Varför kometers huvud är grönt men aldrig deras svans.

 

Lite då och då kastas kometer ut från Kuiperbältet och Oort kometmoln (se medföljande länkar för att förstå skillnaden mellan Kuiperbältet och Oorts kometmoln). Kometer består av is, damm och sten och är 4,6 miljarder år gamla rester från bildandet av solsystemet. Kometer skiftar i färg då de kommer närmre oss i det inre av solsystemet de får ett grönt huvud först för att sedan bli allt ljusare och mindre grönt när kometen närmar sig solen än mer. Det finns cirka 3700 kända kometer i solsystemet. Men man tror att det kan finnas flera miljarder därute. I genomsnitt är en komets kärna ca 10 kilometer i diameter medan dess sken (med svans) är upp till 1000 gånger längre. Ljusstarka kometer kan ge spektakulära ljusshower.

Mystiskt nog försvinner den gröna nyans från dess kropps sken innan färgen når svansen (eller som de ibland har två svansarna)  bakom kometen. Astronomer och kemister har förbryllats över detta i nästan ett sekel På 1930-talet teoretiserade fysikern Gerhard Herzberg påstod  att fenomenet berodde på att solljuset förstörde diatomiskt kol (även känt som dicarbon eller C2) en kemikalie skapad av interaktionen mellan solljus och organiskt material vilket snart utplånas ju närmre det inre av solsystemet kometen kommer då dicarbon är instabilt. En teori som tills nu varit svår att testa. 

Men i en ny UNSW Sydney-ledd studie,   publicerad i dagarna i Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS) visas ett sätt att testa denna kemiska reaktion i  laboratorium och nu då detta gjorts visade det sig att denna 90-åriga teori är korrekt.

– Vi har bevisat  mekanismen genom vilken kolväten bryts ner av solljus, säger Timothy Schmidt, kemiprofessor vid UNSW Science och senior, författare till studien.

"Detta förklarar varför det gröna skenet– det luddiga lagret av gas och damm som omger kärnan – krymper då kometen närmare sig solen och även varför kometens svans inte är grön. "Dicarbon existerar inte på kometer förrän de kommer närmare det inre solsystemet och solen. Men än närmre och solens  värme av kometen avdunstar det organiska material som finns på den isiga kärnan. Solljuset bryter  upp dessa större organiska molekyler, vilket skapar dicarbon vilket i sig upplöses vid än närmre kontakt till solen och resulterar i att det gröna skenet försvinner.

 

Det UNSW-ledda teamet har nu visat att när kometen kommer ännu närmare solen bryter den extrema UV-strålningen sönder de dikarbonmolekyler som den nyligen skapades i en process som kallas "fotodissociation". Denna process förstör hela tiden kolvätet innan det når kometens svans. Därför finns inga kometer med gröna svansar.

Bild wikimedia på Lovejoy en komet som upptäcktes den 17 augusti 2014 av amatörastronom Terry Lovejoy.

Vad består den gröna sten som hittats på Mars av?

 

Med Perseverance Rover görs nu försök att förstå vad den gröna sten som hittats på Mars består av

Perseverance på rymdbilen som nu åker runt på Mars. Det är denna bil som upptäckt och nu med laserinstrument försöker   förstå vad en framgrävd grönaktig sten består av. Ännu har inte gåtan fått en lösning. Stenen fann Rovern vid grävning i marsytan. 

"Är det något som vittrat i den lokala berggrunden?", undrades det i ett uttalande som publicerade den 31 mars. "Är det en bit av Mars som kastas in i området från en avlägsen kollisionshändelse? Är det en meteorit? Eller något annat?" undras det från personal som sköter kontakten med marsfordonet och dess instrument.

Stenen har en storlek av 15 cm. Om den inte bildas på sin nuvarande plats kan vatten en gång ha burit den till Jezero Crater platsen den hittats.

 Perseverance  har sju vetenskapliga instrument ombord för att optimalt kunna förstå vad den upptäcker. En laser sitter ovanpå masten av Perseverance  och denna kan skicka laserstrålar till stenar så långt som 7 meter bort från rymdbilen. Varje laserstråle skapar ett moln av förångad sten, vars sammansättning kan analyseras av SuperCams kameror och spektrometrar. Stenen som ses på medföljande länk har hål just från detta förfarande.

SuperCams första aktivitet på Mars var den 2 mars, då den sköt mot ett mål som heter Máaz, Navajo-ordet för Mars. Perseverance-teamet kallar informellt regionen Jezero Canyon de Chelly efter ett nationellt monument i Navajo-land i nordöstra Arizona, och Navajo Nation arbetar i samråd med NASA: s Jet Propulsion Laboratory för att välja lämpliga namn att använda på Mars.

En spännande sten. Men grönskimrande stenar  finns även på Jorden (se denna). Jag tror stenen är en gabbro. Citat: Gabbro är en mörk relativt kiselfattig magmatisk bergart som bildats genom kristallisation från magma. Den är rik på mörka järn- och magnesium-rika mineral (pyroxener eller amfiboler), vilka ibland genom omvandling kan få en grönaktig färgton. Se likhet denna sten med stenen ovan från Mars (min anm.).

Bild 1  överst från inlägget från NASA 

där även en film finns på den mystiska stenen.

En grön bubbla dök mystiskt upp i en avlägsen galax.

Ännu ett mysterium har dykt upp i universum.


 Ett rymdbaserat röntgenobservatorium - NASAs NuSTAR upptäckte vad astronomer beskriver som en grön klump eller bubbla i galaxen NGC 6946, alias Fireworks Galaxy vilken finns i riktning mot stjärnbilden Cepheus. Den gröna bubblan dök upp och försvann under en 10-dagarsperiod. Det är ovanligt att ett himmelsföremål dyker upp och sedan försvinner igen under en så kort tidsperiod.


Objektet (den gröna klumpen eller bubblan) fick etiketten ULX-4, eftersom det var den fjärde ULX - ultraluminösa röntgenkällan som upptäckts i galaxen NGC 6946. Dock var tidigare upptäckta röntgenkällor här inte så kortlivade och inte heller grönfärgade.

NuSTARs huvudsakliga uppgift vid upptäckten var att studera en supernova i galaxen som framträder som en ljusblågrön fläck längst upp till höger i bilden som medföljer artikeln i länken här. 


Den mystiska gröna bubblan låg närmare galaxens centrum i bilden sammanfallande med en av galaxens spiralarmar.


Objektet är förmodligen inte en supernova då dess sken var snabbt övergående såvida inte något dammoln plötsligt skymde det. Annars kan misstanken (enligt mig min anm) finnas då supernovan nämnd ovan är i en något grön nyans. Fenomenet hade först setts av NuSTAR och senare befanns det ha försvunnit av NASA: s Chandra röntgenobservatorium.



En av de viktigaste frågorna just nu är vad objektet var och hur det kunde uppkomma och försvinna så snabbt.


En möjlighet är att det är ett svart hål (eller som jag nämner ovan plötsligt skymdes) . Enligt svart hål teorin kom det grönaktiga ljuset från ett svart hål som konsumerade ett annat föremål, kanske en stjärna.


 ULX-4 kan också vara en neutronstjärna där magnetfältbarriären blinkade till i ett dammoln. Men allt är teorier ingen vet vad som sågs.


Jag (min anm) misstänker även att det kan ha varit ett tekniskt fel eller ljusfenomen från NASAs NuSTAR som detekterats) eller på vägen till galaxen). Ett fenomen som sedan upphörde och förklarar varför NASA: s Chandra röntgenobservatorium sedan inget såg eller upptäckte. Det fanns kanske inget att upptäckta därute utan fenomenet hade med NASAs NuSTARs teknikproblem att göra.


Bild från vikipedia på den omtalade galaxen där fenomenet sågs.

Utan teleskop kan du enbart se enda grön stjärna.

Hur många har hört talas om att det finns gröna stjärnor? Få. Vita, gula, röda och blå vet vi alla finns men gröna vet få.

Utan teleskop kan enbart en skådas. Den finns i stjärnbilden Vågen.

Men ser du den i teleskop ser  den ser blåaktig ut. Vad som är riktigt är något var och en får ta ställning till. Olika personer ser färger olika. Men utan teleskop ser de flesta denna stjärna som grön.

Läs vidare om denna stjärna och den mytologi som finns runt den och dess sken.

En grön komet kan ses denna vecka.

Kometen med namnet 252P/LINEAR kan ses bäst från USA men genom sitt gröna sken kommer den att skapa nyfikenhet av många från hela Jorden några timmat före gryningen är bäst tillfälle att söka den. Den ska kunna ses med teleskop.

Någon kometsvans har den inte utan det är ett diffust grönt sken som ska sökas i storlek minst som månens. Sök mot söder om du befinner dig under norra  stjärnhimlen.

Skenet av grönt beror på fluorescerande i solljuset av tvåatomigt kol.