Förr ansågs kroppen avspegla psykets struktur.
En hållningslös kroppskonstitution speglade ett likt psyke. En psykiskt labil person hade sin kroppshållning och sina rörelsemönster.
Allt speglades i fysiken som var onormalt i psyket. Idag bedömer man inte en människa psykiskt efter detta. Man har förstått att intelligens, empati och begåvning ex inte har med det att göra, om en människa är handikappad eller har en dålig kroppshållning.
Tankarna ovan hade med rastänkande att göra. De var samma andas barn i samma tid. Även under 1960-70 talet talade man och tänkte i dessa banor inom psykiatrin.
I dag talar man om kroppsspråk, vilket är något helt annat. Detta kan spegla en människas känsloläge om denne inte har ett pokeransikte eller lärt sig dölja vad den känner.
Men detta är något helt annat och även rumsrent tänkande i dag så det tar jag inte upp här och nu, igen.
