Nya centerledaren är mycket ung, så nu ska äldres livserfarenhet ratas i politiken.

Las bör ändras, anser de unga i Centern, så unga får arbete. Självfallet ska unga i första hand få arbeten, men om äldre ska ut först när LAS ändras då ska inte Reinfeldt gapa om att äldre ska jobba längre.

I fas 3 är ex merparten äldre som mist sitt arbete genom rationaliseringar, företagsnedläggningar eller sjukdom och förslitningar.

Genom att vi inte prioriterar allas rätt till arbete utan istället ger den enskilde ansvaret för att få ett arbete, och bestraffar de som inte klarar detta med fas 3, blir resultatet segregation.

Vi har ett ungdomens samhälle. Men det innebär inte att ungdomar får arbete.

Jag anser att livserfarenhetoch visdom som kommer genom åren, i dag som det alltid varit tidigare, vara politikers största meriter. Nya centerledaren är ung. Hon har erfarenhet av att vara ung och de problem detta kan innebära.

Men hon har ingen erfarenhet av medelålders eller äldres villkor eller problem.

Av den anledningen är det fel att som partiledare, i vilket parti det än gäller,

sätta någon under 50-60 år om det inte handlar om en ungdomsminister.

Förr var unga inom politiken så kallade påläggskalvar de skulle få erfarenhet för att ta över senare i livet.

Är det verkligen bra med unga partiledare?

Erfarenhet har alltid i alla sammanhang genom alla tider varit bra.

Så är det inte inom politiken.

Här skjutsas nya unga politiker fram som ledare och erfarna äldre skjuts åt sidan.

Resultatet blir experimentlusta, förändringshysteri och snabba beslut.

Vi har fått ett samhälle av ”sköt dig själv och skit i andra” en iskall hänsynslöshet mot sjuka och långtidsarbetslösa. Hur kan ex en ledare förstå hur det är att vara arbetslös om denne aldrig upplevt det? Likväl ska denne besluta om hur arbetslösa ska agera och klara sig ekonomiskt.

Vi har helt enkelt amerikaniserats politiskt.

De äldre som växte upp med solidaritet som ledstjärna är snart borta och allt pekar på att om socialdemokraterna ska bli ett regeringsparti igen måste de förändra sina grundvärderingar. Skatt efter bärkraft blir till jobbskatteavdrag. Solidaritet med de svaga blir till egoism och satsning på de starka.

Hur samhället kunde förändras så snabbt och varför är en generationsfråga. Snabbare förändringar sker desto yngre politiker som får makten. De ser framåt mot nya ideologier och idéer och ser - tyvärr - inte i backspegeln.

Det finns ingen hänsyn. Vi har sextiotalister i ledningen idag, de växte upp med allt serverat. Reinfeldt och Borg kan därför inte förstå hur det är att inte få allt serverat på silverfat, därför ser de sin ideologi som helt rätt.

De tror att människor kan skaffa en egen inkomst och inte leva med sjukpenning eller arbetslöshetsunderstöd bara de vill. Denna uppfattning är det bara att fnysa åt, då den speglar gullgossars uppväxt och bortskämdhet.