Folkpartiet vill att fler ska arbeta gratis, inte bara fas 3 are.

Folkpartiet anser att alla som inte får arbete, de som arbetsgivare ratar, ska tvingas arbeta gratis- likt fas 3 are - i framtiden. Här menas de utstötta vilka måste leva på socialbidrag (redan idag får de göra detta om de är arbetsföra,

men förslaget gör att även utförsäkrade och andra sjuka ska göra detsamma.) 

Utöver skamkänslan av att tvingas söka socialbidrag och få sina utgifter granskade under lupp, ska förödmjukelsen ökas genom att personen för denna yttersta förnedring även tvingas arbeta gratis och ha arbetskamrater som gör samma syssla med riktig lön.

När kommer förslaget att alla arbetslösa ska tvingas arbeta med riktiga arbeten utan lön men med bibehållen låg a-kassa?

Lugn, det kommer. Samhället är idag hårt, kallt och egoistiskt och partierna visar framfötterna med förslag på att ironisera, tvinga och förödmjuka de svaga i samhället.

Varför det inte istället ges riktig lön på alla arbetsmarknadsåtgärder som samhället är översvämmat av är en gåta. Det skulle knappast bli dyrare än alla jobbskatteavdrag, som enbart förödmjukar de som tvingas arbeta gratis, fas 3 are och socialbidragstagare.

Att se sig förmer än någon annan är politiken idag, där människor segregeras och förödmjukas genom ekonomisk nedvärdering och levnadsstandard.

Dubbelmoralism är Alliansens agenda.

Som alla vet är det svårt att få arbete som äldre och många i fas 3 är äldre som ratas på arbetsmarknaden och nu ska förvaras hos någon anordnare tills pensioneringen, på en usel ersättning att leva av, samtidigt som förvararen får ca 5000 kr i förvaringsinkomst av staten.

Samma sak gäller sjuka vilka utförsäkras, men i nästan alla fall inte får arbete eller kan arbeta. Vem anställer en sjuk person även om bidrag finns för detta?

Vi ska satsa så att långtidsarbetslösa och sjuka kan få arbete, säger då alliansen. Men avskedar på sitt kanslisjuka, aktiva i facket och äldre. Hur går det ihop?

Det går inte ihop. Vad det kallas är dubbelmoral och är samma sak som när någon talar varmt för trohet i ett äktenskap medan älskarinnan finns i bakgrunden.

När ska svenska folket förstå den nuvarande svenska dubbelmoralpolitiken i den så kallade arbetslinjen, vilken ännu ingen analyserat, mig veterligen, begreppsmässigt?

Reinfeldts och hans anhängares usla människosyn.

Alliansens agenda är att skapa fördomar mot sjuka och arbetslösa för att den vägen vinna friskas och anställdas stöd i förändringen av samhället.

Fördomar är alltid lätta att skapa, men det är en balansgång på slak lina då fördomsfullhet kan förändras till hat. Vi har ännu inte hatkampanjer, förlöjliganden och oprovocerad misshandel av sjuka och arbetslösa, men

risken finns att detta kommer om Alliansens människosyn och

Segregationen av dessa grupper fortsätter.

Vad händer i en djup depression i samhället, vem får då skulden i Alliansens Sverige? Av allmänheten blir det troligen sjuka och arbetslösa, som då ses som för dyra och därför blir hatobjekt.

En usel människosyn har fått fäste i vårt land. Vi har varit naiva nog att tro på en politik som skapar detta.

En fråga som man bör ställa sig är varför vi nu är enda landet i norden som har en borgerlig regim? Mitt svar är att fördomsspridning är ett lätt sätt att vinna anhängare på och den har varit lyckad just nu i Sverige.

Moderaternas tolkning av arbetare och utanförskap

Moderaterna kallar sig det enda arbetarpartiet. Men man ska hålla i minnet att de tolkar begreppet arbetare på annat vis än socialdemokraterna. Socialdemokraterna tolkar arbetare som alla som arbetar eller är arbetslösa eller sjuka (de flesta av dessa har varit arbetande).

Medan moderaterna stenhårt enbart kallar de med arbete som arbetare. Övriga segregeras ekonomiskt då de inte ses som arbetare.

Moderaterna talar om utanförskap och tolkar detta som de som är utanför ett arbete. De ser inte att de skapat detta utanförskap genom att segregera människor utefter om de har ett arbete just nu, ekonomiskt.

Tolkningsskillnaderna är vad som skiljer blocken åt.

Bluff att de sämst ställda kan få något i den nya budgeten. Långtidsarbetslösa - vad får de?

Bluff präglar årets - och de kommande årens - budget.

Här talas det om att de sämst ställda ska få det bättre och så satsas det på bostadsbidrag för barnfamiljer och bostadstillägg för de fattigaste pensionärerna. Visst, de har det svårt i vårt av alliansen segregerade Sverige.

Men vad får långtidsarbetslösa, för att ta ett exempel. Är inte dessa de som segregerats mest ekonomiskt i vårt land?

Inte ett öre mer ihöjning av sin ersättning, istället minskas deras ekonomi genom inflation och prishöjningar, oberoende av hur basbeloppet höjs.

Av den anledningen ska därför inte Borg och compani tala om att de sämst ställda ska få det bättre i nya budgeten. De ska tala klarspråk så människor förstår att förbättringar gäller utvalda fattiga och utstötta i ekonomin, inte alla. Inte de som Alliansen ser rött av när de nämns, de långtidsarbetslösa och sjuka.

Var ärliga i budgeten och säg att nästan alla av de svaga kan få det bättre, med undantag av arbetslösa, som vi skiter totalt i hur de klarar sin ekonomi.

Bestraffning av icke tillräckligt kuvade fas 3 are används nu.

Rensa bort hundbajs - utan lön - och andra arbeten som inte är så trevliga kan nu fas 3 are få göra om de opponerar sig mot fas 3.

Bestraffningar som ska leda till underkastelse och tystnad.

Arbeten av detta slag bör ingen få göra utan en lön.

Detta då det är arbetsuppgifter som är förnedrande, men som kan accepteras

om det finns en lön.

Varför ska fas 3 are tystas och för vilken anledning?

Hade det inte varit bättre att hela svenska folket fick veta vad fas 3 innebär?

Varför detta döljande och har arbetsförmedlingen en dold agenda, vilken kommer från Alliansen?

Agendan att tysta de som klagar och visa upp en falsk fasad av trivsel i fas 3?

Varför, i så fall?

Mantrat ”arbetslinjen” var allt som fanns/finns i moderaternas ideologi. Nu kommer bara återupprepningar och nya hot.

Arbetslinjen har nästan fått religiösa undertoner. Att de som lyckats få ett avlönat arbete ska få lägre skatt än de som ingen arbetsgivare velat anställa är i dag så etablerat i svenska folket att de ser den ekonomiska segregation som detta innebär som naturlig.

Moderaterna har genom dessa skattesänkningar blivit otroligt populära i vår tid. Men då denna jobblinje ska innefatta allt är idétorkan stor om vad som ska komma sedan när det inte finns möjlighet att sänka skatten mer för de som lyckats få ett arbete. Ett skattebefriat frälse kan de ju knappast bli om vi ska ha en offentlig sektor. Så många arbetslösa och sjuka är det inte så dessas skattekraft ska räcka för detta. Försäkringar likt i USA kan naturligtvis bli lösningen, men det får framtiden - i moderaternas värld - utvisa.

Någon förändring av sjukförsäkringen efter oppositionsprotester i våras ser inte ut att bli av. Oppositionen har tystnat, det var kanske bara en markering.

Inget kommer troligen att ske här. Kanske en undersökning likt den arbetsförmedlingen gjorde kommer att ske, där de utförsäkrade visar sig vara nöjda som det är. Inte omöjligt alls, en undersökning om fas 3arnas nöjdhet med sin ersättning och plats visade på stor nöjdhet.

Utöver det önskas höjd pensionsålder, vilket förbilligar statens finanser. Detta då färre har pension och fler får en dålig a-kassaersättning eller sjukersättning.

Fler arbetslösa, men då de får en låg ersättning o kanske i slutändan hamnar i fas 3 som ska få mer riktiga arbeten på sin agenda, blir det samhällsekonomiskt lönande. Säkert är detta något som kommer i Alliansens segregationspolitik där jobblinjen innefattar många - men också utesluter en hel del. 

Allt ska göras till arbetslinjen, empati för Ganna eller äldre saknas helt hos moderaterna. De arbetar nämligen inte.

Allt precis allt är enbart en bekräftelse på att moderaterna inte har någon politik annat än ett mantra som de kallar arbetslinjen.

Detta mantra ärnågot som står över allt vad mänsklighet och empati är. Vi har sett det genom behandlingen av utförsäkrade och långtidsarbetslösa.

Nu ser vi det i behandlingen av fallet Ganna. Hon ses inte som en människa av moderaterna utan som en belastning då hon inte kan arbeta. Då hon inte kan arbeta faller hon utanför arbetslinjen och är ointressant för moderaterna som nu enbart har en tanke att inom nuvarande mandatperiod få igenom det femte jobbskatteavdraget.

Vad vi ska ta lärdom i detta fall är att det bara är en glimt av hur äldre kommer att behandlas i framtiden om moderaterna får styra. De kommer knappast att få samma vård som de som har ett arbete. De kommer att som arbetslösa och sjuka att behandlas som andra klassens medborgare. Detta bör vi lära av fallet Ganna

Allt ska raseras för den enskilde av trygghet där möjlighet finns, i Alliansens agenda.

Nu ska tryggheten föranställda bli sämre medan tryggheten för arbetsgivare och deras godtycke ska förstärkas.

Om en arbetsgivare vill bli av med en anställd ska den anställde i framtiden inte kunna få hjälp av några lagar. Om denne överklagar får nämligen denne inte ett öre i ersättning under den tid det tar att behandla överklagandet, om Alliansförslaget går igenom.

Detta då den anställde som överklagar beslutet om uppsägning inte kan stå till arbetsmarknadens förfogande och inte kan få lön. Denne hänvisas då till socialen, om denne inte har pengar på banken, bil eller villa han först ska avyttra eller kanske en fru eller man denne ska leva upp pengarna för först.

Hur många arbetstagare överklagar då ett avsked?

Ingen. Istället anmäler de sig som arbetssökande och får a-kassa. Självfallet.

Och arbetsgivarna har fått som de velat, anställa och avskeda godtyckligt.

Alliansen är otroliga med sina förslag av segregation av svenska folket.

I fas 3 blir du stämplad som ett förvaringsobjekt.

Genom att hamna i fas 3 hos någon anordnare, som har dig så länge duär följsam och lydig har du blivit ett objekt istället för ett subjekt.

Anordnaren kan tröttna på dig o kasta ut dig och arbetsförmedlingen kan då inget annat göra än att hitta en ny anordnare, som ser dig som ett objekt att tjäna pengar på.

Som objekt räknas du inte som betydelsefull och just därför nämns du sällan eller aldrig av Alliansen. När basbeloppet går upp år för år får du ingen höjning av din ersättning, såvida du inte har försörjningsstöd (socialbidrag).

Med ersättning av a-kassan får du ingen höjning, istället urholkas din köpkraft, år för år, genom inflation och prishöjningar.

Detta nämns aldrig i media eller i debatten, varken från oppositionen eller Alliansen.

Du är - och ska vara - ett objekt som förvaras på en plats där du helst inte ska trivas, så du tvingas fortsätta med din meningslösa jobbsökningsaktivitet.

Ingen vill anställa dig då du hamnat i fas 3. Arbetsförmedlingen har misslyckats med dig i fas 1-2. Ingen arbetsgivare har önskat din arbetskraft.

Om nu arbetsförmedlingen gjort sitt bästa för att hjälpa dig, vilket är deras uppgift, hur ska du då få jobb?

Du förvandlas därför, efter fas 2 i jobb och utvecklingsgarantin vid inträdet i fas 3 till ett objekt.

Arbetslinjen är en feltänkt slogan menad för fördomsfulla att se upp till.

Arbetslinjen är ett uttryck alliansen skapat och som inte ska begreppsanalyseras.

Mig veterligt har ingen försökt detta. Det ska inte tolkas, utan ska vara ett uttryck som i första hand ska ses som bra för lågutbildade och (eller) fördomsfulla.

Med syftet att dessa ska lockas se alla som inte har ett arbete som parasiter och bluffmakare, som om de ville skulle kunna få ett arbete.

Samtidigt ska ovanstående lågutbildade och fördomsfulla lockas se sig själva som förmer än andra genom att de har ett arbete, och då få detta bekräftat genom att de utöver årliga lönehöjningar även får regelbundna jobbskatteavdrag.

Bekräftelsen av deras fördomar får de även genom att de ser att de arbetslösa inte får ett öre mer, utan hela tiden - år för år - får det än sämre och att sjuka utförsäkras.

                                  

Denna kil rakt in i arbetarrörelsen som jobblinjen är, har därmed nästintill krossat arbetarrörelsen och all form av solidaritet inom denna.

Alliansen har lyckats med ovanstående. Att spela på människors fördomar lyckas ofta, då de som har fördomar ofta har dessa genom tyckande och aldrig har försökt ta reda på om deras tyckande har någon sanning.

De vet inte hur man söker sanningen och de har ingen önskan om att söka denna då de är övertygade om att de vet bäst.

Bidrag, bidrag och åter bidrag, men inga riktiga, avlönade arbeten.

Outbildade ska ta hand om det svenska kulturarvet, varför ska då utbildning inom området finnas och vem betalar för arbeten utförda av utbildade när det kan göras av gratisarbetande?

Är det inte på tiden att börja reagera på Alliansens trams om att bidragslinjen ska bort? Det enda de gjort är att minska möjligheten att överleva på a-kassa och att utförsäkra sjuka för att den vägen minska det som de kallar bidrag.

Samtidigt ökar de bidragen i alla former för företagare, nystartsjobb,

fas 3 anordnare, stöd av skilda slag till företag, RUT och ROT.

Nu ska kvaliteten i vårt kulturarv försämras genom att lekmän ska ta över och registrera och tolka dokument för framtiden. Genom att dessa är arbetslösa outbildade i denna form av arbete och kanske totalt ointresserade av kultur blir resultatet knappast bra.

Då de inte får betalt för arbetet gör det att de inte lägger sitt intresse här.

Varför göra ett gratisarbete bra? Inte ger detta heller något arbete efteråt.

Det ger ingen annan referens än att personen sysselsatts med något och kommit

i tid till denna sysselsättning.

Vilken sunt tänkande arbetsgivare ser detta som bra meriter? Ingen!

Om vi ska vara rädda om kulturarvet, utbilda intresserade arbetslösa för uppgiften och betala en riktig lön för det. Då får vi både bra resultat, ett bra arbete gjort och arbetstagaren en referens som är värd något på arbetsmarknaden.

Vi måste alla snart säga ifrån om alla tramsidéer Alliansen hittar på, som inget ger av referenser och meriter utan enbart segregerar människor i fack som ickedugliga eller dugliga på arbetsmarknaden.

I Bidrags-Sverige är snart arbetsgivarna de största bidragstagarna.

Största bidragstagarna är snart - om inte redan - arbetsgivarna. Samtidigt som alliansen påstår att de arbetslösa och sjuka är de som går på bidrag och därför ska bekämpas så de tar ett jobb.

Hur det går ihop vet ingen. Men arbetsgivarna idag får fler och fler RUT och ROT arbeten. När det gäller RUT är bidraget 1,1 miljarder och ROT 8,8 miljarder. Här görs arbeten till halva kostnaden för de som anställer människor för arbete i hushållsnära tjänster och renovering och ombyggnad.

Den andra halvan av kostnaden får skattebetalarna stå för.

                            

Andra bidrag är nystartsjobb och särskilt anställningssstöd mm inom arbetsmarknaden. Allt betalas av skattebetalarna - och då i första hand av de sjuka och arbetslösa - vilka inte får ett öre mer, utan dessa är dels utan basbeloppshöjningar, såvida de inte är socialbidragstagare, och de får heller inte jobbskatteavdrag, ens när de gör arbeten inom fas 3.

Alliansens politik är dubbelmoral av ett slag vi inte sett sedan ståndsriksdagens dagar där adeln var skattebefriad och skatt istället togs av övriga befolkningen

Nästa stigmatisering av människor ekonomiskt är på väg, lägre socialbidrag 2013.

Jobbskatteavdraget räcker inte för alliansen. Den som har ett avlönat arbete har ut mer än den som får socialbidrag om det handlar om samma summa då jobbskatteavdraget får denna effekt.

Men i Alliansens misstänkliggörande av människor är detta inte skillnad nog i ekonomiskt hänseende utan nu ska socialbidraget sänkas så det svider än mer för de utförsäkrade och de som inte får något arbete.

Självförtroende har Alliansen. Att ett sådant beslut tas och kommer att realiseras halvårsskiftet 2013 och får full effekt under valåret 2014 är inte förvånande.

Om det kommit nu eller 2015 - första budgetåret efter nästa val - hade varit mer förvånande. Då hade det inte blivit en valrörelsefråga som visat hur människor segregeras än mer. Glömskan och tillvänjningen hade kommit emellan, likt utförsäkringen o fas 3 i dag inte är speciellt intressanta längre i media.

Men troligen vill de göra det i ungefär samma veva som det nu uppskjutna jobbskatteavdraget ska realiseras. Då blir agendan att oppositionen gör detta till en valfråga. Alliansens agerar då på folks fördomar och agerar mot att inte ge pengar till de som inte arbetar medan det femte jobbskatteavdraget ska finansieras till viss del med lägre socialbidrag.

Svenska folket, vilka till största del har ett arbete, kommer då att gladligen rösta på alliansen för att få det utlovade jobbskatteavdraget och får genom alliansens spridande av fördomar bekräftat sin tro, att de som har socialbidrag har lika bra standard som de som arbetar och därför är det på tiden att bidraget sänks.

Samtidigt kommer en hårdare kontroll av socialbidragstagarna o här har socialdemokraterna sagt sig stå bakom. 

Alliansen anser att misshandlade fosterbarn ska glömmas bort. De ser inte att något fel begåtts som ska ge ersättning.

Genom detta ogenomtänkta - dock ej förvånande - beslut har Alliansen åter igen visat sitt grymma ansikte. Att påstå att inga bevis finns för felaktigheter är detsamma som att misstro de som en gång hamnade i eländet.

Att påstå att senare tids fosterbarn inte ingår, de som hamnat i hem efter 1980, är det barnsligaste motiv jag läst. De födda efter 1980 ska självfallet också ha ersättning och de kan i de flesta fall själva anmäla, då det är betydligt lättare att utreda fall i nutid.

Varför är då Alliansen så omänskliga i denna fråga, som i så många andra?

Svaret är lätt. Fosterbarns plågor hör inte till jobblinjen. Inget intresserar Alliansen annat än jobbskatteavdrag och fnysande åt de som ej har arbete.

Fosterbarn hör inte till jobblinjen. Grymt men sant.

Alliansen ger inga pengar till något som inte har med det jobbande folket att göra. Arbetstagare eller arbetsgivare. Allt annat är ointressant för enfrågepartiet med mantrat jobblinjen.

Att dessa politiker skulle bry sig om barns plågor och utsatthet i det förflutna och de vuxna som fortfarande har men av denna behandling är utopi. En fråga som denna intresserar inte dagens regim, de hoppades att denna fråga ska sluta uppmärksammas av pressen, likt fas 3 och utförsäkringen av de sjuka gjort.

Men efter bara några dagar blev oppositionens reaktion för stark likt medias och jobbavdragsalliansen tvingades tänka om och öppna dörren för eventuell ersättning. Men ord o handling är två skilda saker. Det har vi sett när det gäller vara eller inte vara av fas 3 och hur detta slutar om media tystnar vet vi inte. Ersättning eller ej? 

Sverige blir allt otryggare, var ska det sluta? SÄPO mobiliserar.

På 10 år har budgeten för SÄPO fördubblats. Det är inte mycket annat som har fördubblats i kostnader.

Varför har samhället blivit så mycket otryggare idag?

Min tanke är att människor i dag inte stillatigande låter sig segregeras av politiska doktriner. Vi har sett hur människor det senaste året gått ut och aktivt visat sitt missnöje i länder som Egypten, Libanon m.fl.

Att bedriva politik idag kan skapa faror för alla i större omfattning än förr då många teg och led och underkastade sig politiska beslut och överklassens privilegier. Man såg sig som mindre värda i ett klassamhälle.

Klassamhälle är idag ett fult ord. Här i Sverige har till och med moderaterna kallat sig det nya arbetarpartiet, något som ingen i de gamla moderaterna skulle kunnat drömma om.

Vi ser ju idag vad detta ord betydde i nya moderaternas tappning, segregation ekonomiskt av sjuka och arbetslösa. Det nya arbetarpartiet ska tolkas som partiet för de som har arbete, ingen annan. Begreppet jobblinjen ingick/ingår i detta nonsens av stigmatisering.

Visst behöver vi en starkare säkerhetspolis då Alliansens aktivitet skapar inre motstånd i Sverige genom sin politik. Ju hårdare politik och ju hårdare den slår mot de utsatta desto större risker kan uppkomma och desto mer kontroll av befolkningen behövs. Därav stigande kostnader för SÄPO.

Inte som många tror enbart för risken av yttre hot från terrornätverk, i och utanför Sverige, av människor med mörkare hudfärg än vi här i norden har.

Miljökrav får inte skapa handelshinder enligt EU. Gå ur Eländesorganisationen!

EU har nu reagerat på de svenska propåerna från livsmedelsverket om att köpa närodlat. Var miljösmart råden för detta har under en längre tid getts av livsmedelsverket.

Nu blir det inga pengar på fortsättning av detta, då EU stoppar det med motiveringen att det är ett handelshinder. Mat ska inte handlas utefter närproducerat anser man, utan alla former av påverkan som kan ge konkurrensnackdelar ska bort.

Ännu en anledning att inte ta EU som något annat än en organisation för företagare och fri rörlighet av arbetskraft för att förbilliga denna och fri rörlighet av varor, oberoende om dessa långa transporter av varor påverkar miljön.

EU:s regelsystem visar sig därför vara en miljöbov av stora mått.

EU har inget berättigande. Euro är en katastrof och de stater som förstått meningslösheten av EU är inte medlemmar.

De som tänker på företagslönsamhet utan tanke på konsekvenser har däremot tagit steget in i unionen. Många gånger för att få något av alla dessa bidrag som de då kan söka.

Lägg ner EU, det är bara en koloss av egoism och bidragstänkande för att inte säga fördyrande för konsumenter.

Ovan visar även hur lite - om ens något - EU bryr sig om miljön. 

Miljöpartiet flaxar som en fågel o har ingen bestämd riktning varken åt höger eller vänster.

Miljöpartiet flaxar som en fågel mellan höger och vänsterpolitik. Likt övriga av de mindre borgerliga partierna är de beredda att sälja sin ideologi bara de kan regera med moderaterna och kanske ingå i nästa Alliansregering.

Skulle nu istället vänsterblocket få majoritet kan de säkert även tänka sig att vända kappan efter vinden och önska regera med socialdemokraterna.

Vad det visar är att Miljöpartiet inte är trovärdiga som parti. De har miljön som ideologi och utöver denna ideologi är allt annat något som är förhandlingsbart.

Mitt tips är att partiet kommer att ingå i nästa toppstyrda allians med moderaterna och att ett eller flera av de nuvarande lakejborgerliga partierna hamnar under 4 % spärren, om nu inte stödröstning får dem att bli kvar.

Men det blir svårt för de borgerliga att samtidigt stödrösta på både Centern, Folkpartiet och Kristdemokraterna. Risken att något av partierna hamnar under 4 % spärren är mycket stor.

Vem trodde att privatisering av välfärden skulle göra den mer effektiv?

Att privatisera vård, skola och omsorg har gjorts under senare år. Har det blivit billigare vård för svenskarna effektivare vård? Har friskolor förbättrat utbildningen?

NEJ. Vården har inte blivit billigare eller bättre, tvärtom ska nu kostnaden bli högre innan vi får frikort inom vården. Apoteken har blivit krångligare, samarbete mellan dessa finns inte. Är medicin slut dit man kommer finns ingen möjlighet numera att de kan fråga om den finns hos intill liggande, om detta tillhör annan kedja.

Friskolor går i konkurs, har fler ickebehöriga lärare och drivs med vinstsyfte vilket blir en extra kostnad för kommunerna.

Men vem trodde det skulle bli billigare? Ingen, se på avregleringen av elmarknaden, ett skräckexempel på fördyring av elen för konsumenten.

Nej, allt handlar om ideologi, eller vi kanske ska kalla det idioti. Idioti av politiker som vill segregera samhället i ”vi och dom” genom idag i första hand jobbskatteavdrag, i andra hand avreglering mm.

I Sverige är det viktigare med billig krognota än en höjning av levnadsstandarden för pensionärer.

Då inte jobbskatteavdrag 5 skulle förverkligas nästa budgetår, av risk för att regeringen skulle hamna i kris om det inte gick igenom, behövde inte skattesänkningen för ålderspensionärer realiseras.

Detta då Alliansens såkallade jobblinje då skulle få pensionärerna att komma ett steg närmare skattesatsen för de med arbete. Detta skulle inte skett om sänkningen kombinerades med jobbskatteavdrag 5.

Arbetslösa och sjuka ska däremot fortsatt få det ännu sämre, fast det till stor del är samma personer som drabbas hela tiden, då de flesta som är kroniskt sjuka eller långtidsarbetslösa är detta ända fram till pensionen.

Vad blev då Alliansens lösning under nästa budgetår?

Jo, billigare krognota, och de bäst ställda, vilket är de som har råd att gå på restaurang, nu kanske går oftare.

Arbetslösa och sjuka räknas inte i dagens samhälle.

Men är restaurangägarna så dumma att de inte utnyttjar tillfället att höja priserna? Isåfall, vilket är troligast, blir notan inte billigare utan istället mer lönsamhet för restaurangägarna.

Regeringens infrastruktursatsning är ett slag i luften.

Kommer nu järnvägen att lyckas hålla samma standard som den har och inte få än mer problem till denna vinter? Kanske. De pengar regeringen föreslår i budgeten kan kanske räcka för att hålla den standard som finns i dag.

Kanske även att den personal som finns på underhåll kan få stanna kvar i sin helhet de närmsta åren med denna satsning.

Men någon förbättring i en skala som märks blir det knappast.

Olofsson pratar om arbetstillfällen och javisst blir det så.

De som är anställda idag får arbete även i fortsättningen. Men inte blir det nyanställningar, vilket många tror är fallet så fort regeringen pratar om arbetstillfällen när de pratar siffror.

Det är ofta satsningar som får redan anställda att kunna arbeta kvar när satsningar görs, inte att fler får arbete.

Det är bara i produktionsindustrin så kan ske, om snabba nya order kommer in, men även här finns risken att rationalisering och automation gör att nya order enbart gör att redan anställda slipper blir friställda

Samarbete är självklart mellan fackföreningar och socialdemokrater. De har ju samma ursprung.

Något måste vara fel i vår tid då Socialdemokraterna önskar bättre samarbete med fackföreningsrörelsen.

Var det inte fackföreningarna som en gång bildade Socialdemokraterna?

När människor blev trötta på att utnyttjas ekonomiskt och började organisera sig, då gick politik och fackföreningsrörelse hand i hand.

Varför försvann denna självklara bindning? Vilka söndrade den?

Misstankarna går till de borgerliga propagandisterna i nutid.

Värst då ”De nya moderaterna” som hade fräckheten att kalla sig det nya arbetarpartiet och troligen trodde de skulle bli fackens samarbetspartners, likt det är och har varit i många diktaturer.

Socialdemokraterna - likt facken - ska arbeta för att de sämst ställda ska få en förbättring i levnadsstandard.

Inte att de ska segregeras genom jobbskatteavdrag och skickas ut i slavliknande arbetsförhållanden som i fas3. Och självfallet ska de få hjälp vid sjukdom, inte friskförklaras efter en viss tid oberoende av vad läkare och patient vet och anser.

Fas 3 ska bli än mer slavliknande i höst, riktiga arbeten blir helt ok.

Det skrevs mycket i våras om fas 3 som slavarbete.

Anordnare fick betalt för att sätta fas 3 are i sysselsättning, som inte fick vara riktiga arbeten.

Man talade om arbeten utan lön, slavarbeten. Detta var ett problem och förbjudet.

Lösningen har nu kommit. Det ska bli lagligt att anordnare sätter fas3 are i riktiga arbeten - utan lön.

Var det detta fas 3 are önskade, att deras sysselsättning blev riktiga arbeten

utan lön?

Jag vet inte, men resultatet på protesterna mot fas 3  från de rödgröna blev detta medan majoriteten av fas 3 deltagarna  sa sig nöjda med åtgärden i arbetsförmedlingens undersökning. Luften gick därför ur de rödgrönas protest till alliansens glädje. 

Är det verkligen bra med unga partiledare?

Erfarenhet har alltid i alla sammanhang genom alla tider varit bra.

Så är det inte inom politiken.

Här skjutsas nya unga politiker fram som ledare och erfarna äldre skjuts åt sidan.

Resultatet blir experimentlusta, förändringshysteri och snabba beslut.

Vi har fått ett samhälle av ”sköt dig själv och skit i andra” en iskall hänsynslöshet mot sjuka och långtidsarbetslösa. Hur kan ex en ledare förstå hur det är att vara arbetslös om denne aldrig upplevt det? Likväl ska denne besluta om hur arbetslösa ska agera och klara sig ekonomiskt.

Vi har helt enkelt amerikaniserats politiskt.

De äldre som växte upp med solidaritet som ledstjärna är snart borta och allt pekar på att om socialdemokraterna ska bli ett regeringsparti igen måste de förändra sina grundvärderingar. Skatt efter bärkraft blir till jobbskatteavdrag. Solidaritet med de svaga blir till egoism och satsning på de starka.

Hur samhället kunde förändras så snabbt och varför är en generationsfråga. Snabbare förändringar sker desto yngre politiker som får makten. De ser framåt mot nya ideologier och idéer och ser - tyvärr - inte i backspegeln.

Det finns ingen hänsyn. Vi har sextiotalister i ledningen idag, de växte upp med allt serverat. Reinfeldt och Borg kan därför inte förstå hur det är att inte få allt serverat på silverfat, därför ser de sin ideologi som helt rätt.

De tror att människor kan skaffa en egen inkomst och inte leva med sjukpenning eller arbetslöshetsunderstöd bara de vill. Denna uppfattning är det bara att fnysa åt, då den speglar gullgossars uppväxt och bortskämdhet.

Klarar Reinfeldt även Lööf?

Centern önskar vara kvar i Alliansen och inte försvinna ut i periferin i nästa riksdagsval. Härav säkerligen jakten på en tydlig karismatisk partiledare som kan leda partiet till bättre opinionssiffror.

Är Lööf denna person och hur ska Reinfeldt axla detta, om nu denne Lööf höjer partiet inför nästa val? Moderaternas politik är ledstjärnan i Alliansen, därför har småborgerlighetens partier vackert fått visa fin tass för att få vara med, samtidigt som Reinfeldt är beroende av dessas ja-sägande.

Men ja-sägandet har fått följden att de små borgerliga partierna minskat i stöd, flera är på väg under 4 % spärren.

Lööf ersätter Olofsson.

Är Lööf indoktrinerad i Alliansens flumlinje arbetslinjen? Troligen.

Någonstans läste jag att hon önskar sänka skatten mer för höginkomsttagare, så hon passar in i gänget.

Redan nu är hon populär i vårt land. Många har visat en ung kvinna utan livserfarenhet sitt stöd. Ungdomens Sverige är här.

Ungdom utan erfarenhet av ett annat Sverige, ett Sverige av solidaritet och kamp för de sämst ställda.

Något fler och fler nu glömt och som snart bara den äldsta generationen vet vad det betyder. Begreppet solidaritet med de svaga, sjuka och arbetslösa.

Aktier inget för småsparare.

Se på Telia-aktien, här lockades vanliga småsparare att köpa en aktie som än idag inte är värd mer än en smula mot vad den såldes för.

Inte har det lönat sig att varken köpa eller vänta med att sälja denna aktie.

Småsparare lockas med fonder, där avgifterna i många fall äter upp aktieutdelning och värdestegring.

Många ser aktiefonden som en sparform där man efter några år kan få en vinst vilket många gånger istället blir en förlust.

När då börsen, som nu senast, sjunker och fluktuerar blir många småsparare rädda att förlora än mer och säljer därför med förlust.

Aktier i sig köper dock få småsparare, istället köper de andelar i fonder där deras bank gör alla affärer. Man litar på sin bank.

Men numera förlorar många på dessa fonder. De flesta. Det fanns guldår för småsparare i fonder. De såkallade allemansfonderna i slutet på 1970-talet

var vinstgivande.

Men idag är det för de flesta småsparare meningslöst att köpa fonder, förlusten väntar nästan säkert runt hörnet.

Behöver inte arbetslösa, utförsäkrade och socialbidragstagare tänder?

Åter är tänder en klassfråga. Den som inte har en inkomst får sämre tandvård. Arbetslösa, sjuka och socialbidragstagare får skit igen, då tänder inte ingår i den allmänna sjukförsäkringen eller i ett högkostnadsskydd.

Alliansens politik av segregation och utanförskap ökar dag för dag, budgetår för budgetår, i ett land som har bland Europas stabilaste ekonomi.

Pengar ska istället läggas över till de som har arbete, som grädde på moset när nya löneavtal slutits. Sjuka och arbetslösa ska få det allt sämre, ingen höjning av denna ersättning i utanförskapet.

Varför svenska folket, som varit noga med solidaritet med de svaga i tidigare generationer, nu accepterar allt i denna allianspolitiska agenda är svårt att förstå.

Men så är det och misstanken stiger om att Sverige amerikaniseras i känslokyla och tänk på dig själv mentalitet. Vi är så kallat hjärntvättade av amerikanska teveserier där man hånar socialbidragstagare (talkshows) sedan tevens barndom.