Åskådning, vad är det?

Att ha en tro på något.

Vara religiös och kanske be dagligen till en Gud man tror på.

Tryggheten av att veta att en skapare och beskyddare finns.

Jag är själv troende men anser att många församlingar av svenska kyrkan har sekulariserats och blivit navelskådare där tro förändras efter samhällsklimatet.

Man ser sig som en grupp av fasta deltagare i sammankomster mm och där regler antas och ska följas för just denna församling.

Det är svårt att känna sig deltagande i en kyrka i dag då regler och normer förändras kontinuerligt även i kyrkans värld.

Fasta värden finns få och det ses inte behövligt att besöka kyrkan varje helg. Istället ser vissa inom kyrkan det konstigt om samma person kommer helg efter helg.

Jag dömer inte alla församlingar efter detta, men de finns.

Flexibilitet finns därför som ledstjärna idag inom livsåskådning. Åskådning kan därför betyda flexibilitet eller underkastelse av nya normer utan bibeltro men med dogmer därifrån som inte behöver följas för att kalla sig kristen.

En ledare ska passa i sin tidsepok.

Ledarutbildningar i all ära.

Men det som i dag blir en bra ledare är i morgon en passé ledare.

Kraven på hur en ledare ska agera och vara skiftar från tid till tid och politiskt klimat.

Auktoritära ledare i ett hierarkiskt organisationssystem har alltid funnits och fungerat i de flesta fall.

I dag ska det vara demokratiskt och ett tag var så kallade lärande organisationer ett ideal.

Målstyrning har även funnits under ett flertal år och kan väl ses som ideal fortfarande. I dessa organisationer är hierarkin inte så uttalad som i gamla system som kunde ses som diktatoriska.

Men ledare ska passa i sin tid. I en lågkonjunktur där konkurrensen är mördande kan gamla tiders diktatoriska ledare passa bäst. Då måste snabba beslut tas och möten och diskussioner stå tillbaks för diskuterande medarbetarbeslut.

Ledare av skilda slag behövs. Rätt ledartyp för en viss tidsanda är idealet. Ibland demokratisk, ibland diktatorisk. Ibland med lyssnande öra för medarbetarnas önskemål, ibland för att besluta utan misskund med dessa.

När kommer en skolreform av ett slag som speglar vår föränderliga värld?

Kanske den redan finns.

Som allt annat i samhället kanske skolorna och dess förutsättningar i form av undervisning, regler och normer redan ändras oupphörlig och därigenom speglar vår föränderliga värld.

Förändringsivern finns kanske redan här som i övriga samhället.

Nya normer och regler uppstår och omarbetas hela tiden i en allt snabbare takt. Är det så redan? Jag vet inte.

Men som i samhället i övrigt bör det vara så eller bli så. I annat fall lär sig eleverna inte att en regel som gäller i dag kan bli helt annorlunda i morgon.

Det som gäller som praxis i dag kan vara helt fel i morgon.

Inga fasta värden eller regler finns.

Då blir skolan en spegling av samhället och vuxenlivet.

Sociala normer och rättigheter likväl som skyldigheter som ett barn lär sig i första klass kan omkullkastas i andra klass.

Inget kan vara rätt för livet enbart för stunden. Då har vi fått en föränderlig skola som speglar det otrygga och föränderliga samhället av i dag.

Inga fasta värden och omförhandlingar av existerande värden om inte ännu dagligen så flera gånger årligen, ofta i samband med budgetframställningar där politiker ger linjer för hur man ska arbeta i olika förvaltningar mot och för människor.

Husförhören kanske skulle återinföras.

Men knappast som förr av religiös karaktär.

Istället skulle dessa hållas av Försäkringskassan och Socialförvaltningen. Syftet skulle vara att kolla så människor visste om sina skyldigheter och rättigheter.

I dag ses inte bara Socialförvaltningens handläggare som svåra och kalla tjänstemän, vilket var vanligt förr.

I dag ses även Försäkringskassans handläggare som sådana, och det i större mängd än de sociala.

Förr sågs Försäkringskassan som en hjälpsam och trevlig myndighet där man kunde få hjälp. I dag är deras uppgift att så få som möjligt ska få hjälp.

Men för att människor ska förstå paradigmskiftet bör en massutbildning av svenska folket ske så vi alla vet vad som gäller i dag. Det räcker inte med att politiker skallar ut sitt hat mot arbetslösa och sjuka utan att förklara konkret vad som gäller.

Men för att människor ska förstå behövs utbildning och som jag påstår en ny form av husförför där människor kan få raka besked och frågor besvarade.

Vi lever i en ny tid medan många fortfarande i tanken lever i en förgången tid. Paradigmskiftet de senaste åren har få helt kännedom, om vilket man kan höra av bekanta och okända, för att inte ta del av på tidningars insändarspalter. OBS; på dessa kan man dock även läsa sanningen om hur regler i dag skoningslöst slår. Men då sanningen skrivs ut kommer dagdrömmarna snart till tals igen, genom att påstå att vi lever i de bästa av världar, där sjuka och arbetslösa har det lika bra som de som arbetar och har lön.

En stor upplysningskampanj behövs, men vilka skulle vilja stå för den? Knappast Alliansen, skulle de göra detta skulle de få nära 0% i nästa opinionsundersökning.

Vad kan efterbliven innebära?

Efterbliven var förr ett skällsord och den som var detta på riktigt sågs som mer eller mindre en idiot som man skulle låsa in, hemma eller på ett hem.

Alla psykiska handikapp lades in i dessa begrepp. Efterbliven och idiot.

Idiot var ett vanligt tillmäle för ca 100 år sedan, då med många olika betydelser som psykiskt handikappad eller psykiskt sjuk, arbetslös, lösaktig kvinna, fattig m.m. I gamla kyrkoböcker benämnde prästerna skriftligt många som idiot.

Efterbliven såg man som en som inte klarade av vardagen eller att sköta sig själv. Detta uttryck var som vanligast på 1920-70 talet. Lite samband med rastänkande och det hårda klimatet mot dessa grupper i Europa under 1930-50 talet hade betydelse i detta sammanhang.

Idag används knappast begreppet idiot av myndigheter och knappast utvecklingsstörd heller. Dagens begrepp har blivit det mer neutrala funktionshindrad.

Latent, begreppet som man bör tänka på.

Inom dig finns många personligheter och vissa av dem är nattsvarta, andra kärleksfulla.

Beroende på vad som sker, vad ödet har i beredskap, hur miljön du hamnat i är konstruerad har en av dessa personligheter just nu kommando i din personlighet.

En av flera som latent finns inom ditt psyke, skapad av arv och miljö.

Oftast är valet den möjligaste i den miljö och tid du lever under. Men ibland är det inte det och du får problem och även närstående och ibland samhället.

Du får sjukdomar, tar till utvägar som kostar samhället stora resurser i fängelse och anstaltsvård där du placeras.

Du blir kanske uteliggare, kanske miljonär eller vad som helst. Allt kan vara möjligt om tur, öde och konstellationer av möten och arvs- och miljökonstruktion är rätt inom dig just för denna händelse där du kan välja uppstår och du väljer den bästa lösningen för dig och din framtid.

Latenta förmågor och personligheter har vi alla. Vilka eller vilken som gäller vid ett visst tillfälle har vi däremot inte helt kontroll över då vi likt en maskin har konstruerats för att agera på ett visst sätt i en viss situation. Kanske maskin är fel uttryck, datorprogram är nog en bättre liknelse.

Hopp något som kan trösta.

Överlevnadsinstinkten är stor hos människan liksom hos allt annat liv och säkert är det tack vare den som liv existerar.

Liv kämpar för att föröka sig och leva vidare.

Om inte detta fungerat skulle liv inte tagit in föda. Tillfredsställelse och må bra känsla tillhör livsinstinkten.

När den bryts ner, och det gör den mycket sällan, då dör människan.

Liv med intelligens, i vårt fall människan, har livsinstinkten sammanflätad med hopp.

Hoppet om förbättring lämnar aldrig människan, vid sjukdom eller andra misslyckanden.

Om och när den gör det infaller apati, då vissnar människan som en blomma sakta ner och dör.

Att hålla hoppet vid liv är människans överlevnadsinstinkt och många gånger får människan hjälp med detta av sina anhöriga och vänner.

De som inga anhöriga eller vänner har bryts långsamt ner och vissnar bort som en blomma i naturen.

Kan du lätt förflytta din uppmärksamhet?

Kan du lätt och flexibelt flytta din uppmärksamhet från det du håller på med till något helt annat?

Då är du vad som nämndes ovan flexibel och störs inte av avbrytningar när du gör något eller störs när saker förändras i vårt numera starkt förändringsvilliga samhälle där inga fasta värden finns utan bara viljor som motarbetar varandra.

Trygghet är inget flertalet eftersträvar numera utan förändring är vad som önskas och detta enbart för förändringens egen skull.

Kan du inte vara eller låtsas vara flexibel finns du i fel tid.

Din tid har varit och brytningstiden även den. Du upplever kaos. Oförståelse och nostalgi.

Du undrar vem du är. Men frågor av det slaget passar inte in i den tid som är nu. Allt är förflyktigande, inget är värt något, mer än under en kort stund.

Stunderna blir kortare och kortare. Det finns inga mål. Bara sökande efter snabba tillfredsställelser. Vår tid är en tid som ingen kunnat föreställa sig bara för några årtionden sedan. Vart den leder vet ingen och få bryr sig.

Lantbruket var vanligaste arbetet i många 1000 år, vi är präglade av detta.

Alla är vi bönder i generna, med några få undantag. Längtan efter natur och landsbygd finns därför hos de flesta, om man bara tänker efter.

Men likväl ses i dag stadslivet som mer normalt än landsbygdslivet. Varför har det blivit så?

Mycket säkert av tvång då landsbygden inte kunde försörja alla som föddes där.

Rationaliseringen av bondeyrket är ett annat skäl för varför färre kan livnära sig på landsbygden. Men de som fötts där har livet ut en längtan tillbaks till en natur och en miljö som kanske inte är möjlig att uppleva längre.

Jag är en av dessa landsbygdsbor i förskingringen.

Vi är skapta för att leva med naturen, inte att leva i hyreskasernceller.

Utvecklingen, och med den urbaniseringen, har fått många att känna främlingskap i tillvaron. Men hur många medger det? Istället försöker man ta till pseudolivsintressen av skilda slag.

Man vägrar ta sig tid för det man saknar, en natur som kan upplevas. Visserligen blir en naturupplevelse bara en pseudoupplevelse, då den ofta är i en tillrättalagd parkmiljö i en stads utkant.

Men det är ofta det enda som återstår för den som egentligen saknar ett eget hem i naturens sköte, med arbetsmöjligheter i närliggande miljö.

Är du fattig? Det har de flesta människor varit i nästan alla tider.

I alla tider har fattigdom varit det vanligaste tillståndet för mänskligheten. Först under det senaste århundradet har detta förändrats i vissa västerländska länder.

I Sverige lyckades de sämst ställda bilda regeringsdugliga partier och föreningar som tog tag i fördelningen av ekonomiska resurser.

Vi, liksom flera andra länder, bekämpade fattigdom och fattigdomsfällor.

Men ju fler som fick det betydligt bättre desto fler som började se med misstänksamhet mot de som likväl var kvar i fattigdom.

Vi fick efterhand ett hårdare samhällsklimat igen. Bäst hade vi i Sverige under 80-talet sedan började samhällets ideologi förändras i snabb takt. Många hade nu fått en förmögenhet och började skatteplanera och ville minska statens utgifter för att få mer själva genom att skatter kunde sänkas.

Det dröjde dock till mitten av 2000 talet innan det borgerliga blocket lyckades ena sig i en mycket uträknande kampanj för att knäcka nöten om hur man skulle förändra samhället och få folket med sig.

Man tog då hjälp av människans inbyggda rädsla och egoism och lyckades få de nu betydligt rikare svenskarna (än under tidigare eror) att konstruera en syn på de som inte hade arbete som arbetsskygga bidragstagare och sjuka i många fall lika arbetsskygga, och som grädde på moset sänkte man inkomstskatten för de som hade arbete.

En ny giv var kommen. Lyckas och du ska få mer, misslyckas och du får skylla dig själv och leva därefter.

Fattigdomen var återställd och i Sverige likt många andra länder i Europa gick utvecklingen tillbaks till mänsklighetens status quo. En inarbetad och nödvändig fattigdom för att skrämma till lydnad och underkastelse.

Förr utbildades efter behov.

Man utbildade sig eller utbildades för att få ett arbete. Skråväsendet var en form av utbildningsmöjlighet. Fäder och anhöriga andra.

Skolor utbildade från början människor i skriv- och läsandets mystik för att människor i industrialismens början skulle kunna räkna och läsa instruktioner när så behövdes.

Självklart även för att kunna läsa bibeln och därmed få en kunskap om människan och dennes villkor.

I dag utbildas flertalet till ingenting och många till arbetslöshet.

Är det då bättre i dag?

Nej! Det är en lek utan mening med utbildning med inget annat syfte än självförkovran som inte leder till något annat än studieskulder.

Vi leker i dag med allt och alla. Meningslösheten har brett ut sig och ses som meningsfull med mantra som jobblinjen och förändringar av skilda slag i en allt större accelererande meningslös takt.

Laboratorier lekstuga för många forskare.

Doktor Jekyll och Mr Hyde känner väl de flesta till och även skaparen av Frankensteins monster.

Men även i verkligheten har det funnits omänskliga forskare som i sina laboratorier skadat människor och djur, bara för att få veta något de undrat över eller av ren och skär sadism.

Forskare är inte alltid seriösa i all sin forskning, ibland ger de sig in på områden de enbart är nyfikna på, utan att ta hänsyn till om det innebär fruktansvärda plågor för deras försöksdjur.

Även viss medicin som ges till frivilliga kan ge effekter ingen kunnat ana.

All forskning är en slags experimentlusta av samma slag som små barn gör genom att plocka benen av en fluga ex för att se hur den reagerar.

Experimentlusta styr en forskare, ibland över gränser som ingen önskar och som inte har något värde i sig mer än ren nyfikenhet av privat karaktär.

Alla är vi barn av vår tid.

Språkundervisning är inte möjligt för alla att ta till sig.

Fördelen med att förstå flera språk är uppenbar för de flesta i vår tid när folkomflyttningar berör oss alla och handel och turism ökar globalt.

Många kan i dag flera språk och det ses som självklart i många arbeten att de anställda kan tala och skriva engelska obehindrat.

Men som i allt annat finns det handikapp. Människor som har svårt att ta till sig och lära sig ett annat språk än sitt modersmål.

Jag anser mig vara en av dessa. Fastän jag har högskoleutbildning har jag aldrig fullt ut lärt mig engelska, hur många gånger jag än försökt.

Det handlar inte om pedagogikbrister hos undervisare, utan på oss som lär bäst och enklast genom att läsa oss till kunskaper. Learning by doing fungerar inte på oss. Därför faller idén med att lära språk genom att tala dem, för oss.

Att bara läsa sig till ett nytt språk blir aldrig bra. Så därför lär sig personer som mig aldrig ett nytt språk lätt eller riktigt och är därmed språkligt handikappade. Med de konsekvenser det för med sig i vårt samhälle av i dag.

Vad är ett värdefullt resultat?

Kanske det är självklart för många, för andra inte.

Resultat bör väl överensstämma med det mål som var menat med handlingen.

Jag skulle dock vilja komplettera svaret med att säga det som förändrar något. Det behöver inte alltid vara det som var menat som resultat utan lika gärna något oväntat.

Men för att det ska vara värdefullt bör det vara något som går att använda eller som ger ny kunskap.

Om inte de kriterierna ingår eller något av dem är det inget värdefullt resultat utan kanske istället något som är oförståeligt och då var utgångspunkten fel. Målet var inte utarbetat nog och det som hände blev något helt annat än vad som var menat och alla är lika konfunderade och istället för en reform av värde blev det en försämring av det som skulle målfyllas.

Ex de reformer Alliansen arbetat för.

De har försämrat möjligheterna till ett bra liv för sjuka och långtidsarbetslösa, detta var väl inte meningen i reformarbetet?

Man hade en vision av att det skulle bli en ekonomisk förbättring för dessa grupper men man bör i dag ha förstått att det blev tvärtom, men detta kan man inte säga utåt. Istället försöker man visa på hur bra reformer det var genom mörkläggning och istället visa upp förbättringar för de som fått jobbskatteavdrag.

Media nämner inte heller misslyckandena då dessa ofta styrs av borgerliga värderingar. Skulle sanningar för ofta omtalas i media skulle Alliansens dagar vara räknade och det skulle försämra för de som har arbete men istället göra fördelningen av levnadsstandard rättvisare då de utsatta inte längre skulle ses som ickevärda ett bra liv. Därför tiger media.

Värdefulla resultat eller sanningar av resultat visas inte alltid upp för allmänheten utan ideologi går i bland före sanningen.

Har du inflytande på något?

Det är inte alltid så troligt som du kanske tror.

Du kan vara ett såkallat offer utan möjlighet att påverka din situation.

Om du är sjuk är det Försäkringskassans regler som avgör om du får vara sjuk, inte din läkares bedömning av ditt hälsoläge eller din egen bedömning.

Du blir ett offer för politiska segregationsbeslut som ska förverkligas av lekmän på Försäkringskassan, för någon läkare som kan lägga in veto har de inte längre.

Är du arbetslös är det arbetsgivare som bestämmer om någon vill ha din arbetsförmåga. Annars kan du med tiden sändas som gratisarbetare resten av livet genom Jobb och aktivitetsgarantins steg 3.

Om du tror att du kan påverka detta tror du fel. Du kan bara söka jobb men konkurrensen är svår om jobben och varför skulle någon välja den som sjunkit så lågt som till steg 3 ovan när många som söker är personer som redan har arbete och önskar byta?

Bidrag i all ära men riktiga arbeten blir inte bidragsarbeten där arbetsgivaren får nystartsbidrag mm för en anställd.

Konstlade, korta, enkla arbeten, javisst. Men inte annars. Du blev ett offer och tro inte på coacher och AF när de påstår något annat.

Tankegestalter har ibland fysisk existens

Du ser en hallucination någon ses i ögonvrån som inte är där. Jag beskriver händelser som inte har med drogpåverkan av något slag.

Det kan vara en reflex av något slag som du upplever som en välkänd person. Någon närstående eller annan person du har eller har haft något slag av relation till.

Om denne inte längre finns i livet upplever du det som en andevarelse som kommit för att besöka dig.

En hälsning. Men är det så? Kan det inte istället ses som en skapelse från hjärnan då denna upplever något slag av stimuli reflex eller snabb ljusglimt och tolkar det utur sin förförståelse av upplevelser.

Genom att tänka utefter detta så kan man förstå att tankegestalter. Gestalter vi ser enligt ovan och som bevisligen inte finns där vi ser dem ändå har eller har haft en fysisk existens. Det är inte hjärnspöken utan ett försök av hjärnan att förstå utifrån något hjärnan har förståelse från. Ett igenkännande som återupplevs.

Ilska är individuellt konstruerad.

Du blir kanske ilsken över en sak som någon annan inte reagerar över alls. Ilsken över något en annan ser som humoristiskt.

Ilsken över vad du läser som andra ser som fakta, en bra ideologi, rätt att arbeta för.

Allt är beroende på din nuvarande situation i samhället. Hån mot arbetslösa och sjuka får dig att må dåligt, bli rädd och känna dig värdelös om du tillhör dessa grupper och följer med agendan i politiken.

Rätt och riktigt tycker du det är om du tillhör de friska och har ett arbete och anser att de grupperna inte är annat än arbetsskygga och därför hoppas du på fler jobbskatteavdrag, höjda löner och neddragningar för de sjuka och arbetslösa.

Vi är alla olika, många av de långtidsarbetslösa och sjuka ansåg även de att dessa grupper var pack och pina - innan de själva drabbades. Så tankarna finns och har alltid funnits men personerna som tänker på något av ovanstående vis är ofta samma personer som ändrat uppfattning, beroende på var de är eller hamnar senare i samhället.

Även de som drabbas skoningslöst av Alliansens människosyn skulle med stor sannolikhet stötta deras politik om de blev helt friska, kunde arbeta eller fick ett avlönat arbete.

Människan är som en kameleont, hon vänder, i många fall, kappan efter vinden.

Alla gör det inte men majoriteten gör så och detta beror på egoismen, vilken är människans och mänsklighetens drivkraft.

Iakttag vad du vill, men förstår du vad du iakttar?

Du ser och upplever saker hela tiden.

Men ser och upplever du det riktiga och äkta? Troligen inte. Du tillrättalägger det du ser enligt din förförståelse och får det att passa in i vad du anser och tycker enligt det schema du har inom dig.

Det du upplever, upplever du som unik personlighet och därför är det subjektivt värderat.

Ingen har samma bakgrund, samma arv eller samma verklighetsbild.

Alla är vi unika och upplever det vi ser som bra, dåligt, trevligt, humoristiskt eller något annat, beroende på vem vi är eller med vem vi upplever.

Fortsätt iakttag, du upplever det unikt och ensamt men lär dig samtidigt något nytt i ditt uppbyggande av din till viss del föränderliga personlighet.

Att planen fungerar är inte vanligt i dag.

I alla tider har det planerats.

Gjorts upp planer för att sedan förverkliga dem över tid. Många gånger var det planer som skulle förverkligas långt senare.

Man följde den plan man genomarbetat och bestämt sig för att använda. Det var en heder att fullfölja det man kommit överens om.

I dag görs även planer. Men dessa är inte stabila över tid tills de genomförts. De omarbetas istället kontinuerligt. Den plan som görs blir därmed efter kort tid mer eller mindre omarbetad, kanske till och med innan något av planen börjat genomföras.

Vi lever i föränderlighetens tid. Inga fasta värden finns, allt är lösa planer som omarbetas hela tiden och ingen vet från dag till dag vad som händer.

All form av trygghet försvinner, de sociala systemen omförhandlas. Arbeten försvinner från den ena dagen till den andra. Trygghetssystemen försämras för de som inte ses passa in.

Ideologier förvandlas.

Människor blir vilsna.

Men över allt lyser en enda tanke, förändringens tanke. Vad som planeras eller förändras har ingen betydelse. Förändring är mantrat i hela vårt samhälle.

Man söker något som hägrar i fjärran men finner det inte, utan får förändra, omplantera och drömma vidare för att inte hägringen ska försvinna och med den förändringshysterins spöke som i dag håller upp samhället så det fungerar ytterligare en tid.

Teori är fritt tänkande.

Teorier föregår alltid praktik.

Någon har tänkt ut något som kan fungera och testar detta. Du kan ha tänkt ut något som kan förenkla något för dig och testar detta. En uppfinnare gör detsamma. Politiker likaså.

Inget kommer ur ingenting, om man inte tror på Big Bang och dess motsägelsefulla teori, som visserligen fungerar i teorin men knappast i praktiken, om man inte ändrar verkligheten till en slump från ingenting.

Alla teorier är inte möjliga att förverkliga hur bra de än ser ut att fungera i tanken. Andra får ett resultat som inte kunde förutsetts då alla variabler i teorins tankekarta inte tagits med eller funnits.

Så det är anledningen till att politiska beslut bör utredas grundligt innan de förverkligas och det görs numera sällan. Politik i dag kanske inte kommer att resultera i beslut om man ska vänta på en utredning. Politiken kanske ändras efter 4 år och då har en utredning kanske inte gjorts klar.

Därför ser vi idag ogenomtänkta beslut som sjukvårdsreformen som drabbar folk skoningslöst.

Politik i dag är slarv och ideologi som kommer från ingenstans och leder till elände för många.

Svenska Kyrkan har svikit den kristna tron.

Vi,

liksom andra nationer, har många gånger slagit oss för bröstet och sett oss förmer än andra. Så fick människan mandat inför sig själv att kolonisera Afrika och Asien. Så fick européerna mandat till att kolonisera Amerika.

Ofta med vapenmakt och förtryck. Det ursäktades med att vi var bättre än de.

Så resonerade Nazityskland, de var herrefolket, och bättre människor än färgade och judar.

Denna syn på främlingar finns överallt. Religioner har försökt motarbeta synen men har ofta, i politikens tjänst, blivit lika stora förtryckare.

Man tvångsdöpte människor och de som vägrade döpas avlivades, i religionens namn.

Även i dag finns fantaster inom vissa religioner och grenar. Medan andra har sekulariserats till intressegemenskaper som i många fall vår svenska kyrka, vilken stillatigande accepterar att svenskar som är sjuka särbehandlas, liksom långtidsarbetslösa.

Den ursprungliga tron har sekulariserats så den passar in i samhället. Tron har blivit en andrahandsfråga som församlingens lilla aktiva klick inte bryr sig så mycket om.

Främlingsfientligheten ökar igen i Europa, nu riktad mot flyktingar, sjuka och arbetslösa. Var detta ska sluta vet vi inte. Däremot vet vi hur den tyska kyrkan reagerade under nazitiden. I många fall inte alls. Precis som den svenska kyrkan i dag som inte opponerar sig mot behandlingen av de svaga i dagens Sverige.

Kunskap förmedlas hur som helst, resultat?

Det kan vara genom skolan.

Det kan vara genom familj, vänner, bekanta, okända eller media.

Detta är bara några exempel. Men ur detta sammelsurium av nya kunskaper tillrättaläggs eller förvirras den kunskap och verklighetssyn en människa har och får.

Omförhandling av vetande sker hela tiden inom alla. Äldre har svårast för detta då man som äldre i många fall anser att man vet bäst. Därför är nytänkande mest vanligt hos yngre medan äldre blir mer och mer förvirrade i vårt snabbt föränderliga samhälle. OBS: jag tillhör dessa.

Men ny kunskap enligt ovan kan skapa pseudokunskap som ovetande i form av andetro, horoskop och allt annat oknytt som visserligen kan ge trygghet hos många men som likväl inte är mer verkligt än all annan vidskeplighet.

Så förvirring och sjuka tankar uppstår även i vår tid.

Vi har nu en accepterad politisk sjuk tanke som florerar och i dag är rumsren. Tanken att sjuka och långtidsarbetslösa bluffar och egentligen inte vill arbeta utan leva på en låg ekonomisk nivå istället.

Människor som på fullt allvar tror detta har alltid funnits men har i dag fått fritt spelrum för att förverkliga ett utopia där de sämst ställda ska ses som att de får skylla sig själva. Ett samhälle för eliten, av eliten, skapas i dag igen.

Hur fungerar du i vår kultur av i dag, i vilken nisch av den hör du hemma?

Dagens samhälle präglas av segregation.

Misstänksamhet mot arbetslösa, sjuka och invandrare som bidragsutnyttjare. Sjuka som bluffmakare, arbetslösa som arbetsslöa och invandrare som utnyttjare av vårt välfärdssystem. Om man nu kan se ett sådant fortfarande.

Ännu finns människor, och de ökar i omfång med moderaternas segregationspolitik, som anser att flyktingar får mer i socialbidrag än svenskar. Detta passar perfekt för främlingsfientliga partier att dessas uppfattningar grasserar.

Många sjuka och arbetslösa tror även de på detta och det passar perfekt för vår Allians då det ger fortsatt mandat att misstänkliggöra sjuka, arbetslösa och flyktingar och även skapa misstro mellan dessa grupper.

Det ger mandat för att dra ner ännu mer på livsvillkoren för dessa grupper och sänka skatter mm för de gynnade, de som har ett avlönat arbete.

Vart hör du? Till de som har ett arbete och inte behöver tänka på de som är utanför och som troligen ser dessa som bidragsutnyttjande lata simulanter...

Du kanske istället hör till de missgynnande grupperna ovan? Då finns ingen större lösning för dig, du är stämplad som värdelös och alliansen har ögonen på dig genom försäkringskassa, sociala myndigheter, skattemyndigheter och arbetsförmedling.

Du kontrolleras då du ses som parasit och bidragsutnyttjare. Alliansen gick till val för att segregera dig och den vägen tvinga så många som möjligt av dessa grupper att hitta ett arbete.

De vann valet och kommer att vinna igen. Men du som inte lyckats att hitta en inkomst där du inte kontrolleras och ses ner på kommer aldrig att hitta en. Du har ingen chans, utan kan bara hoppas på att du även framåt i tiden kan få någon allmosa att överleva på, vilket inte alls är säkert.

Avskyn har planterats i Alliansens Sverige mot sjuka, arbetslösa och flyktingar och hur detta hat slutar vet vi inte. Skräckexempel historiskt sett har inte varit pryda. När ett frö av misstro väl spridits i ett samhälle är det mycket svårt att få bort det.

Vi ser vad vi önskar se.

Vad otrevlig den personen är.

Känns det igen? Du har bara genom att ha sett en person bedömt denne som otrevlig, högfärdig, trevlig eller något annat.

Första intrycket är ofta det du bedömer en person efter och sedan är det svårt att omvärdera detta.

Men hur många gånger har du inte felbedömt? Oftast får du inget mer tillfälle eller har du inte någon önskan eller möjlighet att lära känna en person du bedömt som otrevlig o.s.v

Men om det blir en påtvingad arbetskamrat exempelvis kan din första bedömning få omförhandlas. Den otrevlige, högfärdige etc var tvärtom när du lärt känna denne, liksom den trevlige var hemsk när du väl lärt känna denne.

Den du ingick ett förhållande med var inte alls den du trodde när du ingick förhållandet. Den du ratade efter första intrycket hade passat dig perfekt om du lärt känna denne.

Så är livet. Varför vi bedömer så fel beror på att vi bedömer efter utseende i första hand vid första mötet. Vi påminns om en otrevlig person vi mött under barndomen som liknade den vi möter nu och bedömer därför efter denna mall. Likheter bedöms likartat.

En person vi tyckt om som barn och som utseendemässigt påminner om den vi möter som vuxen bedömer vi undermedvetet som intressant och trevlig.

Vi dömer och fördömer efter vårt arv och den miljö vi levt eller lever i. Arv av våra föräldrar och deras värderingar. Miljö efter hur vi blev bemötta som barn.

Därför blir nästan alltid första intrycket av en person helt fel. Man få tar sig tid att lära känna en person man först bedömt som fel. Medan man överser med fel hos en person man först bedömt som rätt.

Därmed har vi det kaos på känslomarknaden som vårt sociala samhälle av i dag genomsyras av och som det rådgivs ifrån alla slag av experter i veckotidningar och tester och annat humbug som horoskop mm som tröst och vederkvickelse för människan av i dag.

Ser någon dina signaler och hur uppfattas de?

Du ger alltid signaler av skilda slag.

Det sker genom dina rörelser, dina ord eller din kroppshållning.

Men hur uppfattas de? Det finns utbildningar som ger besked på hur man bör tolka detta.

Men stämmer de? Säkert gör de så ibland och dessa kurser i signalspaning, som de kan kallas, är grundade på att alla ger samma små eller stora signaler som människa.

Men det är schabloner. Fel så det stänker om det. Samtidigt som man påtalar att alla människor är olika och unika säger man att man kan lära sig hur människor reagerar genom att lära sig signaler av detta slag.

Trams. Det kan fungera på en person man lärt känna men på andra personer blir det gissningar utefter hur man teoretiskt lärt sig eller lärt sig hur någon man känner reagerat, inklusive en själv.

Alla människor är unika och reagerar enligt ett unikt kroppsspråk! Utbildningar i mänskliga reaktioner blir schabloner som stämmer till viss del på många, men aldrig på alla.

Du vet aldrig hur en människa kroppsligt reagerar på ett psykiskt stimuli och kan inte veta det. Du kan bara anta. Hade det varit så lätt som vissa böcker, utbildningar eller kurser tar upp det kunde vi lagt ner all psykologisk forskning och använt oss av tabeller och statistik för att förstå en människa.

Har du en själ?

Många icke troende på en Gud svarar nej och tycker frågan är fånig och att den som svarar ja är pinsam eller naiv.

Man skrattar inom sig, eller hellre i gemenskap med andra, mot den som öppet sagt sig ha en Gudstro.

Men vem är pinsam om man hårddrar det? Den troende som tror på en själ eller den icke troende som tror på att människan har en kropp med eventuellt tillägg av psyke?

Psyket, är inte det även andligt? Vad är skillnaden på psyke och själ?

Absolut inget. Det är själen eller psyket som är odödligt, inte ett tredje element kallat själ.

Den som är pinsam är den som skrattar åt eller hånar en troende. Då visas de sämsta sidorna av en mänsklig själ. Själen av en person som icke kan tro och därmed lever ett liv utan mening mer än under en begränsad tid och därefter ser sig slockna till ingenting.

Vad är då meningen med att födas, leva och bry sig om något annat än njutningar under den tid livet varar?

Skulle alla människor i alla tider varit icke troende skulle världen snart ha kollapsat i en anarki utan nåd. Gudstron har missbrukats av makthavare i alla tider. Därför har krig förts i religioners tjänst. Men Gudstron innefattar även djävulstron, ondskans lakejer och (en kamp mot detta) de är inte få som valt denna kortsiktiga väg att leva.

Varför tror du inte att allt är skapat?

Kanske för att det då innefattar en tro på en Gud och det ses som konstigt i dagens samhälle. Det sekulariserade Västeuropa ser Gud i många fall synonymt med vidskepelse och övertro.

Varför har det blivit så?

Varför är det lättare att ta till sig materialismen och utvecklingsläran än skapelsetron?

Båda är lika otroliga. Utvecklingsläran där plötsligt ett Big Bang uppstod ur ingenting och så började en utveckling som resulterade i allt, människor och annat, organiskt som oorganiskt.

Hur kan detta ses som mer trovärdigt än en skapare som alltid funnits, eller om man så vill, uppstod ur ingenting och skapade oss?

Frågor av detta slag är så stora att ingen kan svara och få önskar tänka igenom konsekvenserna av de två teorierna.

Men ett tredje slag av teori finns knappast, inte någon som vi människor kan ta till oss.

Vad tror då jag på? Jag är övertygad om att en skapare finns. Jag tror på den gamla hederliga kristendomens dogmer.

Guds rike är svaret för många, kanske alla.

Finns Gud?

Ja, jag påstår det. Gudstron ligger djupt nedärvd sedan tidernas begynnelse eller skapelse i de flesta människor. Kanske hos alla men alla vill inte acceptera det och trycker ner denna känsla för att istället kalla sig materialist eller humanist.

Men om inte Gud fanns eller Jesus kommit som bibeln berättar skulle livet bli meningslöst. Vi skulle enbart födas ur ingenting historiskt sett, bara slumpen skulle konstruerat mänskligheten. Big Bang skulle slumpvis uppstått ur ingenting. Ingenting, vara slumpen.

Vi skulle leva, åldras och dö. Meningslöst så det föreslår för allt och alla. Varför skulle då universum finnas? Varför liv?

Ju mer man tänker på detta desto mer motsägelser hittas och då vi människor arbetar och verkar för mål och förändringar, skyddar vår avkomma, miljö mm så agerar vi inte slumpartat meningslöst. Varför skulle då universum vara meningslöst? Varför skulle allt då ha uppstått ur meningslöshetens slumpspel?

Det kan inte stämma enligt påståendena ovan.

Om vi agerar meningsfullt. Då skapades vi för en mening och inte av slump och aminosyrors spel.

Skapades vi finns en skapare. Vad fanns då innan skaparen undrar man, liksom de undrar som enbart tror att Big bang uppstod utan skapare, vad fanns innan Big Bang?

Skaparen Gud energin livet intelligensen den måste ha funnits alltid. I annat fall finns ingen mening med att tänka bakåt. Vad vore alternativet? Det finns inget!

Gänget är tryggheten för många.

Varför önskar många ingå i ett gäng, sammanslutning, förening eller vänkrets?

Är det för att människan är ett flockdjur? Knappast, vi lever i par, inte i flock.

Är det för att människan inte mår bra av att vara ensam utan behöver andra för att få bekräftelse och för att uppleva sig själv som värdefull?

Ja, nog kan det vara så. Människan är en ensam varelse som inte kan uppleva sig själv om inte självet speglas i en annan människa.

Man behöver ses och uppleva att man ses och då är sammanslutningar något där många kan känna att de är en av flera i något sammanhang.

Ungdomar har genom detta sökande av bekräftelse i många fall kommit in i destruktiva gäng. Det är då ungdomar som behöver starka upplevelser för att känna att de betyder något.

I många fall har dessa ungdomar vuxit upp i familjer med en miljö där man inte ger något av sig själv och därför kan ses som känslolös. När ett barn vuxit upp i ett hem där känslor inte visas kommer det saknade behovet i många fall att ge utlopp i att gå med i gäng där känslor visas mer än öppet och ofta våldsamt.

Här känner dessa ungdomar att de lever och hör hemma. Gäng uppstår som resultat av känslolöshet i uppväxten och möjlighet att uppleva dessa i gemenskap med likasinnade genom extrema yttringar blir då för många lösningen för tillfredsställelse.

Är du kriminell lille vän?

Säkert.

Du som alla andra har medvetet eller ickemedvetet brutit mot många lagar. Alla är nämligen skyldiga att hålla reda på lagboken och alla nya lagar som kommer kontinuerligt.

Ingen kan säga att ”det visste jag inte” God tro gäller inte vid lagbrott. Att tro att du kunde köra i 70 på en 50 väg där hastighetsskylten var borta hjälper inte.

Att tro att du kunde parkera där gatuskylten för parkeringsförbud var översnöad hjälper inte.

För att inte tala om alla möjligheter att bryta mot lagen utan att förstå det inom det ekonomiska och få skattemyndigheten och kanske tinget flåsande i nacken.

Ingen är perfekt. Men lagen anses vara ett rättesnöre där man måste följa allt och veta hur.

Men skulle alla följa den skulle vi få en ytterligare större arbetslöshet, poliser, åklagare, advokater och många administratörer skulle bli arbetslösa för att inte tala om alla inom fångvården.

Var skulle Reinfeldts politiker placera dem då? Som praktikanter inom statliga verk som en stor mängd ungdomar nu ska göra? Men hur skulle det leda till riktiga jobb?

Nej. Praktikanterna får säkert i många fall sitta på en stol och titta eller hålla rent i lunchrummet. Skulle alla poliser och andra nämnda ovan acceptera ett sådant arbete om de kriminella försvann? Ja, om de ville få någon liten procent av sin arbetslöshetsförsäkring så blev de tvungna till det, som alla andra arbetslösa i dag.

Nej, vi får nog vara glada att vi har kriminella, annars kulle det bli kaos i samhället. Jag tror inte advokater etc skulle acceptera ovanstående utan att revoltera. Var skulle då Alliansens stolta fanbärare bli av? Hur skulle de då bemöta verkligheten då det skulle bli många högutbildade som var arbetslösa, vilka kunde ställa krav.