Guld med storleken av ett jordklot bildat här. Men att hämta det är omöjligt.

Två neutronstjärnors kollision sågs för ett tag sedan. 

En neutronstjärna är slutstadiet på en stjärnas liv men vid en större storlek av stjärna slutar det inte här utan då inträffar en supernova.

Men i detta fall var det två neutronstjärnor som kolliderade och i sådana fall bildas mycket tunga grundämnen som guld, platina, uran och bly.

Det var en mycket intressant händelse vilken resulterade i en gravitationsvåg vilken kunde mätas från oss. Guld av ofantliga mängder bildades vid smällen. Guld lika mycket som ett  jordklots storlek.

Avståndet till händelsen är 130 miljoner ljusår bort från oss så det är en gammal händelse vi ser.

Men likväl spännande och lärorik. För mer utförlig information om upptäckten och händelsen läs mer från Hubbleteleskopets nyhetssajt.

Iskalla regn utlöses på Saturnus måne Titan och översvämningar blir följden

Likt på Jorden stormar det rejält även på Titan. Sjöar översvämmas och floder forsar över annars snustorra slätter.

Inte är det ofta men ca vartannat Titanår sker det vilket innebär ca en gång vart 50:e jordår. Ett titan-år är 29,5 jordår.

Skillnaden är att det inte är vatten som regnar här utan metan. Iskall metan. I övrigt är det samma sak där som här det regnar och stormar ibland.

För mer information om hur regn uppkommer på Titan se följande länk. Bilden visar hur det kan se ut från en sjöstrand på Titan med Saturnus i skyn ovanför.

Sökandet efter en saknad partikel för att förklara universum har hittats i den upplaga den måste finnas

Sedan tidigare vet de flesta att det saknas 95% av materian och energin i universum.  Det handlar om den mörka materian och energin vilken ska finnas men ännu inte hittats. Sökandet pågår för fullt.

Men detta är inte allt för att förklara universum och effekterna av detta och på oss. Även Baryoner saknas. Exempel på baryoner är neutroner och protoner. 

Partiklar bestående av kvarkar. Svårt? Javisst vi får helt enkelt som lekmän enbart förlita oss på forskares påståenden att det saknas baryoner i vår värld.

Nu har de dock hittats och då på platser man antaget att de kunnat döljas. Mellan galaxerna har de 50% antagits finnas och nu funnits vilka med all säkerhet visat sig i form av svaga strängar mellan galaxerna. De är så svaga att de tills nu  varit svåra att upptäcka.

Men nu har det skett läs mer om upptäckten och numera upphittandet av det saknade.

Jag kan inte låta bli att fundera över strängteorin när jag läser hur dessa fibrer eller strängar tunt sveper mellan galaxerna. Men det är kanske långsökt.
Bilden försöker illustrera strängteorin med dess alla dimensioner.

Exoplaneter hittas lättare runt unga stjärnor.

Runt unga stjärnor där dammhöljen av stoff bildat ringar är det lättare att finna stora  exoplaneter.

Planeter vilka kretsar runt sin sol på längre avstånd från denna än kanske liv kan existera.

Att små exoplaneter kanske döljs bland damm och stoff bland unga stjärnor är kanske inte så konstigt om nu de finns i detta hölje svåra att upptäcka med de instrument vi har idag.

Större exoplaneter är lättare att se beroende på att dammet dämpar ljuset från solen och gör att det blir enklare att se de svagt lysande stora exoplaneternas skuggor. Storleken har betydelse genom att en större planet ger större skugga. De exoplaneter som hittas är ofta gasjättar  större storlek än vår största gasjätte här i vårt solsystem, Jupiter.

Kanske, om de nu finns intelligenser på andra solsystem de då i första hand genom sina teleskop  skulle hitta Jupiter i vårt solsystem och ha svårt att finna övriga planeter här.

Bilden ovan är på Jupiter. Kanske den enda ev utomjordiska intelligensers teleskop kan ha hittat just på grund av sin storlek. Om de nu finns och sökt exoplaneter i vårt solsystem.

Haumea en dvärgplanet i Kuiperbältet hade en överraskning för astronomerna att visa upp.

Tre gånger mindre än Neptunus finns Haumea därute i samma bälte av himlakroppar där även Pluto finns.

Pluto har det inte men Haumea har det, en ring. Likt Saturnus och i viss mån även Neptunus och Uranus vilka ha ringar har det för första gången hittats en ring runt en dvärgplanet och det ute i det avlägsna Kuiperbältet.

En överraskande upptäckt. Det var när en avlägsen stjärnas ljus i bakgrunden låg i ett läge från oss sett som ringen kunde skymtas.

Kanske är ringar av damm och stoff något vanligare än vi tidigare trott runt planeter och kanske även asteroider. Egentligen är det inte konstigt att dessa små partiklar fångas upp av större kroppar och får en egen bana runt dessa efterhand som dessa partiklar  blir fler och attraherar varandra och en ring bildas.

Bilden föreställer Haumea som vi antar den ser ut på nära håll.

Eridania ett urgammalt hav på planeten Mars

En gång fanns ett stort hav på Mars med en vätskemängd av 210 000 kubikmeter.

Inget säger att detta hav innehöll liv men ut i havet läckte från berggrunden mineral vilka skulle kunnat gett liv.

Det läckte ut från berggrunden ca 3,5 miljarder år tillbaks.

Men vattnet avdunstade och  liv uppstod troligen aldrig till skillnad från på Jorden.

Troligast därför att det på Mars finns för låg tyngdkraft för att flytande vatten skulle kunnat  behållas utan istället avdunstade det upp i rymden snabbare än det kunde bottenfrysas.

Men fynden av händelseförloppet i Mars barndom är indikationer på hur det en gång  troligen även  hänt på Jorden. Skillnaden här blev däremot att vätskan kunde stanna kvar och liv efterhand kunde uppstå och allt därefter utvecklades till vår tid.

Men jag undrar ändå hur vattnet kom till på Mars och här i de stora mängder de en gång enligt beräkningar fanns. Varför avdunstade inte  vattnet omedelbart om nu de mängder uppstod beräkningar visar och hur kunde dessa mängder först finnas? Eridania är inte heller det enda havet som en gång fanns här. Allt är ett stort mysterium.

Bilden är från Eridania-regionen på Mars.

I stjärnbilden Luftpumpen finns en vacker stjärna vilken bubblar upp ljusfenomen

På södra stjärnhimlen finns stjärnbilden Luftpumpen (Antlia) med en röd stjärna vars sken är av varierande styrka vecka för vecka. En stjärna som fått namnet

U-Antliae. 

För ca 2700 år sedan kastades stora mängder material snabbt ut från stjärnan under en kort period. Ett tunt skal av detta bildades runt stjärnan vilket Alma-teleskopet nu har upptäckt.

I detta bildades bubblor vilka ger effekten av varierande ljusstyrka över tid.

Forskare önskar förstå den kemiska uppsättningen hos stjärnans skal och atmosfär, samt hur skalet bildats när stjärnan förlorade materialet för att förstå liknande stjärnors handlingsmönster och bubbelsken.

Forskare vill förstå hur stjärnor utvecklades i det unga universum och även hur galaxer  och stjärnor utvecklas med tiden. Omgivningarna runt stjärnor likt U-Antliae visar en rik variation av kemiska föreningar med innehåll av kol och andra grundämnen. Mycket av detta stoff bidrar med upp till 70 procent av stoftet och dammet mellan stjärnorna därute.

All kunskap har som mål att bättre förstå den verklighet vi finns i.

Gåtan om varför solens corona är mycket varmare än ytan på solen kan vara löst

Solens yta har en temperatur av ca 5500 C medan yttre delarna av dess atmosfär dess  corona har en temperatur av ca 1-3 miljoner grader Celsius.

Nu diskuteras om inte nanoflares ligger bakom detta fenomen. Små från oss osynliga uppkastningar av soleruptioner vilka ger dessa effekter av temperatur i coronan.

Vi har inte teleskop av den beskaffenheten att vi kan se eller bevisa existensen av nanoflares men troligheten att de finns är mycket stor.

För att ge en ytterligare temperatur från solen bör kanske nämnas att solens centrala delar eller kärna har en temperatur av ca 15 miljoner grader Celsius.

För ytterligare fakta kan nämnas att det ibland sker en temperaturhöjning lokalt i coronan på upp till 40 miljoner grader Celsius

Proxima centauri b en exoplanet med ett grönt sken vid polerna

Planeten finns vid vårt solsystems närmsta grannstjärna Proxima Centauri och är en exoplanet där livsmöjligheter inte kan uteslutas.

Planeten ligger betydligt närmre sin sol än vad vår Jorden  gör vid solen. Ca 20 gånger närmre. Proxima Centauri är en röd dvärgstjärna Planeten Proxima Centauri b är något större än Jorden och det är mycket möjligt det är en stenplanet och att där finns vatten.

Ett år där är bara på 11.2 jorddagar. Den röda  solen  är mycket aktiv och avger farlig strålning vilket gör att liv troligen inte kan existera på planeten.

Nord och sydpolen här skimrar av grönt starkt ljus. Misstankar finns att detta gröna sken visar på att det finns syre i atmosfären och intensiteten i detta gröna beror på den stora aktiviteten från moderstjärnans strålning.

Men inget av detta visar att det kan finnas liv på planeten den starka strålning genom närheten till modersolen är nästan säkert en garanti för att liv inte kan finnas fastän syre troligen finns i dess atmosfär antaget genom det gröna sken polerna uppvisar.

Bilden är en trolig bild av hur det kan se ut på och från planetens yta med sin röda sol i skyn.

Vår måne hade en gång atmosfär.

Hur många har  i nutid trott att månen har eller har haft en atmosfär? Få mycket få anser det idag mot hur många som tidigare trott det för bara ca 100 år sedan då en hel del kunde tänka sig att det fanns månmänniskor.

Men likväl bör vi tänka om då det gäller atmosfären. Detta då nya rön visar att det funnits en atmosfär på månen,  i månens barndom för ca 3-4 miljarder år sedan.

Det var en tid med stora vulkanutbrott både på månen, Jorden och övriga planeter och månar därute.

Allt var nytt och oroligt med meteoritnedslag, vulkanutbrott och jordbävningar. Ytorna hade inte alltid svalnat och ytans struktur var lättrörlig.

Det var vulkangaser som bildade atmosfären genom att det bildats så mycket gaser på månen genom alla dessa oupphörliga utbrott  att gaserna inte hann sippra ut lika fort som nya bildades genom månens låga dragningskraft. Men precis som på Mars försvann det mesta av atmosfären ut i rymden efterhand. På Mars finns dock något kvar av atmosfär och på Jorden sipprar mycket lite ut. 

På månen finns ingen atmosfär kvar. Det var en tillfällig atmosfär som fanns på månen. 

Det blir mer och mer troligt att Planet 9 finns därute.

Idag anser fler att det är otroligare att Planet 9 inte finns än att den finns. 20 gånger längre bort från solen än Neptunus anses planeten ligga.

Sedan vissa svårförklarliga fenomen därute behövt en ytterligare planet därute för att förklaras har diskussionerna om denna mystiska Planet 9:s vara eller inte vara förts allt oftare. 

Nu ses det snart omöjligt att förklara de fenomen man ser om den inte finns därute.

Se följande länk för att läsa mer om varför bevisen för dess existens blivit fler.

Att sedan hitta den är en  tidsödande och lång process.

Varför den finns är en annan fråga. Inget säger att den alltid funnits därute i vårt relativa närområde. Troligast är att det är ensam planet vilken fångats in av vårt solsystem och parkerat därute.

Säkert är det en spännande värld att utforska men svår att undersöka i mörkret därute.

Hjälp till med bildidentifiering av bilder på Jorden tagna från rymden

Internationella rymdstationen ISS tas det mycket bilder från av Jorden med syftet  att se förändringar av klimat, växtlighet väder, mm.

Men dessa bilder är ett tidskrävande arbete att lokalisera vilken exakt plats dessa visar. Mängden bilder är även stor.

Det önskas hjälp av frivillig allmänhet genom att dessa får använda ett datorprogram till hjälp för att  identifiera bilderna. Det är öppet för alla att hjälpa till. Se länk här om du är nyfiken på att vara med i projektet.

Jag själv undrar varför GPS inte fungerar när fotona tas? Men jag är väl inte helt insatt i var och hur GPS fungerar för att förstå att det inte fungerar med varken GPS eller lasermätning när bilderna tas utan att istället platsen som visas efteråt måste identifieras på annat sätt. Kanske det beror på att kamerorna och tekniken på rymdstationen inte är av absolut dyraste och avancerat format.

Kom med till Mars med ditt namn där vulkanerna är 1000-tals år äldre än Jordens.

NASA erbjuder åter alla som så önskar att få sitt namn medföljande på en färd till Mars. 2018 i mars månad sker avgången då farkosten Insight tillsammans med ett antal vetenskapliga instrument plus säkert minst en miljon namn ska landa på planeten under november 2018. 

Tidigare erbjudanden om detta var 2015 på ett mikrochips på den färden med ca 800 000 personers namn. Mitt var ett av dem. Nu ska två chips fördubbla möjligheten så fler kan få sitt namn med denna gång. Senast 1 nov 2017 måste intresserade ha antecknat sig. Se här hur.

Marsnyheter kommer ofta numera och en av de senaste är att vulkanerna på Mars är 1000 gånger äldre än dess jordiska motsvarigheter då de vuxit till sig betydligt långsammare på Mars. Mätningar av lavaströmmar har visat detta. 

För en utförlig rapport om denna nyhet se följande länk där en fyllig information om hur forskare kommit fram till detta förklaras.

Många forskare anser att det var i varma dammar det läckte ut det som senare skulle få liv att uppstå.

Det anses av en del ha varit meteoriter som haft med sig livets byggstenar till Jorden.

Detta ska ha hänt för cirka 4 miljarder år sedan. Jordens vulkaniska karaktär då innehöll varma källor likt idag på vissa platser finns de fortfarande kvar. Exempelvis på Island.

Troligen var de många fler då och på många  platser någon gång har minst en meteorit fallit ner på Jorden och hamnat i en av dessa källor.

En meteorit vilken innehöll byggstenar för att få liv att uppkomma efter hand.

Detta genom att värmen i denna grumliga källa  med diverse ämnen fick stenen att läcka ut sitt material och föreningar uppstod vilka i senare tider fick det första livet att uppkomma. Därefter var livsprocesserna och skapelsen klar för liv och evolutionen likaså.

Det är forskare på Max Planckinstitutet och forskare vid MCMaster institut som gemensamt kommit fram till denna teori. Om teorin stämmer vet ingen men den fungerar i tanken. 

Det är bara att fundera över den och sedan ta eget beslut om det är något som man kan tro har hänt. Själv är jag tveksam det låter för mig lite fantasifullt och långsökt. För mycket slumpartat händelseförlopp och antaganden. Tror själv att livets början är mer komplext och svårförståeligt.

Besvikelse över att freon 40 (klormetan) hittats vid en ung stjärna och en komet.

Almateleskopet och ESAsonden Rosetta har funnit det man hoppades inte fanns på de platser detta nu hittats. Molekylen freon 40 (klormetan).

Det har hittats 400 ljusår bort i ett ungt stjärnsystem med namnet IRAS 16293-2422  och på den kända kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko vilken Rosetta sände många bilder från vid sin undersökning där 2014.

Klormetan vilket jag föredrar att kalla det är en organisk molekyl vilken ansetts enbart finnas där organiskt liv eller material finns.

Att det nu hittats på platser där detta är omöjligt visar att molekylen kan finnas på platser där inget organiskt liv existerar.

Det är en besvikelse då detta gör att denna molekyl inte är något man ska leta efter på planeter därute för att bekräfta möjligt liv. Det ger även en fundering över vilka fler molekyler av organisk typ som vi kallar dem som finns därute vilka även dessa inte på minsta vis ger bevis eller säkra antagen på liv därute.

Därav besvikelsen i dagens forskarvärld under sökningen av liv på exoplaneter och i förlängningen misstanken av att fler molekyler blir värdelösa som indikator för liv.

Merkurius tunna atmosfär påverkas av meteorider.

Merkurius dag är lika lång som 58,65 jorddagar. Ett år är 88 jorddygn.

En meteorit är en stenbumling som i inte  brinner upp i Jordens atmosfär på sin färd ner mot Jorden. En meteor  är en sten av mindre slag och det vi ser som ett ljusstreck när det faller ner mot Jorden och kallas stjärnfall. En ännu mindre sten eller gruspartikel kallas meteorid (men även stora klippblock kan kallas detta. Det är lite flytande beteckningar dessa tre. På färden utanför Jorden kallas de meteorider. För att bättre förstå dessa namnbeteckningar och vad som skiljer dem åt se här.

Men den senare beteckningen är små damm och gruspartiklar kallade mikrometeorider  från kometer vilka på sin väg kommer in bland annat i Merkurius atmosfär och där  ger ljuseffekter vilka nu studeras av NASA.

Allt i syfte att förstå mer av Merkurius tunna atmosfär och hur dessa små partiklar på verkar atmosfären. Forskningen är bara påbörjad.

Bilden visar storleksförhållandet mellan från vänster Merkurius, Venus, Jorden och Mars och i vilken följd de ligger från solen vilken då ligger vänster om Merkurius och ej är synlig på fotot.

Saturnusnebulosan har inget med planeten Saturnus att göra

I Vattumannens stjärnbild 5000 ljusår från oss finns Saturnusnebulosan eller som den även heter NGC 7009. För lite mer info om vad en nebulosa är se här . En nebulosa är annars kortfattat ett gasmoln av stoff o damm i större format kanske mer än 1 ljusår stora. Resterna efter en exploderande stjärna.

Utseendet på denna nebulosa är unikt därför smeknamnet Saturnusnebulosan Bubblor i bubblor i färgerna blått och rött finns här. 

Det är en vacker nebulosa där olika slag av dammutkast och gas bildat dessa bubblor i bubblor en gång som rester av en åldrad röd jättes sista tid och explosionens effekter och rester efter denna.

NASA spanade efter hot från rymden men hittade ett på Jorden

NASA spanar med satelliter  efter hotfulla objekt som kan störta ner på Jorden och ge katastrofala följder för mänskligheten.

Men under spaningen ner mot Jorden fann de ett minst lika allvarligt hot i USA.

Vulkanen i Yellostone nationalpark. En mycket stor vulkan vilken en dag med säkerhet kommer att explodera. Vid ett utbrott av en vulkan av detta jätteformat kommer vi att få en fibulavinter efteråt och svälten kommer att utplåna det mesta av liv på Jorden. Få ting kan då odlas förutom i växthus efter en sådan katastrof där aska skymmer solen och ger mörker och kyla under lång tid efteråt.

NASA föreslår att vi bör skydda oss för detta händelseskede genom att arbeta med att kyla ned vulkanen innan det händer.

Ett mycket riskfyllt arbete vilket innebär att borra ner i vulkanen och kyla med vatten. Ett arbete som kan ta hundratals år och om något går galet istället riskerar ett utbrott i förtid.

Forskare anser att tekniken för detta inte finns ännu och avråder bestämt för ett projekt som detta med dagens teknik och även riskerna med det.

Därav blir det knappast gjort och vi kan bara hoppas att det stora utbrott vulkanen troligen en gång kommer att få dröjer tills vi kanske kan skydda oss bättre för följderna av det.

I utkanten av vårt solsystem är en ovanlig komet på väg mot solen under sin miljontals år långa resa hit.

Hubbleteleskopet rapporterar nya rön relativt ofta. Ett av de nyaste upptäckterna är kometen vilken den fått uppdrag att undersöka efter upptäckten av objektet från observatorier på Hawaii.

Långt ute i utkanten av vårt solsystem i Orts moln finns miljontals objekt av skilda slag. Småplaneter, asteroider och kanske planet 9.

Härifrån har en damm och istäckt liten asteroid sedan miljontals år varit på väg mot solen. Den upptäcktes av observatorier på Hawaii i maj i år då den befann sig mellan Saturnus och Uranus.

Hubbleteleskopet har nu koll på den och gör mätningar på den. Den är unik och förvånande. Det har redan därute bildats kometsvans och förångning av is. En mycket förvånande upptäckt att så redan skett då avståndet till solen är mycket långt ännu och det är ljuset och värmen från solen som får kometer att uppstå med sin karakteristiska svans.

Det är lite för tidigt att så ska ha kunnat ske i kylan därute. Men likväl har det skett. Därav intresset som gör att Hubble det mycket upptagna teleskopet nu även fått detta uppdrag att göra undersökningar på en liten underligt uppförande komet.

Min fundering är om någon reaktion från gasplaneterna Uranus och Saturnus tillsammans fått effekten av kometsvans redan? Kometen är ju i närheten och emellan deras banor. Bara en fundering men kanske kan det vara så. Kanske den tillfälligt slocknar igen när den passerat dessas banor. Vem vet.

Bilden visar de fyra gasplaneterna. Den blå närmast Saturnus med sina ringar är Uranus och det är mellan dessa kometen först upptäcktes och sågs med sin svans.

NU ska det vara bevisat att vi inte kan leva i ett hologram. Verkligheten är av annat slag.

Hologram se här vad det är. Att verkligheten ja hela universum vi ser är ett tredimensionellt fotografi där utomjordiska varelser låter oss agera utefter deras vilja och styrning är en idé en del trott på.

En idé vilken enbart kunnat skapas i en värld där datorer finns och aldrig ens tänkts innan 1940-talet.

Fantasin flödar bland människor och forskare. Allt verkar kunna vara möjligt förutom den tro som finns i religioner. Den är tabu att arbeta utefter verkar det som. Men all form av annan idéverksamhet kan utövas och krånglas in i verklighetstänkandet utan att protester kommer från allmänheten och ibland inte heller från forskarvärlden.

Nej denna superprogrammerare finns inte och kan inte finnas då resurser för att skapa ett program av detta slag är omöjligt att framställa. Det finns inte material för detta i hela universum. 

Men det kan ju arbetas fram teorier med mörk materia, mörk energi och multiuniversum i det hela  och så fortsätter fantasin.  Det ger för vissa säkert även idén  att  dessa supervarelser (programmerare)  vill få oss att tro att de inte finns. .

Men allt är trams och bör ses som just detta. Men frågan om vad en människa är och varför ställs fortfarande och om vi någon gång får det riktiga svaret är tveksamt. Såvida vi inte tar religionen på allvar igen.

Läs gärna mer här för att överbevisas om omöjligheten till att vi lever i ett hologram och glöm sedan tramset för tid och evighet.

En av de tidigaste galaxerna upptäckt i Lodjurets stjärnbild.

På norra stjärnhimlen finns en stjärnbild benämnd Lodjuret troligen inte så känd för de flesta. I ögat  på Lodjuret har nu en dvärggalax 11 miljarder ljusår bort upptäckts. En av de första galaxerna vilka bildats och vi kan se. 

Genom att spektrumundersöka dennas ljus har man bekräftat att de första galaxerna efter BigBang så långt vi kan se hade en mycket låg halt av syre.

Vi vet sedan tidigare att de första galaxerna bestod i huvudsak av väte och helium och att syre var en senare skapelse i dessa efter hand som de åldrades.

Syret uppkom efter att mängder av stjärnor uppstått i dessa första galaxer och de kärnfusioner som skedde från  blå jättestjärnor vilka var i majoritet vid den första  utvecklingen av de första galaxerna.

Vår Vintergata vilken vi ser betydligt närmare i tiden är en syrerik galax.

Ovanstående galax verkar ha stjärnor av inte äldre datum än några miljoner år när vi ser ljuset härifrån vilket varit på väg under 11 miljarder ljusår. Ca 80% av stjärnorna här verkar enbart vara av den åldern då vi ser ljuset. Galaxen är även intressant då den ger en fingervisning av hur det tidiga universum såg ut (vårt universum är knappt 14 miljarder år gammalt).

Det är en artikel från Virgina University detta bloggs inlägg kommer från.

NASA hjälper till med att spåra riskerna för Malariautbrott

Malariamyggan är ett gissel för människan och många har avlidit eller lidit hela livet av ett styck från denna mygga.

För att upptäcka var risken för nya utbrott av denna mygga kan ske hjälper nu satellitbevakning till med detta.

Vad som söks är nya stillastående vattensamlingar i Afrika. Samlingar vilka uppstått efter skogsskövlingar där ris och skogsavfall ligger kvar och stillastående vattenpussar under avfallet efter regn ligger kvar då inga träd längre finns som suger i sig vattnet.

I denna miljö förökar sig malariamyggan och omgivningen kan fyllas av myggorna vilka med glädje sticker passerande på närliggande vägar eller resande och bybor där byar finns i närområdet.

Om NASA satelliterna kan spåra dessa samlingar av vatten kan vaccinationskampanjer ske i riskområden. Kanske även utdikning där så är möjligt.

Liv förändras hela tiden. Evolutionen pågår och människan är inget undantag

Sedan världen skapades genom BigBang ( Gud finns och startade denna enligt bland annat mig) är evolutionen igång, liv innebär förändring över tid.

Få anser att växt och djurliv förändras genom evolution och miljö även idag och så har gjorts sedan tid och liv kom till. Historien visar detta.

Men det finns en del som anser att människan är ett undantag att vi inte utvecklas eller förändras längre utan är samma slags människa psykiskt som fysiskt genom en lång historia.

Detta är rena tramset. Vi likt all annan form av liv utvecklas och förändras över tid, kultur och miljö vilka är viktiga referenser för detta likt det var för finkarna på Galapagosöarna. Öarna där Darwin förstod hur evolutionen förändrade samma finkart till skilda arter beroende på avståndet mellan öarna där de fanns.  Både fysiskt och psykiskt har människan förändrats. 

Jag misstänker dock att den förändring som mest präglat människan de senaste tusentals åren är den psykiska förändringen. Alla uppfinningar och accepterandet att leva utefter dessa visar enligt mig detta plus att vi inte i normala fall visar på en så grym människosyn som offentliga avrättningar o tortyr mm i de flesta kulturer idag. Inte heller i de flesta (kanske) länder  förföljs o avrättas de med annan religiös tro. 

Undantag finns men de tar jag inte upp det vet vi alla är ett  aktuellt fenomen i vår tid med säkerhet tillfälligt då ondskan alltid förlorar till slut i mänsklighetens historia (tyvärr glömmer nya generationer sin historia och ondskan upprepas i nya former i nästan varje ny generation) än det var för några årtionden. Men även detta är evolution om vi ser det kallt och det bör vi göra i detta sammanhang.

De uppfinningar vi idag lever med som dator, bil och smartphone mm skulle om de uppfunnits för några hundra år sedan inte accepterats utan förstörts och uppfinnaren avrättats. Det är förändring och evolution i människans psyke.

Framtiden innefattar gruvbrytning på asteroider.

I framtiden kommer gruvbrytning på asteroider att ske. Men ännu är det inte möjligt och lönsamt. Verktygen finns inte.

Men det finns mycket malm att bryta av värde däruppe.

Första steget för detta har vi ännu inte. Teleskop av tillräcklig omfattning för att söka asteroider med brytvärda malmer. Teleskop vilka klarar spektralanalys.

Men i framtiden blir detta troligen tekniskt möjligt. Om sedan ekonomiska resurser finns för att realisera detta i början mycket dyra brytningsprojekt vet ingen idag.

Men vi förbereda oss med att ta reda på vilka asteroider i relativa närområdet som är brytvärda. Säkert kan vi och kommer att göra detta.

Använd grundämnet Vanadin i sökandet efter det liv på Mars som bör finnas eller ha funnits där.

Kansas university har utarbetat en idé där grundämnet vanadin  har en central roll i sökandet efter liv eller förstenar fossilt liv på Mars.

Merparten av forskare idag anser att liv finns eller har funnits på Mars.

En intressant rapport från ovanstående universitet kan läsas här om  hur Vanadin kan användas och vilka tecken som söks för att bevisa liv eller utdött liv. Vanadin hittas i små mängder i råolja, asfalt  och skiffer på Jorden. 

Liv i form av bakterier. Det är dessa livskraftiga former av liv som antas finnas eller ha funnits på Mars. Mer avancerat liv är det inte majoriteten av forskare anser ska eller kan ha funnits på Mars.

Vi är i början av den sjätte massutrotning på Jorden av djur och växter.

Fem massutrotningar har skett de senaste 540 miljoner åren. Senast det skedde var för 250 miljoner år sedan då dog 95% av alla arter ut.

Enligt forskare kommer nästa massutrotning att börja om ca 100 år. Tecken på detta ser vi redan nu. Det är den så kallade koltröskeln (innebärande att utsläpp  av kolväten, växthusgaser plus övergödning av haven)  överskrids vilket även var början på fyra av de senaste massutrotningarna. Den femte var meteoritnedslaget för ca 65 miljoner år sedan då dinosaurerna dog ut av efterverkningarna.

Vad som  händer vid en massutrotning då utsläppen gått för lång är att vi hamnar i okänd terräng i så motto att vi inte kan veta vad som sker och det är en omöjlighet att stoppa  förloppet.

Vi kan filosofera om detta och påstå att det är inbyggt i skapelsen och evolutionen att liv ska skapas i alla slags former hela tiden men att det även ska dö ut för att helt nya former ska ta över. Alternativt att gamla former av utdött liv ska återkomma för att dominera på Jorden under ytterligare ett skede.

Kanske det är ett av livets mysterier att det ska vara eller bli regelbunden massdöd och utrotning på Jorden för att livet ska få experimentera med nya former. Människan är ju en art vilken hjälper livet att accelerera för att hitta nya former av teknik och dessa tekniska innovationer  skapar eller hjälper livet att omformas eller försvinna och ger nya sätt att leva på för alla slag av arter.

Människans uppfinningsrikedom är knappast något slumpen fått fram. Människan har en uppgift och det ska vi vara säkra på antingen vi är religiösa eller ateister. Livet gör inga misstag utan är fullt av och skapar nya möjligheter hela tiden.

Den troliga massutrotningen kan säkert människan uppfinningsrikedom försena under en längre tidsperiod men garanterat aldrig stoppa. Den kommer det är jag övertygad om och en dag säkert även människans utrotning. Allt i syfte att nya livsformer ska få råda en period här på Jorden.

Asteroid 300163 blev ett objekt det mycket upptagna Hubbleteleskopet fick som uppdrag att undersöka närmre

Hubbleteleskopet är alltid upptaget med att undersöka alla de projekt det får order om. Uppdragen och kön är lång så när något anses intressant att undersöka och godkänns att se närmre på  med detta teleskop är det inte utan anledning.

Asteroid 300163 vilken drog till sig intresset 2006 av Spacewatch (ett forskningprojekt med teleskop vid Arizona university)   och Pan-Starrs (2011 på Hawaii)   och det inte kunde anses om det var en komet eller en asteroid de såg gick uppdraget till det starka  Hubbleteleskopet för avgörande.

Asteroiden såg ut att ha svans likt en komet men såg inte ut som en komet. Nu har det upptäckts att det är två asteroider vilka snurrar runt varandra vilket ger upphov till ett ljust halosken. Uppkommet genom uppvärmning av vatten på asteroiderna vilket bildat en svans av den vanliga slaget på kometer vattenånga och små ispartiklar.

Det som det kallas binära systemet här av två asteroider har existerat i ca 5000 år och de måste ha fångats upp av varandra genom närkontakt då.

Hur många liknande system i asteroidbältena det finns är en fråga som nu ställs och svaret kanske kommer i framtiden. Hubbles uppdrag denna gång är avslutat men många fler återstår. 

Bilden är på Hubbleteleskopet.

Vatten blir det första som kommer att exploateras när vi bygger kolonier på främmande himlakroppar.

Utan vatten kan inte människan existera och inte odla. Vi är vattenvarelser fast vi inte lever under en vattenyta som många andra arter på Jorden gör.

Men vattenvarelser, då vi består av 60% vatten och behöver vatten varje dag för att fortsätta leva.

Det blir samma sak om vi ska kolonisera andra planeter eller månar under en längre tid. Vi kan inte enbart återvinna vätska likt det görs i rymdstationer.

Det måste finnas brytbart vatten på de platser vi upprättar kolonier på både för att dricka, tvätta oss och odla. Detta verkar inte vara något problem vatten verkar finnas överallt i universum.

Av den anledningen ska vatten bli den vara därute vilken vi först exploaterar.

Läs här lite om vatten på Mars den planet vi troligen först kommer att besöka med kolonier av mänskligt slag troligen före det månen får en koloni.

Bofasta innevånare är dock tveksamt på någon av dessa platser  då människan inte kan leva längre tid på så små kroppar som vår måne eller Mars utan att få stora problem och få än fler vid återvändandet till Jorden vilket för människan kan bli ödesdigert.

Det är tyngdkraften som knäcker människans kropp och organ vid så stora skillnader av himlakroppsstorlek att vara på jämfört med Jorden om vi är där under en tid av några månader endast.

Synd att Venus inte är ett möjligt besök eller koloniserbart mål då vi där skulle klarat oss bra då Venus har en nästan identisk storlek av Jorden. 

Resan till Mars är även den tidsödande. Men en dag kanske vi kan bygga konstgjord gravitation och tyngdkraft på planeters kolonier och rymdfarkoster och då blir det en annorlunda sak.

Nya rön om Mars yta

Hela tiden kommer nya upptäckter från Mars och andra platser däruppe i universum.

Senast är ex rapporten om Mars yta. En yta som nu verkar vara tunnare än Jordens på vissa platser. En yta med lägre densitet än vad man tidigare ansett. Platser med en porösare yta.

Betydelsen av detta är en omtolkning av hur Mars bildats och utvecklats.

För mer om detta se vad NASA säger här.

Bilden visar storleksförhållandet mellan Mars och Jorden. Jämför gårdagens bild på storleksförhållandet mellan Venus och Jorden.