Språkundervisning är inte möjligt för alla att ta till sig.

Fördelen med att förstå flera språk är uppenbar för de flesta i vår tid när folkomflyttningar berör oss alla och handel och turism ökar globalt.

Många kan i dag flera språk och det ses som självklart i många arbeten att de anställda kan tala och skriva engelska obehindrat.

Men som i allt annat finns det handikapp. Människor som har svårt att ta till sig och lära sig ett annat språk än sitt modersmål.

Jag anser mig vara en av dessa. Fastän jag har högskoleutbildning har jag aldrig fullt ut lärt mig engelska, hur många gånger jag än försökt.

Det handlar inte om pedagogikbrister hos undervisare, utan på oss som lär bäst och enklast genom att läsa oss till kunskaper. Learning by doing fungerar inte på oss. Därför faller idén med att lära språk genom att tala dem, för oss.

Att bara läsa sig till ett nytt språk blir aldrig bra. Så därför lär sig personer som mig aldrig ett nytt språk lätt eller riktigt och är därmed språkligt handikappade. Med de konsekvenser det för med sig i vårt samhälle av i dag.

Vad är ett värdefullt resultat?

Kanske det är självklart för många, för andra inte.

Resultat bör väl överensstämma med det mål som var menat med handlingen.

Jag skulle dock vilja komplettera svaret med att säga det som förändrar något. Det behöver inte alltid vara det som var menat som resultat utan lika gärna något oväntat.

Men för att det ska vara värdefullt bör det vara något som går att använda eller som ger ny kunskap.

Om inte de kriterierna ingår eller något av dem är det inget värdefullt resultat utan kanske istället något som är oförståeligt och då var utgångspunkten fel. Målet var inte utarbetat nog och det som hände blev något helt annat än vad som var menat och alla är lika konfunderade och istället för en reform av värde blev det en försämring av det som skulle målfyllas.

Ex de reformer Alliansen arbetat för.

De har försämrat möjligheterna till ett bra liv för sjuka och långtidsarbetslösa, detta var väl inte meningen i reformarbetet?

Man hade en vision av att det skulle bli en ekonomisk förbättring för dessa grupper men man bör i dag ha förstått att det blev tvärtom, men detta kan man inte säga utåt. Istället försöker man visa på hur bra reformer det var genom mörkläggning och istället visa upp förbättringar för de som fått jobbskatteavdrag.

Media nämner inte heller misslyckandena då dessa ofta styrs av borgerliga värderingar. Skulle sanningar för ofta omtalas i media skulle Alliansens dagar vara räknade och det skulle försämra för de som har arbete men istället göra fördelningen av levnadsstandard rättvisare då de utsatta inte längre skulle ses som ickevärda ett bra liv. Därför tiger media.

Värdefulla resultat eller sanningar av resultat visas inte alltid upp för allmänheten utan ideologi går i bland före sanningen.

Har du inflytande på något?

Det är inte alltid så troligt som du kanske tror.

Du kan vara ett såkallat offer utan möjlighet att påverka din situation.

Om du är sjuk är det Försäkringskassans regler som avgör om du får vara sjuk, inte din läkares bedömning av ditt hälsoläge eller din egen bedömning.

Du blir ett offer för politiska segregationsbeslut som ska förverkligas av lekmän på Försäkringskassan, för någon läkare som kan lägga in veto har de inte längre.

Är du arbetslös är det arbetsgivare som bestämmer om någon vill ha din arbetsförmåga. Annars kan du med tiden sändas som gratisarbetare resten av livet genom Jobb och aktivitetsgarantins steg 3.

Om du tror att du kan påverka detta tror du fel. Du kan bara söka jobb men konkurrensen är svår om jobben och varför skulle någon välja den som sjunkit så lågt som till steg 3 ovan när många som söker är personer som redan har arbete och önskar byta?

Bidrag i all ära men riktiga arbeten blir inte bidragsarbeten där arbetsgivaren får nystartsbidrag mm för en anställd.

Konstlade, korta, enkla arbeten, javisst. Men inte annars. Du blev ett offer och tro inte på coacher och AF när de påstår något annat.

Tankegestalter har ibland fysisk existens

Du ser en hallucination någon ses i ögonvrån som inte är där. Jag beskriver händelser som inte har med drogpåverkan av något slag.

Det kan vara en reflex av något slag som du upplever som en välkänd person. Någon närstående eller annan person du har eller har haft något slag av relation till.

Om denne inte längre finns i livet upplever du det som en andevarelse som kommit för att besöka dig.

En hälsning. Men är det så? Kan det inte istället ses som en skapelse från hjärnan då denna upplever något slag av stimuli reflex eller snabb ljusglimt och tolkar det utur sin förförståelse av upplevelser.

Genom att tänka utefter detta så kan man förstå att tankegestalter. Gestalter vi ser enligt ovan och som bevisligen inte finns där vi ser dem ändå har eller har haft en fysisk existens. Det är inte hjärnspöken utan ett försök av hjärnan att förstå utifrån något hjärnan har förståelse från. Ett igenkännande som återupplevs.

Ilska är individuellt konstruerad.

Du blir kanske ilsken över en sak som någon annan inte reagerar över alls. Ilsken över något en annan ser som humoristiskt.

Ilsken över vad du läser som andra ser som fakta, en bra ideologi, rätt att arbeta för.

Allt är beroende på din nuvarande situation i samhället. Hån mot arbetslösa och sjuka får dig att må dåligt, bli rädd och känna dig värdelös om du tillhör dessa grupper och följer med agendan i politiken.

Rätt och riktigt tycker du det är om du tillhör de friska och har ett arbete och anser att de grupperna inte är annat än arbetsskygga och därför hoppas du på fler jobbskatteavdrag, höjda löner och neddragningar för de sjuka och arbetslösa.

Vi är alla olika, många av de långtidsarbetslösa och sjuka ansåg även de att dessa grupper var pack och pina - innan de själva drabbades. Så tankarna finns och har alltid funnits men personerna som tänker på något av ovanstående vis är ofta samma personer som ändrat uppfattning, beroende på var de är eller hamnar senare i samhället.

Även de som drabbas skoningslöst av Alliansens människosyn skulle med stor sannolikhet stötta deras politik om de blev helt friska, kunde arbeta eller fick ett avlönat arbete.

Människan är som en kameleont, hon vänder, i många fall, kappan efter vinden.

Alla gör det inte men majoriteten gör så och detta beror på egoismen, vilken är människans och mänsklighetens drivkraft.

Iakttag vad du vill, men förstår du vad du iakttar?

Du ser och upplever saker hela tiden.

Men ser och upplever du det riktiga och äkta? Troligen inte. Du tillrättalägger det du ser enligt din förförståelse och får det att passa in i vad du anser och tycker enligt det schema du har inom dig.

Det du upplever, upplever du som unik personlighet och därför är det subjektivt värderat.

Ingen har samma bakgrund, samma arv eller samma verklighetsbild.

Alla är vi unika och upplever det vi ser som bra, dåligt, trevligt, humoristiskt eller något annat, beroende på vem vi är eller med vem vi upplever.

Fortsätt iakttag, du upplever det unikt och ensamt men lär dig samtidigt något nytt i ditt uppbyggande av din till viss del föränderliga personlighet.

Att planen fungerar är inte vanligt i dag.

I alla tider har det planerats.

Gjorts upp planer för att sedan förverkliga dem över tid. Många gånger var det planer som skulle förverkligas långt senare.

Man följde den plan man genomarbetat och bestämt sig för att använda. Det var en heder att fullfölja det man kommit överens om.

I dag görs även planer. Men dessa är inte stabila över tid tills de genomförts. De omarbetas istället kontinuerligt. Den plan som görs blir därmed efter kort tid mer eller mindre omarbetad, kanske till och med innan något av planen börjat genomföras.

Vi lever i föränderlighetens tid. Inga fasta värden finns, allt är lösa planer som omarbetas hela tiden och ingen vet från dag till dag vad som händer.

All form av trygghet försvinner, de sociala systemen omförhandlas. Arbeten försvinner från den ena dagen till den andra. Trygghetssystemen försämras för de som inte ses passa in.

Ideologier förvandlas.

Människor blir vilsna.

Men över allt lyser en enda tanke, förändringens tanke. Vad som planeras eller förändras har ingen betydelse. Förändring är mantrat i hela vårt samhälle.

Man söker något som hägrar i fjärran men finner det inte, utan får förändra, omplantera och drömma vidare för att inte hägringen ska försvinna och med den förändringshysterins spöke som i dag håller upp samhället så det fungerar ytterligare en tid.

Teori är fritt tänkande.

Teorier föregår alltid praktik.

Någon har tänkt ut något som kan fungera och testar detta. Du kan ha tänkt ut något som kan förenkla något för dig och testar detta. En uppfinnare gör detsamma. Politiker likaså.

Inget kommer ur ingenting, om man inte tror på Big Bang och dess motsägelsefulla teori, som visserligen fungerar i teorin men knappast i praktiken, om man inte ändrar verkligheten till en slump från ingenting.

Alla teorier är inte möjliga att förverkliga hur bra de än ser ut att fungera i tanken. Andra får ett resultat som inte kunde förutsetts då alla variabler i teorins tankekarta inte tagits med eller funnits.

Så det är anledningen till att politiska beslut bör utredas grundligt innan de förverkligas och det görs numera sällan. Politik i dag kanske inte kommer att resultera i beslut om man ska vänta på en utredning. Politiken kanske ändras efter 4 år och då har en utredning kanske inte gjorts klar.

Därför ser vi idag ogenomtänkta beslut som sjukvårdsreformen som drabbar folk skoningslöst.

Politik i dag är slarv och ideologi som kommer från ingenstans och leder till elände för många.

Svenska Kyrkan har svikit den kristna tron.

Vi,

liksom andra nationer, har många gånger slagit oss för bröstet och sett oss förmer än andra. Så fick människan mandat inför sig själv att kolonisera Afrika och Asien. Så fick européerna mandat till att kolonisera Amerika.

Ofta med vapenmakt och förtryck. Det ursäktades med att vi var bättre än de.

Så resonerade Nazityskland, de var herrefolket, och bättre människor än färgade och judar.

Denna syn på främlingar finns överallt. Religioner har försökt motarbeta synen men har ofta, i politikens tjänst, blivit lika stora förtryckare.

Man tvångsdöpte människor och de som vägrade döpas avlivades, i religionens namn.

Även i dag finns fantaster inom vissa religioner och grenar. Medan andra har sekulariserats till intressegemenskaper som i många fall vår svenska kyrka, vilken stillatigande accepterar att svenskar som är sjuka särbehandlas, liksom långtidsarbetslösa.

Den ursprungliga tron har sekulariserats så den passar in i samhället. Tron har blivit en andrahandsfråga som församlingens lilla aktiva klick inte bryr sig så mycket om.

Främlingsfientligheten ökar igen i Europa, nu riktad mot flyktingar, sjuka och arbetslösa. Var detta ska sluta vet vi inte. Däremot vet vi hur den tyska kyrkan reagerade under nazitiden. I många fall inte alls. Precis som den svenska kyrkan i dag som inte opponerar sig mot behandlingen av de svaga i dagens Sverige.

Kunskap förmedlas hur som helst, resultat?

Det kan vara genom skolan.

Det kan vara genom familj, vänner, bekanta, okända eller media.

Detta är bara några exempel. Men ur detta sammelsurium av nya kunskaper tillrättaläggs eller förvirras den kunskap och verklighetssyn en människa har och får.

Omförhandling av vetande sker hela tiden inom alla. Äldre har svårast för detta då man som äldre i många fall anser att man vet bäst. Därför är nytänkande mest vanligt hos yngre medan äldre blir mer och mer förvirrade i vårt snabbt föränderliga samhälle. OBS: jag tillhör dessa.

Men ny kunskap enligt ovan kan skapa pseudokunskap som ovetande i form av andetro, horoskop och allt annat oknytt som visserligen kan ge trygghet hos många men som likväl inte är mer verkligt än all annan vidskeplighet.

Så förvirring och sjuka tankar uppstår även i vår tid.

Vi har nu en accepterad politisk sjuk tanke som florerar och i dag är rumsren. Tanken att sjuka och långtidsarbetslösa bluffar och egentligen inte vill arbeta utan leva på en låg ekonomisk nivå istället.

Människor som på fullt allvar tror detta har alltid funnits men har i dag fått fritt spelrum för att förverkliga ett utopia där de sämst ställda ska ses som att de får skylla sig själva. Ett samhälle för eliten, av eliten, skapas i dag igen.

Hur fungerar du i vår kultur av i dag, i vilken nisch av den hör du hemma?

Dagens samhälle präglas av segregation.

Misstänksamhet mot arbetslösa, sjuka och invandrare som bidragsutnyttjare. Sjuka som bluffmakare, arbetslösa som arbetsslöa och invandrare som utnyttjare av vårt välfärdssystem. Om man nu kan se ett sådant fortfarande.

Ännu finns människor, och de ökar i omfång med moderaternas segregationspolitik, som anser att flyktingar får mer i socialbidrag än svenskar. Detta passar perfekt för främlingsfientliga partier att dessas uppfattningar grasserar.

Många sjuka och arbetslösa tror även de på detta och det passar perfekt för vår Allians då det ger fortsatt mandat att misstänkliggöra sjuka, arbetslösa och flyktingar och även skapa misstro mellan dessa grupper.

Det ger mandat för att dra ner ännu mer på livsvillkoren för dessa grupper och sänka skatter mm för de gynnade, de som har ett avlönat arbete.

Vart hör du? Till de som har ett arbete och inte behöver tänka på de som är utanför och som troligen ser dessa som bidragsutnyttjande lata simulanter...

Du kanske istället hör till de missgynnande grupperna ovan? Då finns ingen större lösning för dig, du är stämplad som värdelös och alliansen har ögonen på dig genom försäkringskassa, sociala myndigheter, skattemyndigheter och arbetsförmedling.

Du kontrolleras då du ses som parasit och bidragsutnyttjare. Alliansen gick till val för att segregera dig och den vägen tvinga så många som möjligt av dessa grupper att hitta ett arbete.

De vann valet och kommer att vinna igen. Men du som inte lyckats att hitta en inkomst där du inte kontrolleras och ses ner på kommer aldrig att hitta en. Du har ingen chans, utan kan bara hoppas på att du även framåt i tiden kan få någon allmosa att överleva på, vilket inte alls är säkert.

Avskyn har planterats i Alliansens Sverige mot sjuka, arbetslösa och flyktingar och hur detta hat slutar vet vi inte. Skräckexempel historiskt sett har inte varit pryda. När ett frö av misstro väl spridits i ett samhälle är det mycket svårt att få bort det.

Vi ser vad vi önskar se.

Vad otrevlig den personen är.

Känns det igen? Du har bara genom att ha sett en person bedömt denne som otrevlig, högfärdig, trevlig eller något annat.

Första intrycket är ofta det du bedömer en person efter och sedan är det svårt att omvärdera detta.

Men hur många gånger har du inte felbedömt? Oftast får du inget mer tillfälle eller har du inte någon önskan eller möjlighet att lära känna en person du bedömt som otrevlig o.s.v

Men om det blir en påtvingad arbetskamrat exempelvis kan din första bedömning få omförhandlas. Den otrevlige, högfärdige etc var tvärtom när du lärt känna denne, liksom den trevlige var hemsk när du väl lärt känna denne.

Den du ingick ett förhållande med var inte alls den du trodde när du ingick förhållandet. Den du ratade efter första intrycket hade passat dig perfekt om du lärt känna denne.

Så är livet. Varför vi bedömer så fel beror på att vi bedömer efter utseende i första hand vid första mötet. Vi påminns om en otrevlig person vi mött under barndomen som liknade den vi möter nu och bedömer därför efter denna mall. Likheter bedöms likartat.

En person vi tyckt om som barn och som utseendemässigt påminner om den vi möter som vuxen bedömer vi undermedvetet som intressant och trevlig.

Vi dömer och fördömer efter vårt arv och den miljö vi levt eller lever i. Arv av våra föräldrar och deras värderingar. Miljö efter hur vi blev bemötta som barn.

Därför blir nästan alltid första intrycket av en person helt fel. Man få tar sig tid att lära känna en person man först bedömt som fel. Medan man överser med fel hos en person man först bedömt som rätt.

Därmed har vi det kaos på känslomarknaden som vårt sociala samhälle av i dag genomsyras av och som det rådgivs ifrån alla slag av experter i veckotidningar och tester och annat humbug som horoskop mm som tröst och vederkvickelse för människan av i dag.

Ser någon dina signaler och hur uppfattas de?

Du ger alltid signaler av skilda slag.

Det sker genom dina rörelser, dina ord eller din kroppshållning.

Men hur uppfattas de? Det finns utbildningar som ger besked på hur man bör tolka detta.

Men stämmer de? Säkert gör de så ibland och dessa kurser i signalspaning, som de kan kallas, är grundade på att alla ger samma små eller stora signaler som människa.

Men det är schabloner. Fel så det stänker om det. Samtidigt som man påtalar att alla människor är olika och unika säger man att man kan lära sig hur människor reagerar genom att lära sig signaler av detta slag.

Trams. Det kan fungera på en person man lärt känna men på andra personer blir det gissningar utefter hur man teoretiskt lärt sig eller lärt sig hur någon man känner reagerat, inklusive en själv.

Alla människor är unika och reagerar enligt ett unikt kroppsspråk! Utbildningar i mänskliga reaktioner blir schabloner som stämmer till viss del på många, men aldrig på alla.

Du vet aldrig hur en människa kroppsligt reagerar på ett psykiskt stimuli och kan inte veta det. Du kan bara anta. Hade det varit så lätt som vissa böcker, utbildningar eller kurser tar upp det kunde vi lagt ner all psykologisk forskning och använt oss av tabeller och statistik för att förstå en människa.

Har du en själ?

Många icke troende på en Gud svarar nej och tycker frågan är fånig och att den som svarar ja är pinsam eller naiv.

Man skrattar inom sig, eller hellre i gemenskap med andra, mot den som öppet sagt sig ha en Gudstro.

Men vem är pinsam om man hårddrar det? Den troende som tror på en själ eller den icke troende som tror på att människan har en kropp med eventuellt tillägg av psyke?

Psyket, är inte det även andligt? Vad är skillnaden på psyke och själ?

Absolut inget. Det är själen eller psyket som är odödligt, inte ett tredje element kallat själ.

Den som är pinsam är den som skrattar åt eller hånar en troende. Då visas de sämsta sidorna av en mänsklig själ. Själen av en person som icke kan tro och därmed lever ett liv utan mening mer än under en begränsad tid och därefter ser sig slockna till ingenting.

Vad är då meningen med att födas, leva och bry sig om något annat än njutningar under den tid livet varar?

Skulle alla människor i alla tider varit icke troende skulle världen snart ha kollapsat i en anarki utan nåd. Gudstron har missbrukats av makthavare i alla tider. Därför har krig förts i religioners tjänst. Men Gudstron innefattar även djävulstron, ondskans lakejer och (en kamp mot detta) de är inte få som valt denna kortsiktiga väg att leva.

Varför tror du inte att allt är skapat?

Kanske för att det då innefattar en tro på en Gud och det ses som konstigt i dagens samhälle. Det sekulariserade Västeuropa ser Gud i många fall synonymt med vidskepelse och övertro.

Varför har det blivit så?

Varför är det lättare att ta till sig materialismen och utvecklingsläran än skapelsetron?

Båda är lika otroliga. Utvecklingsläran där plötsligt ett Big Bang uppstod ur ingenting och så började en utveckling som resulterade i allt, människor och annat, organiskt som oorganiskt.

Hur kan detta ses som mer trovärdigt än en skapare som alltid funnits, eller om man så vill, uppstod ur ingenting och skapade oss?

Frågor av detta slag är så stora att ingen kan svara och få önskar tänka igenom konsekvenserna av de två teorierna.

Men ett tredje slag av teori finns knappast, inte någon som vi människor kan ta till oss.

Vad tror då jag på? Jag är övertygad om att en skapare finns. Jag tror på den gamla hederliga kristendomens dogmer.

Guds rike är svaret för många, kanske alla.

Finns Gud?

Ja, jag påstår det. Gudstron ligger djupt nedärvd sedan tidernas begynnelse eller skapelse i de flesta människor. Kanske hos alla men alla vill inte acceptera det och trycker ner denna känsla för att istället kalla sig materialist eller humanist.

Men om inte Gud fanns eller Jesus kommit som bibeln berättar skulle livet bli meningslöst. Vi skulle enbart födas ur ingenting historiskt sett, bara slumpen skulle konstruerat mänskligheten. Big Bang skulle slumpvis uppstått ur ingenting. Ingenting, vara slumpen.

Vi skulle leva, åldras och dö. Meningslöst så det föreslår för allt och alla. Varför skulle då universum finnas? Varför liv?

Ju mer man tänker på detta desto mer motsägelser hittas och då vi människor arbetar och verkar för mål och förändringar, skyddar vår avkomma, miljö mm så agerar vi inte slumpartat meningslöst. Varför skulle då universum vara meningslöst? Varför skulle allt då ha uppstått ur meningslöshetens slumpspel?

Det kan inte stämma enligt påståendena ovan.

Om vi agerar meningsfullt. Då skapades vi för en mening och inte av slump och aminosyrors spel.

Skapades vi finns en skapare. Vad fanns då innan skaparen undrar man, liksom de undrar som enbart tror att Big bang uppstod utan skapare, vad fanns innan Big Bang?

Skaparen Gud energin livet intelligensen den måste ha funnits alltid. I annat fall finns ingen mening med att tänka bakåt. Vad vore alternativet? Det finns inget!

Gänget är tryggheten för många.

Varför önskar många ingå i ett gäng, sammanslutning, förening eller vänkrets?

Är det för att människan är ett flockdjur? Knappast, vi lever i par, inte i flock.

Är det för att människan inte mår bra av att vara ensam utan behöver andra för att få bekräftelse och för att uppleva sig själv som värdefull?

Ja, nog kan det vara så. Människan är en ensam varelse som inte kan uppleva sig själv om inte självet speglas i en annan människa.

Man behöver ses och uppleva att man ses och då är sammanslutningar något där många kan känna att de är en av flera i något sammanhang.

Ungdomar har genom detta sökande av bekräftelse i många fall kommit in i destruktiva gäng. Det är då ungdomar som behöver starka upplevelser för att känna att de betyder något.

I många fall har dessa ungdomar vuxit upp i familjer med en miljö där man inte ger något av sig själv och därför kan ses som känslolös. När ett barn vuxit upp i ett hem där känslor inte visas kommer det saknade behovet i många fall att ge utlopp i att gå med i gäng där känslor visas mer än öppet och ofta våldsamt.

Här känner dessa ungdomar att de lever och hör hemma. Gäng uppstår som resultat av känslolöshet i uppväxten och möjlighet att uppleva dessa i gemenskap med likasinnade genom extrema yttringar blir då för många lösningen för tillfredsställelse.

Är du kriminell lille vän?

Säkert.

Du som alla andra har medvetet eller ickemedvetet brutit mot många lagar. Alla är nämligen skyldiga att hålla reda på lagboken och alla nya lagar som kommer kontinuerligt.

Ingen kan säga att ”det visste jag inte” God tro gäller inte vid lagbrott. Att tro att du kunde köra i 70 på en 50 väg där hastighetsskylten var borta hjälper inte.

Att tro att du kunde parkera där gatuskylten för parkeringsförbud var översnöad hjälper inte.

För att inte tala om alla möjligheter att bryta mot lagen utan att förstå det inom det ekonomiska och få skattemyndigheten och kanske tinget flåsande i nacken.

Ingen är perfekt. Men lagen anses vara ett rättesnöre där man måste följa allt och veta hur.

Men skulle alla följa den skulle vi få en ytterligare större arbetslöshet, poliser, åklagare, advokater och många administratörer skulle bli arbetslösa för att inte tala om alla inom fångvården.

Var skulle Reinfeldts politiker placera dem då? Som praktikanter inom statliga verk som en stor mängd ungdomar nu ska göra? Men hur skulle det leda till riktiga jobb?

Nej. Praktikanterna får säkert i många fall sitta på en stol och titta eller hålla rent i lunchrummet. Skulle alla poliser och andra nämnda ovan acceptera ett sådant arbete om de kriminella försvann? Ja, om de ville få någon liten procent av sin arbetslöshetsförsäkring så blev de tvungna till det, som alla andra arbetslösa i dag.

Nej, vi får nog vara glada att vi har kriminella, annars kulle det bli kaos i samhället. Jag tror inte advokater etc skulle acceptera ovanstående utan att revoltera. Var skulle då Alliansens stolta fanbärare bli av? Hur skulle de då bemöta verkligheten då det skulle bli många högutbildade som var arbetslösa, vilka kunde ställa krav.

Kaos, neuros, vi upplever saker olika och tål därför motgångar olika bra.

Någons motgång är en spännande nystart för någon annan.

Men även upplevelser av likartat slag upplevs olika av olika personligheter.

En människa är känslig eller okänslig enligt sitt arv och den miljö denne finns i.

Finns reträttväg blir kaos längre bort vid en problemfylld dag. Om inte kan det bli kaos.

Alla är vi olika och alla behövs. Vi är en sammanhållande enhet kallad mänskligheten.

I denna finns alla slag av individer, alla unika. Om så inte varit fallet skulle mänskligheten varit en enda organism utan egen vilja och egna valmöjligheter och vi hade inte utvecklats från amöba stadiet eller från den dag vi skapades, beroende på gudstro.

Genom unikheten har vi skapat en mångfald möjligheter och uppfinningar som kan användas, fastän få användare förstår hur de är konstruerade.

Människan är unik, mänskligheten en sammanslutning av dessa unikheter.

Finns likhet mellan kropp och psyke?

Förr ansågs kroppen avspegla psykets struktur.

En hållningslös kroppskonstitution speglade ett likt psyke. En psykiskt labil person hade sin kroppshållning och sina rörelsemönster.

Allt speglades i fysiken som var onormalt i psyket. Idag bedömer man inte en människa psykiskt efter detta. Man har förstått att intelligens, empati och begåvning ex inte har med det att göra, om en människa är handikappad eller har en dålig kroppshållning.

Tankarna ovan hade med rastänkande att göra. De var samma andas barn i samma tid. Även under 1960-70 talet talade man och tänkte i dessa banor inom psykiatrin.

I dag talar man om kroppsspråk, vilket är något helt annat. Detta kan spegla en människas känsloläge om denne inte har ett pokeransikte eller lärt sig dölja vad den känner.

Men detta är något helt annat och även rumsrent tänkande i dag så det tar jag inte upp här och nu, igen.

När konst blir enbart konstigt.

Konst bör väl vara något man kan se och njuta av?

Någon bör se det, annars blir konst ett ord likalydande med konstigt.

Det som är konstigt blir något få försöker förstå meningen med, istället ses det som oförståeligt, sjukt, ickemänskligt eller helt enkelt inget att fästa sig vid.

En konstnär bör skapa sig eller få en publik. Den som inte får detta kan knappast kalla sig konstnär mer än inför sig själv då denne då skapar för sig själv.

Fantasiskapelser enbart för glädjen att göra det ingen förstår meningen med.

Sedan finns det konstnärer som gör alster för att väcka uppmärksamhet genom äckel eller onaturligheter som få psykiskt friska önskar få se.

Ex; Det berömda Tate Gallery i London har betalat 22300 pund – över 300000 svenska kronor – för en burk som innehåller mänsklig avföring. Aftonbladet 2002-07-01.

Detta är inte konst bara genom att det är något som få önskar se och de som önskar detta kan titta ner i sin egen toalettstol när de tömt sin tarm.

Få njuter av något som detta. Barnsligheter av konst som egentligen inte är konst utan något vem som helst utan (oftast) ansträngning eller med fantasi kan producera.

Det finns fler sjuka barnsligheter inom konstvärlden Men detta är en av de saker som absolut inte ska ses som konst utan enbart som något som ska locka publik genom sitt udda utställningsförfarande. Vem njöt av bajset ovan den gången det visades? Var någon så dum att den köpte någon annans bajs?

Om det nu var till salu.

Har allt ett ändamål eller har inget det?

Har allt som sker eller görs ett ändamål eller är det slumpartade händelser? Kanske det är determinismen som råder.

Men om vi enbart ser till ändamålstanken här, så ser jag det som följande.

Någon gör något för att handlingen ska resultera i ett planerat resultat. Vad resultatet än blir rör det inte ändamålstanken. Agerandet gjordes utifrån vissa tankar och förförståelse.

Men var agerandet utifrån ett ändamålstänkande eller inte och gäller det alltid isåfall?

I vissa fall finns en tanke innan handlingen och då kan man se handlingen som ett agerande för att nå ett mål som tänkts ut eller setts som möjligt om handlingen utförs. Ett mål som har ett syfte för den som agerar, ofta är syftet tillfredsställelse av något slag. Makt, pengar, sex eller något annat större eller mindre i vardagen.

Men lika ofta eller oftare är en handling något som sker utifrån en reflexrörelse där man inte kan förutse resultatet. Man agerar utefter sin personlighet eller sina fobier eller arvsanlag.

Ofta är det ord som sägs utan att de är väl genomtänkta. Men ord kan ha makt att förändra och förändra åt alla håll. Så många gånger kan man se dessa ord till någon annan som slumpartade, om man inte börjar analysera enligt Freud.

Men det ger i vilket fall som helst effekt på någon och än mer en själv. Att man plötsligt möter någon medmänniska och svarar denne slumpartat ogenomtänkt är deterministiskt då man måste se detta även från det andra subjektet.

Denne sa även, oftast, något denne inte tänkt igenom och resultatet blev och blir i många fall slumpmässigt utefter vad som sas och hur det mottogs och resulterade i nuet eller framåt.

Svar på rubriken ovan blir härmed att vissa handlingar har ett genomtänkt ändamål, vissa inga.

Historien skapar nya människor.

Vi människor förändras generation för generation.

Vi får nya värdemallar utefter vad som hänt i vår tid, vilket är en spegling av vad som hänt tidigare. Vår tid präglas utifrån detta med tillägg av de förändringar som sker.

Vi förändras utifrån att vi önskar förändras i tonåren när vi skapar vår egen identitet skild från våra föräldrar.

Vi präglas av vår uppväxt och vår tids miljö och agenda och skapar utifrån detta något annorlunda.

Frigörelse av vår barndoms kultur gör att vi trotsar auktoriteter och värderingar för att skapa en ny, som vi tror, bättre tillvaro.

Här finns även förklaringen till hur 60-talsgenerationen med Reinfeldt och Borg i spetsen kunde få majoritet till att krossa välfärden för många i Sverige. Den krossades för alla de som är arbetslösa och sjuka.

Denna agenda skulle aldrig fått majoritet bland 50-talister och tidigare generationer. Hade den kunnat få detta hade vi aldrig haft ett så långt socialdemokratiskt välfärdssamhällsbygge.

Var tid har sin agenda. Men jag tror likväl att framtidens dom blir hård mot Alliansens politik, hur populär den än är just i vår tid och säkert blir ytterligare en mandatperiod. Men sedan blir det lika säkert stopp för den.

Kan man utbilda sig till konstnär?

Knappast.

Man kan utbilda sig till att förstå konst av skilda slag. Att njuta av konst.

Att uppleva skönheten i den kan man även lära sig. Men alla upplever dock någon slags konst som vacker. Oftast ser många det som vackrast när ex en tavla har stora likheter med verkligheten.

En tavla som liknar ett fotografi med den skillnaden att tavlan är målad i olja. Hötorgskonst kallades det förr och sådan hänger i många äldres hem.

I dag köper många konst de inte tycker om eller förstår för att i sitt hem ändå ha något som ska ge intryck av bildning och konstintresse.

Men nu till frågan, kan alla utbilda sig till konstnärer som kan skapa något andra ser som unikt och vackert? Om man inget anlag har för att skapa, blir svaret nej.

Då får man skapa för sig själv, kanske på samma nivå som barnet. Men har man en ådra, ett arv för att skapa, kan man lättare lära sig använda denna om man skolas av andra konstnärer. Detta blir svaret.

Vad är något som är förbryllande?

Förbryllande är något som är konstigt, mystiskt eller förvånande.

Någon som uppför sig på ett vis som inte någon förstår eller räknat med. En händelse utöver det normala som plötsligt skett till allas förvåning och undran.

Någon som kanske klär sig på ett sätt och ger uttryck för något annat än dessa signaler normalt ger i klädstil.

Ord som sägs i första skedet som uppseendeväckande, utsagor som sedan visar sig ha en betydelse ingen först förstod.

Förbryllande är det man inte kan ta på eller förstå men likväl är där mitt framför näsan på oss.

Konfirmation tradition lik julfirande

Hur många vet varför vi firar jul?

Förr visste alla det. Då hade vi fortfarande ett ämne som hette kristendom i skolorna. I dag ses de kristna som en sammanslutning av sektkaraktär av en del. Andra som människor som gemensamt umgås med olika sammankomster där enbart de initierade får vara med eller är välkomna i gemenskapen utanför själva gudstjänsten eller konserten som besökts.

Den som ej har bekanta inom detta gebit har få möjligheter att komma med i gemenskapen utanför avsittningarna i kyrkan.

Jul ses som gåvohögtid i dag och som en möjlig fritid där man mer eller mindre av tradition träffar släkt av skilda slag. En ferie många älskar andra hatar då det ställs krav på att umgås medan man själv ingen har att umgås med.

Konfirmation vet ännu färre vad det innebär. Det som förr var inkörsporten till vuxenlivet är i dag något få genomlever och som få gör annat än av tradition pådyvlade av sina föräldrar med hopp om fina presenter och kontanter efter genomgången.

Har du en negativ inställning till din närmiljö?

Då är du troligen introvert.

Ser du enbart påfrestningar och oroligheter i din närmiljö? Oöverskridliga hinder, en önskan om att inte störas, en önskan om lugn och ro..

En önskan om att lämnas ifred?

Då har du en negativ inställning till den miljö vari du lever. Kan då en skiftande miljö förändra detta? Knappast, det blir än mer oroligt bara att göra detta. Resultatet blir säkerligen minst lika hopplöst.

Sanningen är att du är introvert. En personlighet som du måste acceptera att du har och får leva med.

Vad kan du då få ro med? Du kan troligen skapa ett introvert intresse. Att läsa böcker, måla eller skulptera. Ting som passar den som önskar leva i första hand med sig själv. Du kan skriva, men tyvärr gör många gånger ditt introverta inre att du skriver för byrålådan.

Du önskar många gånger att inte synas. Men något som introverta kan vara duktiga på är att skriva dikter. Kan du det är du troligen introvert . Dina känslor kan inte speglas utåt men däremot skrivas ned och många skulle säkert tycka de är bra om du bara vågade dig på att publicera dina texter.

Introverta behövs för att lugna ner miljöer för extroverta. Konstverk behövs i öppna miljöer och flertalet av dessa är framställda av introverta konstnärer och många som ser positivt på och njuter av dessa är extroverta människor.

Varför fick vi rastänkande och hur kunde den fortleva i vår tid?

Varför söker människan åtskillnader där inga finns? Troligen för att se sig själv som förmer än någon annan.

Att då segregera människor i värde som ex i dagens politik där långtidsarbetslösa och sjuka ska ses som parasiter och ses som självklara att diskriminera, skattemässigt och att dra ner bidrag för när de är utanför arbetsmarknaden, ses som legio. Bidrag har även fått en negativ betydelse.

Vad faran i detta hugskott av Alliansen, vars medlemmar knappast sett baksidan av att inte ha en inkomst, kan leda till är modern raspolitik där människor sorteras in i fack igen. Vi har redan sett detta i asylsökande som ses som sökande bidrag och inte arbete och fristad från krig mm.

1930-talets Tyska tänkande smyger sig på i större omfattning igen över hela Europa. Där sågs judar, arbetslösa och sinnesslöa som icke önskvärda.

Man delade upp människor i raser likt ex hundar görs i dag.

Man delade upp i raser enligt hudfärg och för att ytterligare mer skulle skilja letade man även efter olikartad huvudform och mätte skallar för brinnande livet.

Men människor är av samma art men av skilda sorter utseendemässigt. Ta följande ex: Gula ärter och gröna ärter är olika sorter men av samma art.

Så ska även människor ses. Olika hudfärger men samma art. Arten Homo sapiens.

Låt de som segregerar och letar skillnader på människor själva bli segregerade i sina uppfattningar och fördomar. Varifrån de än visar sig. Ja, låt även Alliansens politik gå till historien efter nästa val för framtida forskning när allt lugnat ner sig och vi nyktert och sakligt kan försöka förstå hur en politik med ett mantra som jobblinjen, där man segregerar människor som mindre värda om de är sjuka och arbetslösa, kunde få fotfäste.

Visst, Alliansen kunde spela på människors egoism genom att ge de som hade arbete skattelättnader och inbilla människor att de arbetslösa inte ville arbeta, de sjuka var ickesjuka mm. Fördomar finns alltid.

Nazitiden hade ex stora fördomar som de speglade på den tyska befolkningen och hade stora framgångar med denna politik. Men Sveriges fördomar kommer troligen till stor del ur fördomar mot flyktingpolitiken som sedan fått fördomar att riktas även mot arbetslösa och sjuka.

Sammanslutningar av likartade, var hör du hemma?

Grupperingar finns av skilda slag. Då människan är en social varelse och utöver det en gruppvarelse gör det att man söker sig till likar inom något område för att bli bekräftad.

Bekräftad som en i en grupp i en sammanslutning av likasinnade. Förening, vänskapsband, släkt, fotbollsfan eller vad som helst där man är mer än två.

Två blir ett par men knappast en sammanslutning av en grupp. Med tre och fler kan man dock benämna sig en grupp.

Ensam bryter däremot gruppvarelsen människan ihop eller kollapsar till en egenkonstruerad verklighet och ses som udda av andra av den anledningen att den ensamme blir udda på ett eller annat sätt.

Men att hitta den grupp eller sammanslutning där man känner sig hemma kan vara svårt. Man kan ju inte bara acceptera en viss hållningspunkt för att accepteras. Många gör det men den som gör det mår inte bra och blir en medlem som används för andras syften utan att dela dessa.

Många i dag hoppar dock från den ena gruppen till den andra då intressen skiftar, experimentlustan är stor och oron i vårt sociala samhälle är enorm genom den förändringshysteri som kräver offer över hela vår sociala urbana hela tiden föränderliga samhällssystem.

Vad står du som inflytande under?

Ingen? Tror du ja. Dina föräldrar? Inte? Jodå du står under inflytande av dina föräldrar även om du själv är äldre eller kanske till och med pensionerad sedan länge med egna barn och barnbarn.

Du präglades som barn av dina föräldrars fördomar och verklighetsuppfattningar för att inte tala om värderingar. I många fall värderingar eller handlingsmönster som kan ha funnits i din släkt i generationer långt tillbaks i tiden.

Man kan se det som arv. Sedan kan dessa inte alltid ha fått utlopp fullt ut beroende på vilken miljö du växte upp i med dina föräldrar. Dina föräldrars arv från två släkter blev till något annorlunda i din familj. Om dessa grenars arv och värderingar inte kunde sammanhållas blev nog dina föräldrar skilda åt. Är du äldre höll de troligen ihop hur stora schismer detta än gav men då fick någon underkuvas.

Allt går igen och så även släkter. Släktled följas på släktled och de problem som finns i en släkt medföljer till nästa generation. Härifrån kommer uttrycket arvssynd.

Om du vill veta vem du är sök dina rötter.

Meningsfullhet och meningslöshet är subjektiva värderingar

Det någon ser som meningsfullt agerande ser någon annan som meningslöst agerande. Många gånger är det så. Meningsfullhet och meningslöshet hör ihop med hur ett subjekt ser på något intressemässigt, värderingsmässigt eller förförståelsemässigt.

Är det meningsfullt för någon att gå en kurs i självförverkligande är det lika meningslöst för någon annan att gå en sådan kurs om denne ser det som flum.

Man kan ge många exempel på motsatta värderingar av något. Mycket av värderingar kommer ur klasstillhörighet, kulturbakgrund, levnadshistoria, arv och miljö.

Men nog är det spännande att tänka utefter detta då all media är uppbyggt utefter att sälja och då utefter flertalets nyfikenhet eller sökande efter bekräftelse på sina fördomar. Därför nämns ex inte långtidsarbetslösas situation i Sverige i dag i media. De flesta av dessa är lika arbetslösa i dag som innan Alliansens jobbpolitik.

Skulle media tala klartext om förhållandet skulle många människors fördomar mot långtidsarbetslösa krossas. Men då skulle media få mindre köpare då majoriteten vill se Alliansens politik som bäst då de själva upplevt stora förbättringar skattemässigt som löntagare. Detta fastän ex kvällspressen gärna tar till eländesbeskrivningar för att sälja.

Vi får inte heller glömma att nästan all media ägs av borgerliga intressen.

Majoritetens värderingar och livssyn säljer bäst i dag därför nämns ex långtidsarbetslöshet enbart som statistiska uppgifter och aldrig att det till stor del är samma personer i dag som innan den stolta Alliansen kom och sopade bort välfärd för alla.

Tänk vad språk som försvunnit

Människans språk har varit av hur många olika slag som helst och i dessa skilda språk har det funnits skilda dialekter.

Men från början hade troligen varje stam sitt eget språk och stammarna umgicks knappast. Ur dessa stammar har sedan våra mänskliga språk kommit, alla språk i dag och tidigare har sitt ursprung från någon enskild stam av människor långt tillbaks i tiden.

Naturligtvis har språken förändrats över tid. Men grunden av ett visst språk anser jag komma från en enskild stam från fornstora dar eller stenålderns gryning då stammar bildades.

Många språk är utdöda andra så förändrade genom tiderna att de inte har något som är lätt att se som ursprungsspråk. Men de bör finnas i någon betoning eller i något ords betydelse.

Lite språkfilosofi, semantik kanske man kan kalla det, blev det i dag.

När människan erkände att hon är begränsad i tid och rum

Detta hände enligt Knut Kjellberg (1867-1921) när människan byggde det första altaret. Man sökte då något utanför det begränsade livet i tid och rum för att ge en meningsfull fortsättning och ett ändamål med livet.

Djur har, vad vi vet, ingen känsla för att detta liv är begränsat. Människans plåga är att vi vet.

Återfödelse har i många religioner varit en tröst man trott och tror på. Men är den inte mer skrämmande än trygg att tro på?

Om man skapats för återfödelse och haft tidigare liv då är det meningslöst att tro på något man inte har minnen av. Då är detta lika meningslöst som att ingen tro ha. Det man inte kommer ihåg är meningslöst. Då är kristendomen bättre, här ser man varje barn som en helt ny individ utan något förflutet men med en möjlighet till evigt liv i en framtida värld hos Gud.

En tanke jag har om återfödelse, vilken jag inte tror på, är följande.

Vad är tid och vart tar tid vägen?

Om man tänker efter så bör den som återföds kunna hamna var som helst. Inte tvunget i ett framtida liv utan lika gärna kan den som återföds efter ett liv i vår tid födas till ett liv i det förgångna. Den som går vidare ex 2009 kan återfödas år 1403 exempelvis.

Lite tankar att grubbla på.

Forskare tar sig rättigheter

Hur då? Kanske man undrar. Jo, genom att söka respondenter, forskningsobjekt och frivilliga efter eget huvud och subjektiva värderingar.

Man söker ibland objekt eller subjekt för att få förståelse utefter sin förförståelse och få denna bekräftad.

Ibland söker man kunskap inom nya fält men oftast beror resultatet på vilken ideologi forskaren har. En moderat forskare som forskar inom politiska fältet statskunskap exempelvis. Han eller hon hittar motsägelser eller omöjligheter inom det vänsterpolitiska fältet och tvärtom.

Den opolitiska forskaren inom statskunskapen kan inte finnas. En person som läser statsvetenskap är politiskt intresserad och har subjektivt en värdering av områdets teoretiker.

Man har en ideologi och utefter denna forskar man. Därför ska man ej ta forskningsresultat som absoluta sanningar utan läsa dem kritiskt. Alla rapporter kan förfalskas beroende på vilka glasögon man läser dem med och så ska det vara.

Är brottslingar sinnessjuka?

Knappast. Visst finns psykopater som mördar enligt sitt sätt att se på verkligheten och därför inte förstår varför andra inte ser denna som de gör.

Men en brottsling socialiseras in i den värld där brottslighet inte ses som sådan. Jag tänker här på ekonomisk brottslighet. Det finns få nya konstellationer av gängbildning i den professionella undre världen. Alla syndikat har en historia.

Denna går långt tillbaka till ex maffian på Sicilien. Vi kan ta ett ex. Hells Angels som startades av personer som kom hem från andra världskriget och sökte något meningsfullt att leva med. Jag tror inte mycket på att de startade från ingenting den gången utan hade eller fick kontakter i maffian i USA. Maffian hade funnits länge och i den socialiserades människor in och gör så än i dag.

Stora brottssyndikat med ekonomisk brottslighet som meny uppstår inte ur intet utan har en lång historia bakom sig. I dessa syndikat finns grupperingar av alla slag som samarbetspartners. De är en ekonomisk makt som följer med i samhällets utveckling och måste ses som organisationer med lika stor makt som storföretag eller regeringar. I många fall har de sina kontakter även i dessa till synes helt lagliga organisationer eller regeringar.

Men börjar man rota i detta så blir det troligen svårt att veta vad som ska eller kan ses som lagligt eller olagligt.

Så brottslingar är i de flesta fall inte sjukare än någon annan. De är som vem som helst men har en annan social struktur som ses som helt normal om man ingår i deras nätverk. Det är min tolkning.

Självständig målsättning

Vad är nu detta? Målsättning kommer ur ett i dag stort modeord som inom företagarvärlden innebär mål att förverkliga (målstyrning av verksamheten). När detta väl är nått skapas ett nytt mål att arbeta mot alternativt arbetas målet om eller skapas delmål för att leda till det hägrande slutmålet som alltid blir början till ett nytt mål.

Det är cirkelresonemang då egentligen inget slutmål existerar utan bara en resa mot något som ännu inte existerar eller kan nås då allt förändras och förutsättningar får arbetas om hela tiden. Målen i sig är ofta arbetade fram inom en grupp där man fått ge och ta för att överhuvudtaget hitta mål alla kan eller motvilligt accepterar att arbeta för.

Det blir gruppens mål man styr mot med ett styrdokument som få förstår eller bryr sig om.

Ett självständigt mål däremot är ett mål där en person själv utarbetat en tanke som denne önskar förverkliga och gör allt för att det ska ske. Ett mål denne förstår och önskar, vågar arbeta mot och ser möjligt att nå.

Enskilda kan därför självständigt hitta mål att förverkliga och arbeta mot. Sportutövare hör till denna kategori.

De har självständiga mål, medan klubben eller förbundet har mål för en grupp, vilket är gruppmål som delas av alla mer eller mindre motvilligt likt organisationsmål ovan.

Detta är mitt målresonemangstänkande, självständig målsättning kontra målstyrning genom gruppsamverkan.