Google

Translate blog

söndag 19 mars 2017

Bernardbowen heter en småplanet i asteroidbältet mellan Jupiter o Mars

Planeten namngavs av internationella radiocentret för radioastronomi ICRAR och namnet är en hyllning till centret grundare Bernard Bowen.

Det var den 28 oktober 1991 den upptäcktes och sedan dess har den enbart till nu haft en beteckning (6196) 1991 UO4.

Ytterligare 17 småplaneter fick sina namn i dagarna. En förteckning av namn på småplaneter o kometer i närområdet och dess utgångsidé för namnet kan ses här

lördag 18 mars 2017

Aldebaran är en intressant ljusstark stjärna dit jordiskt informationsmaterial är på väg.

Den röda Aldebaran är nr 14 bland de ljusstarkaste stjärnorna på natthimlen.

Den kan sökas i Oxens stjärnbild. Namnet betyder följeslagaren på arabiska och syftar till att den följer stjärnhopen Plejaderna (sjustjärnorna). Men själv ingår den i stjärnhopen Hyaderna vilka även likt Plejaderna  ingår i Oxens stjärnbild.

Tvärs över är den 32 gånger större än vår sol. Utöver detta upptäcktes 1997 en brun dvärg alt större planet som satellit runt stjärnan.


1972 sändes Pioneer 10 ut på uppdrag i rymden.

 2003 förlorades kontakten med den. Dess färd går mot Aldebaran och med sig har den information om Jorden och oss. Den beräknas nå fram till Aldebaran om ca 2 miljoner år.

Varför kursen sattes mot denna röda stjärna vilken finns 65 ljusår från oss då det finns mer intressanta stjärnor av vår soltyp betydligt närmre är en gåta. Men troligen visste man inte detta då 1972.

I övrigt är det betydelselöst enda möjligheten för kontakt med denna plakett för Et är om de finner den av en slump på dess väg. Kommer den fram om 2 miljoner år är det en otrolig slump om det finns en planet i detta solsystem med liv då som kan upptäcka denna lilla plakett. 

fredag 17 mars 2017

Hjärnan förändras ute i rymden. Ska astronauter vara oroliga vid framtida längre rymdfärder

Den grå hjärnsubstansen förändras i volym därute. Gravitationskrafter tros vara anledningen.

Det är forskare vid universitetet i Michigan som undersökt detta och kommit fram till att förändringens storlek beror på längden av rymdvistelse.


Kunskapen är ny och nu ska det utvärderas om möjligt vilka effekter det får på människan och vad det kan innebära för framtida resor exempelvis till Mars.

torsdag 16 mars 2017

Isbelagda Exoplanter är nästintill omöjliga att veta om det finns liv på. Medan det finns andra som kan misstänkas ha möjligt liv.

Sökandet efter utomjordiskt liv pågår för fullt. Exoplanter är planeter runt andra solsystem. Men de av dessa vilka ligger på långt avstånd från sin sol och har isbelagd yta kan vi aldrig veta om de har liv under denna. Planeter för nära sin sol är troligen lika svåra att vet något om då de är för heta och liv då måste finnas under ytan om det finns något.

Mellanskiktet det skikt där vår jorden är i förhållande till vår sol är de intressanta.

Nu har forskare en ny infallsvinkel vid sökandet av livsmöjligheter. Vulkanism. Vulkaner kan ge värme vilket kan ge en utökad beboelig zon runt en sol.


Väte, vatten och koldioxid är inget ovanligt i en planets atmosfär men rätt temperatur för liv som vi känner till är mer ovanligt. 

 Vid vulkanismblir en växthuseffekt möjlig och planeter vilka ligger för långt från sin modersol enligt den livsmöjliga zon vi hittills tänkt oss kan därmed utökas. Zonen runt en stjärna där liv kan existera har därför med dessa nya idéer utökats med ca 30-60% mot hur man tidigare antog och med det sökområdet.

onsdag 15 mars 2017

Vid en dubbelstjärna bestående av en vit och brun dvärg har en unik miljö upptäckts.

En vit dvärgstjärna är rester av en normalstor stjärna vilken kollapsat inåt när bränslet taget slut. En brun dvärgstjärna är en stjärna med liten massa där kärnprocesser för att stjärnan ska få liv aldrig kunnat ske. Dubbelstjärnesystemet där dessa två som nämns här finns är ca 1000 ljus år bort i ett system kallat SSDS 1557.

I detta dubbelstjärnsystem  kretsar en mängd asteroider av sten. Möjligheten finns här att det finns en planet i området lik den i Star Wars beskrivna Tatooine

Till skillnad mot de dubbelstjärnsystem vilka tidigare identifierats med materia av is och  kolasteroider och gasplaneter finns här metall, magnesium, kisel och stenasteroider.


Nästa steg nu är att teleskopet Hubble ska studera mer i detalj stjärnsystemet för att uppgifterna om att det finns annat material än is och sten asteroider här kan bekräftas. Detta då en upptäckt av detta slag är unik. 

tisdag 14 mars 2017

Enckes komet besöker oss vart 3,5 år

Enckes komet har gett namn åt en grupp kometer vilka periodiskt besöker vårt närområde och rundar solen. De återkommer relativt ofta. I detta fall vart 3,5 år . Den kan vara ett av upphoven till den årliga skuren av meteorregnet Tauriderna i november varje år vilken anses vara rester av kometen eller ha ett samband med kometen.

Det finns nämligen tankar om att denna komet kan vara resterna av en större komet vilken brutits sönder och från vars brytning en del hamnade i Irak och bildade sjön Umm al Biini sjön och är anledningen till Bronsåldern kollaps i området.

Men även andra händelser i det förflutna som gett mytologiska föreställningar kan ligga som grund för en händelse som ovan. Även Tunguskahändelsen i Sibirien 1908 och någon månkrater kan ha samband med att Enckes komet sönderdelning en gång och att ytterligare en rest av denna föll här från Tauridernas samling.

Senast besök i närområdet av denna komet vilkens vetenskapliga korrekta namn är 2P/Encke inträffade 10 mars 2017.


måndag 13 mars 2017

67P/Churyumov-Gerasimenko kometen där Rosetta landade har överraskande dyner

En vind sveper på kometens yta och detta överraskade forskare. En vind troligen ursprungen av temperaturskillnaden mellan kometens baksida och framsida vid dess närhet till solen.

Vinden sveper troligen med sakta mak över ytan och bildar dyner av samma slag som på Jorden. Dyner av grus, sand och damm.

Dynmönstret är en ny upptäckt från kometen. En vind på en så liten kropp är även en besynnerlig men nu antagen verklighet.

söndag 12 mars 2017

Stjärnors ljusstyrka visar inte avståndet till dem

Det finns stjärnor med ljusstyrka miljoner starkare än vår sol på otroliga avstånd från oss och så finns det stjärnor med så låg styrka att de endast kan ses med mänskliga ögon om de inte ligger för långt bort.

Många tänker inte på detta att en stjärna som ses lysa starkt kan ligga på miljoner ljusår från oss medan en ljussvag stjärna kanske ligger några tiotals ljusår från oss.
Ljusstyrkan är därför inget man kan bedöma avstånd med i rymden.


Kanske självklart för många men en ny kunskap för flertalet misstänker jag.

lördag 11 mars 2017

Skillnaden mellan antimateria och materia är större än vi hittills vetat

Att elektronen i materia är minus och protonen plus likväl som antimateria har pluselektroner  och  minus protoner vet vi. Aldrig kan de mötas utan att dessa motsatser utplånar varandra. Det vet vi.

Att det kan finnas galaxer av antimateria liksom det finns galaxer likt vår vintergata av materia vet vi.

Men nu har en skillnad till upptäckts mellan dessa materietillstånd.

Baryoner är även en produkt bestående av tre kvarkar vilka även är en del av allts uppbyggnad. Även av dessa är det skillnader mellan antimateria och materia. Men redan 1964 upptäcktes även skillnader mellan kaoner vilka tillhör familjer mesoner.



Att här gå in på de skillnader utöver elektriska laddningar i atomerna som finns mellan materia och antimateria är svårt. Men för den intresserade finns en kortfattat artikel att fundera över och studera här.

fredag 10 mars 2017

Tidsresor kan bli möjliga i vår generation anser en del.

Det finns de som anser att tidsresor för alla kan bli möjliga i vår generation.
Vi har läst om den förr, teorin att kan vi färdas nära ljushastigheten reser vi in i framtiden.

Problemet är att när vi väl rest och landat finns ingen resa tillbaks. Bakåt i tiden är omöjligt att resa. Inte ens teorier finns om hur detta skulle kunna ske. Det förklarar även varför inga tidsresenärer från framtiden besöker oss. Men samtidigt bevisar det inte heller att tidsresor in i framtiden har skett i framtiden. Tidsresor in i framtiden kunde säkert inte göras av våra förfäder så mycket vet vi om vi inte börjar tänka som sf-författare

Naturlagarna kan även ha gränsen för alltet, att inget ska kunna resa bakåt i tiden då det skulle få otroligt konstiga paradoxer. Paradoxer som att någon reser tillbaks för att tippa på rätt lag på stryktipset för att vinna en slant. Resa tillbaks för att mörda en politiker mm.

Däremot gör inte tidsresor framåt i tiden där ingen väg tillbaks finns att det sker omöjliga paradoxer såvida inte någon reser in i framtiden för att besöka sig själv som gammal. Hur ett sådant möte ska kunna ske om ex framtidsresenären förolyckas på vägen eller i framtiden blir då följande. Den äldre upplagan av personen finns då inte att möta utan den yngre upplagan söker och råkar ut för den olycka som den gör. 

Resultat i det förgångna personen försvann för alltid på resan. Men frågan är om någon vill resa till en okänd kanske inte existerande framtid?


Vem vet. Men troligen kommer den dagen då tidsresor kan bli möjliga. Men i vår generation? Tillåt mig tvivla.

torsdag 9 mars 2017

50 ljusår bort finns en pulsar med ca 1000 gånger starkare styrka från pulsen än vad man tidigare vetat vara möjligt.

En pulsar är en magnetiserad neutronstjärna vilken regelbundet skickar röntgenstålar ut i rymden med jämna intervall.

XXM Newton är ett rymdteleskop vilket undersöker röntgenstrålningsområdet i universum. Det är detta instrument som nu har upptäckt den kraftfulla pulsaren långt därute.

Denna källa NGC 5907 X-1 vilken ligger i en spiralgalax i stjärnbilden  är den kraftfullaste pulsar vi ännu vet om. Den sänder på en sekund ut samma mängd strålning som vår sol gör på 3,5 år i en enda puls.

Krafter av detta slag ansågs tidigare enbart kunna ske från svarta hål.

Tankar finns att det i detta fall finns någon kraftkälla i närområdet vi inte kan se varifrån neutronstjärnan får energi utöver den som redan finns i denna för att kunna sända ut denna mängd av kraftfull röntgenpulser

onsdag 8 mars 2017

Dvärgstjärnan Trappist-1 förvånar astronomer. Sju jordliknande planeter finns här.

40 ljusår bort finns Trappist-1 en dvärgstjärna med sju jordliknande planeter. För några veckor sedan gick NASA ut med informationen om att här finns ett högintressant område då det gäller att söka utomjordiskt liv.

På dessa ska chansen på några eller kanske alla finnas på att det finns flytande vatten. Varje planet har sin egen bokstavsbeteckning Trappist a-g. Det kan även finnas fler planeter här. DE funna är av ungefär samma storlek som Jorden och är stenplaneter som denna.  Ett intressantare planetsystem är aldrig tidigare funnit.

Dock är solen här enbart något större än vår planet Jupiter eller 8% av vår sols storlek. Därför måste dess planeter ligga betydligt närmre sin sol än vad Jorden gör vår sol.

 Men det verkar som om även detta sker där med minst tre av dem. De ligger på rätt avstånd från sin sol. De ligger på ungefär samma avstånd från sin sol som månarna runt Jupiter gör runt denna. Allt verkar vara perfekt ordnat för möjligt liv och vatten.

Här är ett spännande område att försöka få mer fakta kring.

tisdag 7 mars 2017

Här spottas det ut ca 1000 nya stjärnor per år

På 5,7 miljarder ljusårs avstånd finns Fenixhopen en samling av ca 1000 galaxer. I dess centrum finns en mycket stor galax varifrån stjärnor produceras med en takt av ca 3 om dagen. Ingen annan galax har ännu hittats med liknande hastighetsstjärnbildning.

Med en hetta av miljoner grader strömmar gas ut från galaxen. Händelser vilka brukar stoppa stjärnbildande effektivt. Men i detta galaxtäta område kan en motström av kall gas strömma tillbaks efter mötet med hettan och därigenom ha effekten av snabb stjärnbildning istället.


För bättre förståelse av vad som kan ske i detta stjärnrika fabricerande teoretiskt följ medföljande länk.

måndag 6 mars 2017

Här söks dolda världar utanför vårt solsystemet. Vill du hjälpa NASA att leta?

NASA behöver dig.

På Arizona statsuniversitet söks det efter planeter och bruna dvärgar mellan vårt solsystem och vår närmsta granne Proxima Centauri.

Bruna dvärgar kan kanske vara mindre än vi tror. Det stryker omkring därute nästan osynliga bland en massa andra kroppar bland annat den gäckande planet 9 vilken troligen ska finnas därute.

Hur många bruna dvärgar det finns därute vet vi inte.

Skulle du vara intresserad av att vara med och söka dessa? Det kan du. För mer information om hur och för att få hjälpmedel för detta följ länken här.



söndag 5 mars 2017

Dvärgplaneten Ceres med sina lysande punkter har har livets byggstenar

Intresserade läste och förundrades under lång tid över mysteriet på Ceres starkt lysande fält för några år sedan. Idag tror man det är saltavlagringar.

Nuhar även resultat visat att livets byggstenar kol och väte finns på Ceres.

Om dessa föreningar bildats på ytan eller inuti Ceres eller kommit till Ceres utifrån är en obesvarad fråga. En viktig fråga vilkens svar forskare idag söker.


Kan liv finnas i enkel form under ytan? Kanske men troligt är det inte. Livets byggstenars existens på en plats innebär inte liv. Det innebär ungefär samma sak som att guld finns på en plats men inget guldmynt. 

lördag 4 mars 2017

Svarta hål av skilda storlekar

Svarta hål finns i stora mängder därute. De finns stora mängder bara i vår Vintergata. Säkert finns det många i alla galaxer och däremellan.

Storlekarna uppåt och neråt vi vet inte hur små eller stora de kan bli. Kanske det inte finns en undre eller övre gräns.

Vad vi vet är att det finns hål med miljarder gånger mer massa  än vår sol. Åt andra hållet finns hål med massa nära vår sols.

Man ska förstå innebörden av storlek med om vår sol skulle kollapsa till ett svart hål skulle dess diameter bli ca 6 km. 

Kanske finns minihål mycket mindre än denna diameter små och nästintill omöjliga att upptäcka med dagens teknik.


Mer om svarta hål och nya fakta om dessa kan läsas här.

fredag 3 mars 2017

HAT- P-2b en exoplanet därute vilkens udda bana runt sin sol nu har uppmärksammats.

400 ljusår från oss finns en sol, HAT-P-2, vilken följs av en planet HAT-P-2b  större än Jupiter. Denna planet går mycket nära sin sol och fortsätter sedan sin färd genom att efter rundadet gå långt från denna innan den återvänder på sin snabba färd. En runda tar 87 minuter.

Utifrån denna bana påverkas solen där och pulserar med olika ljusstyrka var 87:e minut. Soleruptionerna verkar därför ha ett samband med planeten. En ny kunskap för forskarna som inte kan bortse från denna teori efter att ha studerat fenomenet. Det är vid rundande av solen fenomenet uppstår.

Ett fenomen där en planet påverkar sin sol har för första gången setts ske.
Det är mycket små förändringar man upptäckt och de sker varje gång planeten rundar sin sols baksida.

Men frågan är varför och hur planeten påverkar? Läs om gåtan här och teorier om detta. 
För min del tror jag på gravitation, storlek av planeten, hastighet och tidvatteneffekt är där gåtans förklaring ska sökas. Man måste komma ihåg att det är mycket litet men mätbart fenomen.

torsdag 2 mars 2017

Dessa mystiska tusendels av sekund radiostrålningsskurarna förstår vi inte. De är ett av universums (verklighetens) mysterier

Vad är och vilket ursprung har de tusendel av sekund korta radiostrålarna vi bombarderas  av? Gigantiska  radioteleskop i Puerto Rico har enbart identifierat ca 20 st av dessa det senaste decenniet.

Några verkar ha kommit från en galax ca 3 miljarder ljusår bort. Även andra galaxer har identifierats som källor. Skulle vår vintergata även haft en källa skulle våra vanliga mobiler ha känt av detta på grund av närheten. Men ingen känd källa har hittats här.

Forskare önskar dock undersöka mer om det finns någon källa i närområdet. Detta ska i så fall kunna göras med en app laddad ner av tusentals mobiltelefonanvändare och genom denna övervakning över hela Jorden vid signal sända denna till en station.

Signaler av detta slag är svåra att finna då det kan beräknas att en signal kanske utsänds från en källa någonstans mellan vart 30:e till 1500 år. Så det fodrar tur om en källa ska finnas i vår vintergata om det nu finns någon.


Det gör det än mer spännande att försöka förstå vad dessa skurar är för något. 

onsdag 1 mars 2017

Det finns endast sju stycken av dessa bland de miljarder stjärnorna i Vintergatan.

De är ovanliga bland Vintergatans  2-400 miljarder stjärnor endast sju av dessa har hittats. Den närmsta 7000 ljusår från oss. Det handlar om pulserande stjärnor så kallade pulsarer men av en unik art. Dessa sju är inte en vanliga pulsarer utan den som här redovisas är en av endast sju funna i vår Vintergatan.

En pulsar varierar i ljusstyrka över tid. Den unika här finns i Pegasus stjärnbild och är något större än vår sol. Unikt för denna pulsar är att den expanderar i tre olika riktningar i ett unikt mönster. Det gör att det är en variabel stjärna och just variabel pulsar är unikt.


Hur dessa kan fungera och dess historia och den kunskap man har idag om dem kan man läsa lite mer utförligt om här.

tisdag 28 februari 2017

ISS uppdrag just nu spåra om de blå strålarna verkligen finns

Länge har det diskuterats om de elektriska urladdningarna i övre atmosfären vilka kan ge blå eller röda snabba blixtar däruppe är synvillor. 

De har kallats pixlar eller älvor och då de uppstått vad man tror över åskväder har de varit svåra att se eller bevisa.

Blå snabba blinkningar ca 18 km över oss vid åskväder. Nu ska en kort film ha gjorts där man kan se att fenomenet finns och då blivit dokumenterat som verkligt.


Rymdstationen ISS ligger även bra till för att observera och söka fler blå blixtar och försöka förstå och mäta dessa. ISS har många uppdrag och på tur är just nu detta.

måndag 27 februari 2017

Gömda svarta hål i vår vintergata

Svarta hål är svarta och därför svåra att upptäcka även om de inte döljs av andra objekt.

Men svarta hål vilka finns bakom slöjorna av damm och smutsiga gasmoln är ännu svårare att upptäcka och kan upptäckas utan specialinstrument.
I vintergatan finns en rad av sådana för ögat dolda svarta hål. De finns där men kan inte ses. Ett exempel är att 10000 ljusår från oss finns nebulosan W44 där moln döljer svarta hål.

Vår vintergata i  vilkens mittpunkt finns ett stort svart hål innehåller över hela sin domän många mindre hål. I dag anses det att det kan finnas mellan 100 miljoner till en miljard svarta hål av varierande storlek inom Vintergatan. Exakt plats vet vi endast av ett fåtal.


Man kan fundera på om det finns något mindre inom vårt eget  solsystem vilket ännu ej är upptäckt? en annan är hur små kan svarta hål vara? Det finns de som är bara några km i diameter det vet man. Men kan de vara betydligt mindre också?

söndag 26 februari 2017

Gaia rymdteleskop har upptäckt en bro därute mellan de Meggalanska molnen.

Meggalanska molnen är två satellitgalaxer till Vintergatan. Lilla och Stora Meggalanska molnet.  Utöver dessa finns i närområdet ett stort gasmoln.

Nu har Gaia rymdteleskop  upptäckt att det mellan dessa moln av stjärnor finns en synlig förbindelse av stjärnor. Teleskopet kan till skillnad mot det stationära Hubbleteleskopet ta bilder över fler vinklar och större områden än detta av universum. Det kan även sortera fakta därav  upptäckten.


 Gaias  arbete var att  sortera fram de äldsta stjärnorna i molnen de så kallade RR Lyrae stjärnorna i galaxerna. Pulserande stjärnor vilka ofta finns i klotgalaxer.


Det är en följd av detta sorterande som det hittats en bro mellan de två galaxerna. Troligen kan det vara tidvattenseffekter som har uppstått vid molnens bildande som fått dessa nu gamla första stjärnor att radas upp mellan molnen när ett stort galaxmoln delats upp i två.

lördag 25 februari 2017

Merkurius har en baksida där det finns is. Hur kom den dit?

Merkurius baksida vilken alltid är frånvänd från solen har is. Inte så konstigt att is kan bestå här då sidan aldrig får något av solens värme.

Men var kom denna is från? Kometer från Oorts moln därifrån kometer kommit vilka gett vatten till Jorden enligt vad man anser idag? Detta moln med hundratusentals objekt finns utanför vårt solsystems utkanter och ibland får en komet en ny bana och sticker iväg in i solsystemet ännu idag.

Isen finns i botten av kratrar på Merkurius. Vanlig vattenis. Men djupet eller mängden i kratrarna vet vi inte. Diskussioner pågår.

Men svar finns inte idag på  av ovanstående fråga, enbart teorier finns vilka nu efterhand som mätinstrument utvecklas av känsligare slag ska bekräfta eller falsifiera de teorier som finns just nu.

Men nog kan man undra över att en komet som kommer så nära solen likväl kan ha haft så mycket is kvar när den kraschade på Merkurius att is kan ha kvarstått där. H2O. 

Merkurius ligger ju närmst solen av alla våra planeter med en temperatur på solsidan av +430C (nattsidan -170C).  Då kan man även undra om det finns andra förklaringar eller om en komet som klarat av resan i solens närhet ända ner på planeten med H2O i behåll bör ha kommit i en perfekt bana bakom Merkurius vilken gett så lite sol som möjligt på kometen

fredag 24 februari 2017

Röda dvärgstjärnor är den vanligaste stjärnan men nu ska sökande efter liv i deras solsystem avslutas. Övriga stjärnor ska fortsättas som vanligt.

Från dessa stjärnor utgår betydligt fler soleruptioner än från vår sol per jordisk dag.  De förbränner sitt bränsle betydligt långsammare än vad vår sol gör och blir mycket gamla.

I sin första fas som unga sprider de stora mängder röntgen och ultraviolett strålning än vad vår sol någonsin gjort. Livsmiljön på de planeter som kan finnas i deras solsystem blir därför minimal.

Dessa starka strålningar mot planeter i deras solsystem har hittills inte tagits så stor hänsyn till när exoplaneter sökts. Vi har ex ansett det möjligt med livschanser på en planet kallad Proxima B vilken ligger på ett bra avstånd för detta runt Proxima Centauri den stjärna som ligger närmast oss.

Men nu anses det inte troligt med liv där längre. Detta då röda stjärnors strålning får syreatomer med flera livsvänliga atomer att försvinna från sina planeter ut i rymden efter det livsfientliga bombardemang av stor upprepning på dess yta dagligen (se ovan).


Koncentrationen av sökandet efter livsvänliga planeter runt andra solsystem bör därför enligt NASA koncentreras på solsystem med solar lik vår gula sol eller kanske blå stjärnors mm men inte i närområdet av röda stjärnor.

torsdag 23 februari 2017

Hubble teleskopets nya upptäckt. Ett sönderdelat objekt med hjälp av en vit stjärna blev mängder av kompakta livselementfulla kometliknande objekt

En vit dvärgstjärna sista stadiet i en stjärnas liv. Här hade ett större objekt kommit för nära och slets itu till en mängd kometliknande objekt. Objekt vilka sedan blev ett asteroidbälte liknande vårt Kuiperbältet runt denna stjärna.

I sig inget ovanligt däruppe. Men i detta fall var det inte smutsiga objekt som blev följden. Istället objekt av mycket is. Mer än vad som Halleys komet eller flertalet andra kometer i vårt närområde innehåller. Istället stor koncentration av vatten och utöver det kväve, kol, svavel och syre. Densiteten är ca 100 000 gånger större än Halleys komet i dessa objekt.

Föremålen kan ses som möjliga till att skapa liv med på rätt plats om de får denna möjlighet.


En science fiction fan skulle kunna tänka sig att detta nu sönderdelade objekt sänts ut kanske i stora upplagor från en främmande intelligens för att skapa liv där så är möjligt och att detta en gång var anledningen till Jordens liv. Att ett objekt av detta slag sönderdelades av solen när det kom för nära och sedan med tiden föll ner på Jorden komet efter komet och planterade livet här.

onsdag 22 februari 2017

Calabash nebula en blivande nebulosa vilken skulle lukta ruttnade ägg om vi kom dit.

Denna röda stjärna med namnet Calabash Nebula (OH 231,8 + 04.2) är på väg att bli en nebulosa. Dess gas och stoff slungas ut från objektet ut i universum o detta omvandlade.

Hastigheten i denna utkastningsprocess ligger på hela en miljon km i timmen.
Objektet kallas även den ruttna äggnebulosan på grund av dess höga halt av svavel och andra mineral vilka om vi varit i närheten skulle lukta som ruttna ägg.


Objektet ligger ca 5000 ljusår från Jorden i stjärnbilden Akterskeppet på södra stjärnhimlen.

tisdag 21 februari 2017

Rymdvistelse påverkar människan kanske mer än vi vet idag. Ett exempel här.

Tvillingar och då enäggstvillingar är lika som bär i många fall.
I USA finns ett tvillingpar där en av dessa varit uppe under en tid på rymdstationen däruppe. Den andre var kvar på Jorden.

Nu har bevis kommit som visat att den tvilling som varit däruppe fått en förändrad bakterieflora. Tron är att detta har med rymdens påverkan att göra, strålningen och viktlösheten däruppe.

Bevis på likartad bakterieflora i detta tvillingpar innan färden är bevis på att något händer däruppe. Andra rymdfarare har visat samma sak. Men när de väl varit på Jorden ett tag igen återställs bakteriefloran till dess ursprung igen.

Min fundering är om det är bristen på bakterier från Jordens inandningsluft och föda intagen här som gör detta. Födan på rymdstationen är troligen artificiell på många vis och vad jag tror är att bakterier då går i dvala eller tillfälligt inte kan leva i magen. Men att dessa snabbt återupplivas eller återkommer genom lite mer smutsig mat och naturlig sådan vid en tids vistelse på Jorden igen.


Men säkert är att människan påverkas av rymdens vakuum. Sätt vi ännu inte helt förstår eller vet men vilka vi bör veta innan vi ger oss upp på långresor till Mars exempelvis.

måndag 20 februari 2017

Ibland är det slumpen (fru Fortuna) som låter oss finnas här eller är något annat involvera?

Åter har en asteroid  svept förbi i närområdet innanför (månens och Jordens banor) dock inte på ett avstånd som riskerade ett nedfall på Jorden.

Överraskande upptäcktes denna stenbumling av astronomiska instrument för några veckor sedan. Storleken var ca 11*25 meter.


Namnet blev 2017BS32 och  det är den fjärde händelsen under kort tid en asteroid kommer in i närområdet överraskande och förhållandevis nära oss.

Nog tänker man på hur stor risken kan bara att nästa eller nästa asteroid tar kursen rätt ner på oss. Kanske vi kan se oss balansera på en osäker lina här på Jorden.

söndag 19 februari 2017

Solsystemets planeter, månar och asteroider mm är rester av solens förflutna.

Vi måste veta att religion är att tro på en verklighetsbild. Vetenskap att tro på en vetenskaplig förklaring med olösta frågor.

En gång fanns gas och stoff med en omkrets av ljusårs storlek. Efterhand lyckades dessa få kontakt genom virvlar och gravitationskraften.

Allt blev tätare och snart var solen bildad. Men vid denna process där mycket energi var inblandat blev en del materia över. Materia vilken fortsatte dras samman och kollidera med annan materia och med gravitationens krafter blev till satelliter runt denna.

Resterna blev därför i många fall planeter mm och en av dessa blev Jorden och här lever vi en liten stund släkte efter släkte. Kan det finnas en högre mening med detta? Ingen vet men många tror detta. En kamp mellan ondska och godhet pågår här anser många och har alltid gjorts. Kan det likväl finnas en djävul och en Gud i ständig kamp vilket många anser? Ser vi oss omkring i nutid, historia och hoppfullhet kan det vara så.


Verkligheten är inte så enkel som vi kanske försöker få den med den kunskap vi hela tiden försöker finna och få kontroll över. Kunskap vilken hela tiden nu och historiskt har fått omtolkas och ger nya frågor vi ännu inte kan besvara varken naturvetenskapligt eller religiöst. 

Vi kan bara tro vi har svar. Vi människor behöver en grund för att kunna kommunicera med varandra. Därför är så många idag rädda för religionens svar då dessa inte ger människan egen kontroll över verkligheten utan måste se en högre makt som styr. Ingen är bekväm med att bli detta om man inte har sökt denna slag av förklaring. 

Vi måste veta att religion är att tro på en verklighetsbild. Vetenskap att tro på en vetenskaplig förklaring med olösta frågor.