Astronomer har upptäckt jättegalaxer 3,5 miljoner ljusår bort vilka är ca 10 gånger större än vår 100 000 ljusår stora Vintergata.

Här i supergalaxerna bildas stjärnor i en takt av 30 gånger större hastighet än i vår galax. Ljusstyrkan är enorm från dessa galaxer  upp till 14 gånger högre ljusstyrka har dessa galaxer jämfört med vintergatan.

En skillnad mot vår galax är att de har två kärnor vilket kan ha betydelse för både stjärnbildningstakten och ljusstyrkan.

Det intressanta just nu är att de existerar. Inget annat om dem,  vet vi med säkerhet.

HD 20782 en exoplanet 117 ljusår från Jorden. Med en nästintill platt elliptisk bana av mycket ovanligt slag.

Ingen av våra planeter i vårt solsystem har en sådan udda bana runt sin sol som HD 20782.  Inte heller någon ännu hittad exoplanet har en liknande bana. Den går ytterst nära och snabbt runt sin sol för att sedan gå en lång bana långt utanför densamma.

När den går mot solen ökar dess hastighet och likt en slangbellas projektil slungas den snabbt runt sin sol för att sedan lugna ner sig och  ta en lång tur långt iväg från sin sol.

Hur den en gång fick en sådan bana vilket i första hand är en bansträckning utmärkande för  asteroider och kometer  är en gåta. Om man nu ska se banor från sistnämnda som skilda mot planetbanor. Kanske man inte ska det?

Snabba röda blinkningar har observerats vid ett svart hål

V404Cygn heter ett svart hål där röda mycket snabba blinkningar har upptäckts.

Varje röd blinkning är i tid enbart bråkdelen av en sekund medan skenet  av varje sken är av samma styrka som 1000 solars styrka.

Vi behöver dock inte vara oroliga för skenet då det utspelas 1800 ljusår från oss.

Starka magnetfält från material runt hålet misstänks vara källan men det är inte bevisat.

Dessa blinkande sken är mer intensiva under vissa perioder och mindre under andra.

Vi kan se fenomenet, ett vi inte riktigt förstår däruppe långt ute i rymden.

Asteroider upptäcks inte. Senast det skedde var en som upptäcktes den 15 mars efter passage några dagar tidigare. Hade den träffat Jorden hade en katastrof för många människor inträffat.

Ännu är vi relativt oskyddade för asteroider av mindre format vilka inte alltid upptäcks förrän de passerat Jordens närområde. De döljs ibland av solens sken mm. Men risken för att dessa kommer ner på Jorden är stor.

Det handlar då inte om stenar vilka skulle utplånas i atmosfären vid nedfallet. Dessa blir oftast grus och stjärnfall.

Det handlar istället om sten av några tiotal meters omkrets. Sten vilken kan ge stora skador då merparten kommer ner på Jordytan.

Hur vi ska skydda oss och upptäcka dessa stenar för att varna lokalbefolkningen är idag okänt.

Spännande ljud från rymden.

Hör hur det hade låtit om du varit med när Huygens landade på månen Titan.

Hör hur det låter när det åskar på Jupiter.

Det är några ljud du kan höra inspelade av NASA. Här är länken  där du kan lyssna på nio spännande ljud från solsystemet.

Vill du sedan höra mer finns det på följande länk

Vi kan enbart se 5% av den materia som finns, resten är mörk materia. Men har ni tänkt på var den finns? Ni blir överraskade.

Enbart ca 5 % av all materia är synlig och möjlig att ta på eller mäta  och förstå. Resten finns men kallas mörk materia då den inte ännu går att mäta eller se med de medel vi har idag.

Om den någon gång går att mäta och se vet vi inte. Ibland kan man undra om den egentligen finns och inte bara  är en hägring i matematiken.

Men om den nu finns och det är vad jag vet alla forskare överens om var finns den då.

Tron hos allmänheten är att den finns mellan galaxerna och stjärnorna därute. Det är riktigt men stämmer inte helt.

Sanningen är att den finns även här i vårt solsystem och inte bara där utan även på Jorden och runt omkring oss.

En fascinerande verklighet vilken kan vara svår att acceptera. Vi har med andra ord ca 95% mörk materia (inklusive mörk energi) omkring oss. Materia vi inget vet om mer än att den finns där och säkert måste vara där för att verkligheten ska fungera. Om den alltid funnits i ett ingenting vi inte kan förstå eller uppkom likt den synliga materian vid Bing Bang kan vi fundera på.

Se även här om området

Ceres ljusa fläckar har börjat blinka.

Under en relativt lång tid efter besöket  vid Ceres i fjol var många undrande över vad de högreflekterande fläckarna på Ceres var för något.

Idag tror man att det är salt och is av något slag. Men helt säkert på sammansättningen är man ännu inte.

Fast reflekterande sken sågs.

Idag har nya fenomen setts. Inte från rymden utan från teleskop  riktade mot Ceres fläckar. Varför ses de som skiftande i ljusstyrka undras det.

Då kan man tro att det är Jordens atmosfär som stör. Men astronomer ser det inte så. Istället ses det som att Ceres rörelser ger solljuset som träffar fläckarna dessa effekter.

Frågan är egentligen varför det inte sågs av farkosten vilken besökte Ceres närområde i fjol. För min del anser jag att effekten ges av  Jordens atmosfär då effekten ses från teleskop riktade mot Ceres från Jorden.

Inte ens svarta hål lever för evigt. Men gåtan om vart de tar vägen är inte löst. Kan de försvinna i intet?

Svarta hål slutstadiet av en stjärnas liv där materia är så sammanpressat att inte ens ljuset kan ta sig därifrån vet vi alla.

Senare forskning visar även att  nästintill osynlig mycket knapp Hawkinstrålning  lämnar hålet. Men mest känt är att all slags materia och ljus i närområdet dras in i hålet och omöjligt kan lämna det.

Men det svarta hålet finns inte för evigt. Nu har bland annat Stephen Hawkins kommit fram till att hålet efter en oändlig tid avdunstar och försvinner.

Men det ger följande paradox vilken ingen idag kan besvara. Vart tar det otroligt täta materialet vägen? Matematiska beräkningar ger beskedet att det helt enkelt försvinner i tomma intet. Men kan vi människor acceptera en sådan slutsats? Kanske. Kan vi acceptera Big Bang att allt skapats ur intet i intet. Intet vilket sedan dess expanderar kan vi kanske även acceptera att materia försvinner i intet.

Kan det var så att hålet avdunstar  in i en annan dimension av tid och rum?

För ytterligare teoritänkande av nutids karaktär för att lösa dilemmat och utifrån det försöka hitta en mer accepterande lösning följ följande länk.

Ryssland och Europa samarbetar nu för att söka liv på Mars. Raketen för detta steg den 14 mars.

Den 14 mars steg den upp farkosten vilken ägs av Europa och Ryssland tillsammans och vilken ska söka efter liv på Mars.

Raketen  ska testa en ny landningsteknik. Dess huvudsakliga uppdrag är däremot att leta efter tecken på metan i atmosfären. Metan kan betyda biologiska effekter.

Men redan 2018 ska en ny farkost sändas upp. Då med en rymdbil vilkens uppdrag blir att borra i utvalda avsnitt av Mars yta för att söka efter tecken på nuvarande eller dåtida liv. 

Supernovor finns av skilda slag. Gemensamt är att de flammar upp sekundsnabbt och sedan har en stjärna kollapsat till ett svart hål eller förintats helt.

Supernova är en stjärnas sista sekunder. Ett uppflammande i en sekund och sedan är den bort och bildar ett svart hål där materialet koncentreras.

Det finns flera slag av supernovor . Istället för förloppet ovan kan följande ske. .

Det första är när massiva stjärnor dör. De kollapsar in i sig själva och en neutronstjärna bildas. Om det är en mycket massiv stjärna exploderar den i en supernova och försvinner som det ser ut spårlöst.

Ett andra slag är där supernovan drabbar den ena av två stjärnor i ett dubbelstjärnsystem.  När en röd eller annan slag av stjärna  i sällskap med en vit dvärg mister materia till den vita och denna till slut av detta exploderar i en supernova.  Dvärgen förintas då. 

Stjärnors ljusstyrka är av två slag. Från en utsiktsplats eller på plats. Lätt ta fel.

Många stjärnor  har en ljusstyrka som i många fall är betydligt skarpare än vår stjärna eller sol.

Men från Jorden kanske den ses som svagare eller mäts som ett svagare sken. På plats är ljusstyrkan i många fall betydligt större än vad som först mätts.

Om länken här följs kan mer om hur det matematiskt kan räknas ut hur starkt ljussken en stjärna har räknas ut och förstås.

Kontentan i dag är att förstå att ljusstyrka är av två olika slag sett från Jorden. Det är inte alltid första intrycket är det rätta.

Komet C/2013 A1 svepte mycket nära Mars i oktober 2014. Effekter uppstod vilka kan ge svar på Mars atmosfär i det förgångna.

Veckor innan detta möte mellan kometen och Mars besöktes Mars ovan av Maven en rymdfarkost från Jorden.

Mätningar gjorda av denna farkost visar på tillfälliga men stora magnetiska förändringar av Mars tunna atmosfär. Idag tror man att en del av denna atmosfär försvann vid mötet.

Det ger teorin anser jag att händelser av detta slag är förklaringen till att Mars atmosfär försvunnit efter hand genom eonerna. Lite i taget vid närmare besök av kometer.

Troligast kan detta inte ske här på Jorden. För att detta ska ske ska vissa kriterier finnas och ett av dessa är avståndet  till solen och solvinden vilken är en bov i sammanhanget.

För att förstå hur koppla upp dig på medföljande länk där Nasa ger sin förklaringen till mötet och effekten i oktober 2014.

En grön komet kan ses denna vecka.

Kometen med namnet 252P/LINEAR kan ses bäst från USA men genom sitt gröna sken kommer den att skapa nyfikenhet av många från hela Jorden några timmat före gryningen är bäst tillfälle att söka den. Den ska kunna ses med teleskop.

Någon kometsvans har den inte utan det är ett diffust grönt sken som ska sökas i storlek minst som månens. Sök mot söder om du befinner dig under norra  stjärnhimlen.

Skenet av grönt beror på fluorescerande i solljuset av tvåatomigt kol. 

Idag bevisas än mer att teorin om dinosauriernas utrotande stämmer.

I många år undrades det över hur  dinosaurierna plötsligt försvann från Jorden efter flera hundra miljoner års framgångssaga här.

Det var först när resterna efter ett meteornedslag i Mexico av stor kaliber hittades  i Yucatan forskare började tro sig förstå varför.

Ett nedslag vilket efter effekterna av detta gjorde en fimbulvinters inträffande med svår missväxt över Jorden. En förmörkelse av solen och iskyla.

Nu har ett lager av Iridium hittas över hela Jorden vilket än mer bevisar att denna katastrof inträffat. Chicxulubkratern vilken idag ligger under ytan  på Yucatanhalvön i Mexico där katastrofen inträffade för för ca 66 miljoner år sedan.

 Iridium en metall vilken i första hand finns i rymden och bildas vid nedslag av meteorer upptäcktes nyligen i ett tunt lager över hela Jordens yta.

En förhöjning av denna metall över hela Jorden från den tid då nedslaget i Mexico skedde vilket bevisar att ett nedslag av stort format har skett när vi trodde. Det finns en trolighet av att skrällen var ca en miljard större än Hiroshimabomben under andra världskriget. CA 50 % av alla levande varelser på Jorden försvann vid nedslaget och dinosaurier som överlevde dog ut under den efterföljande fimbulvintern och missväxten. En tid som varade i många år.

Mars måne Phobos i nya foton och detaljer.

En gång för inte så länge sedan troddes att denna den innersta månen runt Mars var ihålig. Men det är inte sant. Phobos har en bana så nära Mars att den ligger i utkanten av Mars tunna atmosfär.

600 mil ovan Mars yta och närmar sig Mars med ca 2 meter för varje århundrade. En gång i framtiden kraschar den troligen på Mars. Hur nära Mars den kan komma innan det sker vet vi inte säkert.

En rymdsond med namnet Maven  ligger idag  i en omloppsbana runt  Mars för att studera dess atmosfär sedan  2014. Ett annat uppdrag för denna sond är att försöka mäta vad Phobos består av i sin  material.

Ingen vet men få idag tror på en ihålig måne. Det var tron som gällde under

1950-talet.

Se nya foton på Phobos här.

Curium ett radioaktivt ämne bildas i kärnreaktorer. Nu upptäckt i en meteorit.

Vad man vetat förekommer inte curium naturligt i naturen utan bildas enbart i kärnreaktorer. Ämnet är uppkallat efter Marie Curie vilken upptäckte ämnet och används i medicinsk strålning.

Nu har ämnet hittats i enmeteorit av 4,5 miljarder års ålder. Här på Jorden finns ämnet endast vid tillverkning i laboratorier eller  som biprodukt vid  kärnreaktioner.

Upptäckten ger nya infallsvinklar på hur stjärnor och universum bildades. Teorier kommer att upparbetas där detta ämne finns medtaget som en del av vad som hände.

Forskningen om detta ämnes betydelse och uppkomst  efter Big Bang  bedrivs bland annat vid Metallurgical Laboratory at the University of Chicago.

En av universums mest mystiska stjärnor är Epsilon Aurigae. På svenska kallas den Almaaz.

Almaaz finns i stjärnbilden Kusken och är en gul superstjärna. Den ingår i en dubbelkonstellation med två mindre stjärnor Sadatoni och Eta Auriage.

Almaaz ses ibland inte alls då den mörkare stjärna av ovanstående döljer den Almaaz är namnet på dubbelstjärnan inte någon av delarna av den.

 Detta kan ske i dämpning av  av ca 700 dagar  och sedan varar dämpningen  i ca 2 år. Detta sker i 27 årscykler.

En mycket ovanlig händelse i universum. Därför är stjärnan unik och kan ses som en intressant stjärna att skriva sf-böcker om. Vad sker här? Frågan har ställts många gånger. Idag tror man sig veta att det är just ovanstående följeslagare som ger denna effekt eller någon av dessa.

Monstervulkan på Mars förändrade en gång dess yta att en liknade händelse på Jorden skulle fått förvånande följder här.

För 3,5 miljarder år sedan förändrades Mars yta så mycket att torra floder hamnade på platser där de från början inte fanns. Nord och sydpolerna ändrade plats och all yta hamnade på nya platser.

Detta ger förklaringar till forskares undringar om konstiga platser för torra flodbäddar och is under ytor där det inte borde finnas detta .

Vulkanen hade ett utbrott vilket spydde ut lava till en storlek av halva Frankrikes yta, Utbrottet varade i några hundra miljoner år och förflyttade ytan  ca 20 grader.

Hade samma händelse inträffat på Jorden skulle  Paris legat vid Nordpolen.

Men att denna händelse är orsaken till att floder torkades ut och atmosfär försvann är inte bekräftat eller troligt dessa händelser skedde tidigare och innan denna monstervulkans långa utbrott gick av stapeln.

Fast vi får likväl inte glömma hur händelser som kontinentaldriften på Jorden fått kontinenter att förflytta sig och även polerna. Under Antarktis is finns även där sjöar och floder och även under Saharas öken finns minnen från forna grönskande landskap.

Metansnöklädda berg på Pluto en framtida utmaning för framtida människor att bestiga i en avlägsen framtid.

PÅ Jorden har bergsbestigare snart nått toppen på de flesta toppar här. Framtidens bergsbestigningar kan bli på våra  grannplaneter och månar.

Säkert blir det annorlunda att klättra på platser med lägre gravitation än här.

Toppar av helt andra och brantare format ibland högre än på Jorden kan enkelt bestigas just genom en lägre gravitation.

Snöklädda toppar här på Jorden bestigs. PÅ ex Pluto finns  även snöklädda toppar. Men här i form av snö av metan. Hur det är att klättra i metansnö blir en ny upplevelse för framtida bergsbestigare.

Men dit är det säkert århundraden om det nu blir så att vår civilisation kan fortsätta utvecklas tekniskt. Idag ser det dåligt ut med krig, terror och klimatpåverkan. Kanske människans utveckling för rymdresor mm snart är enbart en parentes i mänsklighetens historia.

2018 kommer ett nytt teleskop att hjälpa till med att sortera planeter som exoplaneter.

Falska förhoppningar om livsdugliga planeter förekommer ofta. Detta då vi inte har möjlighet att kontrollera atmosfärförhållandena på de flesta planeter som upptäckts.

All form av atmosfär eller möjlig atmosfär är svår att upptäcka med dagens teknik.

2018 ska detta bli något lättare med ett teleskop med namnet James Webb Space telescope vilket då kan börja användas.  Se mer om detta här.

Genom detta kan fler falska förhoppningar om liv där ute lättare uteslutas och de mer intressanta platserna för detta uppmärksammas mer.

Europeiska rymdorganisationen ESA har planer på att bygga en by i en 3D-skrivare på månen 2030.

Planen är att denna by ska bli en mellanstation vid resa till Mars. I övrigt ska det finnas utbytbara besättningar här likt det i dag finns på ISS den internationella rymdstationen.

Byn ska byggas med hjälp av av 3D-skrivare i större format. Troligen kommer det att bli verklighet med undantag av tidsaspekten. Det behövs kapital och jag tvekar om vi kan få fram detta till rymdforskning. Detta då vi har en allt oroligare värld där kapital allt mer behövs för beskydd av människor och stater.

Vi får nog se ovanstående plan som något som säkert kan realiseras men inte i vår tid men förhoppningsvis i en inte allt för avlägsen framtid om framtida generationer kan få stopp på oroligheterna vi ser i vår tid.

Laserkanoner ses åter som möjliga att sända strålning vilken kan ändra kurs på asteroider

Ett exempel av detta har rapporterats nyligen från bland annat Max Planckobservatoriet i Tyskland. Ett radioastronomobservatorium med blickarna långt ut i universum.

Avståndet till denna nya källa vilken sände ut korta snabba skurar av radiostrålning under 6 dygn innan det bleknade bort är en galax 6 miljarder ljusår bort.

Men vad som sände från denna galax är höljt i dunkel. Inget tyder dock på en källa av intelligent ursprung.

Skurar av detta slag är användbara för mätning av materia i rymden. Vad som kan ligga mellan oss och källans väg genom rymden.

Källan i sig kan vara spännande. Men vi ska ta i beaktande att den källa som sände ut strålningen är en för vår del historisk källa vi inte kan veta något om idag. Utsläppet har taget 6 miljarder ljusår på sig  att nå oss.

Snabba skurar av radiostrålning från okänd källa når oss då och då.

Ett exempel av detta har rapporterats nyligen från bland annat Max Planckobservatoriet i Tyskland. Ett radioastronomobservatorium med blickarna långt ut i universum.

Avståndet till denna nya källa vilken sände ut korta snabba skurar av radiostrålning under 6 dygn innan det bleknade bort är en galax 6 miljarder ljusår bort.

Men vad som sände från denna galax är höljt i dunkel. Inget tyder dock på en källa av intelligent ursprung.

Skurar av detta slag är användbara för mätning av materia i rymden. Vad som kan ligga mellan oss och källans väg genom rymden.

Källan i sig kan vara spännande. Men vi ska ta i beaktande att den källa som sände ut strålningen är en för vår del historisk källa vi inte kan veta något om idag. Utsläppet har taget 6 miljarder ljusår på sig  att nå oss.

En ny idé för att söka exoplaneter med atmosfär har sett dagens ljus.

Idén går att idag realisera på större planeter vilka kretsar runt sin stjärna. Alternativt mindre planeter kretsande runt en dvärgstjärna. Lättast är större planeter runt en sådan dvärgstjärna.

Det finns dock begränsningar,  planeter av Venus typ med en kraftig atmosfär är svåra att se rörelser av eller atmosfär på.

De kan missuppfattas med dagens teknik som stenplaneter eller heta gasplaneter utan möjlighet till liv.

Idén går nämligen ut på vulkanism. En atmosfär stiger nämligen upp långt i skyn vid ett utbrott och sjunker därefter tillbaks in mot planeten.

Kan man mäta detta skeende blir misstanken om en atmosfär av en densitet av möjlig livsmiljö mer trolig att tro på just på denna planet.

Detta är vad som söks och vulkanutbrott och utbrott är ett  relativt vanligt fenomen på planeter.

Fler och fler metoder söks och används för målet att bli först att hitta bevisat liv därute.

Nya vackra bilder på Plutos Kanjoner och dalar.

Se och njut av dessa bilder från Pluto överraskningarnas dvärgplanet. Här är mycket att se. En helt annorlunda bild uppenbarades sig av Pluto efter besöket där i fjol.

Tidigare troddes Pluto vara en ointressant stenbumling.

Men så fel det var.

Två döende stjärnors snurrande resulterade i två svarta hål. Men början var en stjärna.

En något ovanlig syn och tolkning av denna  händelse har gjorts. En döende stjärna  kan upphöra i ett svart hål. Men här har stjärnan uppdelats i två och resultatet har blivit två mindre svarta hål.

Man kan se det som att originalstjärnan uppdelades i två mindre stjärnor först vid sin sista tid som stjärna. Oerhörda krafter måste ha gjort detta ovanliga möjligt. Ingen hade sett det tidigare.

Detta är tolkningen av vad som ses. Om den är riktig får framtiden visa. Men naturen däruppe har många överraskningar att visa upp. Ingen vet vad vi kan upptäcka  begränsningarna är få om ens några.

Amatörastronomer fann ny mycket ovanlig planet i området av stjärhopen Hyaderna i Oxens stjärnbild. Läs mer om upptäckten som förvånar.

Amatörastronomer finner ibland det astronomer missat. I detta fall en stor planet där ute kretsande runt en röd dvärgstjärna i Oxens stjärnbild.

Planeten är större än någon hittills upptäckt planet runt en röd dvärgstjärna. Det är detta som nu uppmärksammas i fackkretsarna. Planeter runt röda dvärgar brukar vara betydligt mindre.

I stjärnhopen Hyaderna vilken i ålder enbart är mellan 650 -800 miljoner år visar att planeten är ung i förhållanden till ex vår Jord vilken är  ca 4 miljarder år.

Röda dvärgstjärnor är den vanligaste stjärnsorten i universum. De blir mycket gamla då de förbränner sitt innehåll betydligt långsammare än ex vår gula sol.

Vår närmsta grannstjärna är en röd dvärg Proxima Centauri 4,2 ljusår från Jorden.

Se denna 9 minuters film på universum i en våglängd människan normalt inte kan se. Kusligt fascinerande.

Teleskopet  Apex i Chile har tagir filmen vilken kan kopplas upp på genom att följa denna länk.

Det mänskliga ögat kan inte direkt se på denna våglängd men efter att ljuset omvandlats blir resultatet en synlig bild som man inte som lekman väntat sig.

Kuslig och fantasieggande.  För min del får jag associationer till Big Bang och explosionsögonblicket utvidgning och utkastning av glödhet gas och materia i alla riktningar men ändock i en bana man kan se och ev spåra.

NASA tror fotonkraft kan förkorta resan till Mars till 3 dagar i framtiden.

Kan fotonkraft öka hastigheten för rymdfarkoster till nära ljushastigheten och därmed få en resa till Mars att enbart ta 3 dagar?

På mikronivå har experiment gjorts vilka kan visa att det är möjligt att använda farter av detta slag. Men mikronivå är inte samma sak som makronivå.

Frågan är vad som sker med skepp som i denna hastighet krockar med småsten i rymden. Frågan är om organiskt material som människor klarar dessa hastigheter.

Frågan är även om människans  medvetande klarar av detta. Kan människan psyke upplösas exempelvis?

Sådant kan inte etiskt  experimenteras med vilket oorganiskt material  är möjligt med.

Men om allt klaffar öppnar det vägen för än snabbare resor och då interstellära sådana. Om vi kan närma oss ljushastigheten i restid är en resa till närmsta solsystem tre år (ung vad det idag tar för en resa till våra gasplaneter)  och möjligt för en människa att uppleva under sin livstid. 

Det har hänt igen. En oväntad asteroid dök upp och sprängdes i atmosfären. Februari 2013, februari 2016 kommer en ny överraskning i februari 2019? Inga meteoritregn ska ex komma i februari något år vad man vet.

Vi kommer ihåg 15 febr 2013 och dagen då en asteroid sprängdes i atmosfären över  Chelyabinsk  i  Ryssland och mängder av glasrutor och glasskärvor skadade människor. Ännu idag förstår inte forskare varifrån den kom.

Från ingenstans dök den uppoch överraskade människor och skadade både människor och byggnader med sin detonationsvåg.

Det skulle inte kunna hända att en asteroid skulle kunna komma utan att övervakningen av rymden först upptäckt vad som var på väg. Övervakningen skärptes efter detta.

Men nu har det hänt igen utan förvarning eller upptäckt i förväg. En asteroid kom in i Jordens atmosfär  och sprängdes den 6 febr i år 2016. Den här gången ovan havet utanför Brasiliens kust vilket fick till följd att få såg den och hörde dess smäll i storleken av en atombomb. Skadorna uteblev vad man vet på människor och skepp i havet.

Men lika överraskande kom det denna gång. Den skärpta övervakningen sedan 2013 har inte kunnat ge den trygghet man hoppats på.

En sak jag undrar är om denna asteroid kommer från samma mystiska plats och ingår i fler likartade asteroider? Detta då Ryska asteroiden kom hit första hälften av febr 15 febr 2013 och denna den 6 febr tre år senare. Frågan blir då om vi kan vänta en tredje överraskande asteroid i febr 2019?

En intressant tanke är även varför de kom i februari då det inte ska komma meteoritregn i februari. Se följande länk när meteorskurar kommer

Virgin Galactics ägare Branson har inte gett upp. Rymdturismen ska införas nytt skepp för detta byggs nu.

Richard Branson miljardären vilkens affärsidé är att bygga skepp för rymdturism har inte gett upp.  Hans nuvarande skepps tur dödade en av hans piloter. Men nu ska ett nytt förbättrat skepp byggs.

Många vill framföra skeppen och ca 600 blivande passagerare har anmälts sig för rymdresa.

Om drömmen går i uppfyllelse i närtid får vi se. Men om vi ser framåt kommer säkert rymdturism att bli en gren om nu inte Jordens ekonomi kollapsar eller krig och politik stoppar all form av vetenskap i framtiden förutom för krigsindustrin och beskydd