personen bor och vilket även är den dialekt som lärs ut till de som önskar lära svenska språket.

Rikssvenskan är därför den dialekt som bestämts som rikets språk. Varför det är just denna dialekt och inte ex någon av de skånska dialekterna beror självfallet på att makten sedan länge suttit i Stockholm. Rikssvenskan är därför en dialekt som finns i Stockholm, däremot inte sagt, vilket alla vet, att det inte finns fler dialekter i Stockholmsområdet.

Men är då rikssvenskan det genuint svenskaste av dialekterna i Sverige? Knappast. Det genuint svenskaste finns inte. Dialekterna är otaliga och ingen kan ses som svenskare än någon annan. Däremot är dialekterna på väg att utjämnas och troligen kommer de att med tiden försvinna till fördel för någon dialekt som kommer att vara mycket lik rikssvenskan.

Detta därför att samhället mer och mer blir rörligt och ungdomar i dag försöker att i många fall motarbeta sin egen dialekt när de flyttar på sig men även annars till en rikssvensk dialekt.

Någon eller några generationer framåt kommer därför dialekter att vara mycket sällsynta. I förlängningen kommer svenska språket att bli en sammanblandning med det engelska språket och ännu längre fram i tiden kommer engelska troligen att bli det rikssvenska språket. Men då talar vi om 4 a 5 generationer fram i tiden.

Överansträngning kan ge effekt av oväntat slag.

Att arbeta utan att känna efter om man gör mer än man kroppsligt eller psykiskt orkar kan självklart ge både psykiska och fysiska kollapser och värre ändå om man lägger till ålder eller oförstående av ork. Men det kan även ge nya infallsvinklar.

En kollaps gör att personen ofta får tänka om och hitta nya sätt att leva på om inte hela ruljansen ska återupprepas och nästa gång bli än allvarligare.

I dag skapas hela tiden större och större ansvar och förändringsbenägenhet för snart sagt alla. Detta är ett stressmoment som få människor är skapade för och därför ökar kollapserna i samhället.

Varför förändringsbenägenheten ökar och kravet på detta är enligt mig att de fåtal människor som skapats för att trycka på förändringar blir fler och fler. Det är något som fler och fler ärver i dag och troligen är det något som sprider sig i generna och där tas emot positivt för vidare arvsanlag till fler och fler.

Varför det blivit så och just i vår tid är en fråga som filosoferna får tänka över. Något i vår tid har accelererat förändringsviljan hos mänskligheten och för varje generation blir det fler och fler som ser detta som en naturlig del av livet.

I dag försöker även politikerna motarbeta möjligheten att bli sjukskriven för de som gått in i väggen. De som inte orkat. Det är inte rumsrent och ska inte vara möjligt att inte vara förändringsbenägen utan att det ger ekonomisk och social bestraffning enligt dagens politik.