Google

Translate blog

söndag 23 april 2017

En tvilling till Venus existerar 219 ljusår från oss

Kepler-1649 är namnet på solen där denna venusliknande planet  finns som satellit . En röd sol med  storleken av en femtedel av vår sols.

Kepler har systemet fått namn från genom att rymdteleskopet vilket hittade planeten  är just Kepler teleskopet.

Planeten har en omloppstid på 9 dagar runt sin sol. Solen tillhör de röda dvärgstjärnor av M-typ vilka är de vanligaste stjärnorna i universum.


Kepler-1649b är namnet på planeten och har likt vår Venus en tät atmosfär och en mycket het yta. Detta solsystem ska sökas i Svanens stjärnbild.

Utförlig information om solsystemet kan läsas om här

lördag 22 april 2017

En jordliknande planet med atmosfär. Att nu kunna upptäcka atmosfär på dessa avstånd ger nya möjligheter.

För inte så länge sedan upptäcktes en exoplanet (en planet vid ett annat solsystem) vilken var den hittills mest liknande vår Jorden. Detta gäller dess avstånd från sin sols område där liv kan finnas möjligt. En röd dvärgstjärna GJ1132 och planetens storlek i förhållande till vår egen Jorden.

Den finns ca 39 ljusår från oss i Seglets stjärnbild synlig från södra stjärnhimlen. Troligen kan flytande vatten finnas här.

Men det viktiga  är att nu har det gått att påvisa en atmosfär på planeten. Möjligheten att finna atmosfär på exoplaneter är därmed något som kan få stor vikt vid upptäckter av mer livsvänliga exoplaneter. Nästa steg är att utforma metoder för vad dessa atmosfärer består av. Ett steg vi inte tagit ännu.

Just denna med namnet GJ1132b har en atmosfär som man anser  innehåller vatten och metan. Ytan är dock het så en ångande atmosfär är troligen det man anar här. Men det utesluter inte att liv kan finnas här. Kanske är det en ångande vattenvärld vi ser. En värld av het ånga. Planetens yta bör ha en temperatur av över +200C då planeten likt vår Merkurius har samma sida vänd mot sin sol hela tiden.


 Baksidan är dock betydligt kallare med eviga minusgrader. Men hur gränstrakterna mellan hetta och kyla är vet vi inte i möjlighet till något slag av liv. Där måste temperaturen skifta relativt snabbt på en mindre yta. Kanske det där kan finnas platser med än mer möjlighet till liv.

fredag 21 april 2017

En asteroid i storlek av en ordinär bil kom nyligen och överraskande på besök. Den var i närområdet mellan månen o oss.

Åter har en asteroid kommit in i närområdet av Jorden.  Det var i början av april i år den passerade oss utan att hamna på kollisionskurs som tur var. Asteroiden hade storleken av ca 3 meter.

Avståndet från oss blev som närmst en tjugondel av avståndet mellan månen och jorden. Med andra ord i närområdet.

Tur var det vid krasch skulle eller kunde skadorna blivit stora på nedslagsplatsen.
Men det visar att asteroiders framfart däruppe inte är ovanlig. Det händer flera gånger per år att vi ligger på ett avstånd från passerande mindre asteroider som kan bli riskfyllt vid kursändring eller kurs rakt mot oss.

 Vi är inte säkra. Detta även då vi ofta inte upptäcker dessa mindre objekt förrän de plötsligt är här eller varit här.


Säkert har detta risktagande alltid funnits för Jorden. Men det är först nu vi ser dessa stenars framfart tidigare kunde vi inte detta. Men i historien o säkert i nutid har många kraschat här och troligen utan spår eller upptäckt både på land o i haven. 

torsdag 20 april 2017

Lite nya rön om Neptunus

Nya rön om Neptunus har kommit. Rön vilka visar att planeten en gång vandrade från det inre av solsystemet ut mot det som senare skulle kallas Kuiperbältet. Tänk på namnet transneptunska objekt. Se gårdagens inlägg.

Hur vandringen gick till och varför är forskare intresserade av. Bland  Kuiperbältets miljontals objekt innefattande sten, småplaneter och asteroider är flertalet röda. Dock finns en liten del blå. Blå är exempelvis även gasplaneten Neptunus. Neptunus ligger längst ut av de planeter vi känner till idag. Planet 9 som söks är enbart en teori. Pluto en dvärgplanet med rostrött hjärta på ytan och ingående i Kuiperbältet.

De blå kloten småplaneterna i Kuiperbältet finns i par och kretsar i banor runt varandra. Detta till skillnad mot de vanligare röda. Färgerna beror på ytans beskaffenhet. Hittills har forskare ansett att dessa blå par bildats i Kuiperbältet över tid. 

Men har nu börjat anse att de bildades närmre solen och följde med ut för att bilda bältet tillsammans med Neptunus. Varför röda objekt separerades på sin färd ut i bältet medan blå inte gjorde detta vet man inte idag. I så motto att de blå bildade par.

Sedan måste man i beräkningar och teorier även ta hänsyn till att de blå objekten i Kuiperbältet inte är gasobjekt till skillnad mot  Neptunus vilken är en gasplanet. 

Kanske detta ska tas med i beräkningen av de blå objektens färd en gång och hur de bildades och även varför de är blå och parbildande.  

onsdag 19 april 2017

New Horizon halvvägs mot sitt nästa mål bortom Pluto

Alla kommer väl ihåg alla fynd New Horizon gjorde efter sitt besök ovan Pluto för inte så länge sedan.

Nu är farkosten på väg mot nya äventyr och halvvägs mot nästa etapp o objekt att undersöka. 2014 MU69 heter detta o här kommer farkosten fram den 1 januari 2019.

På sin väg har farkosten även undersökt damm och gas i Kuiperbältet vari den flyger. 

Nu ska den under en tid gå i viloläge för att spara energi. Den har sedan besöket på Pluto även under över ett år sänt bilder tillbaks till Jorden.

Mycket har dessa bilder lärt oss och fått oss att förundras över.


Kan 2014MU69 komma med än fler överraskningar från vår del av rymden? 

Detta objekt upptäcktes 2014 av Hubbleteleskopet och vi vet inte så mycket om denna som det heter transneptunska asteroid. 

Betydelsen av detta ord är enbart att det är ett litet objekt långt därute bortom Neptunus och inte en planet utan dvärgplanet eller asteroid etc. Säkert kommer även denna himlakropp att komma med överraskningar och ny kunskap att förundras över.

tisdag 18 april 2017

I morgon den 19 april passerar en närgången asteroid vårt närområde

I morgon är det dags den kommer att passera oss en bra bit bortanför Månens och Jordens banor men likväl i det vi kan se som vårt närområde. Se dess bana här. Asteroid 2014 JO25.

Asteroiden är ca 600 meter stor och ska ses som en av alla de mindre asteroider som passerar Jordens närområde med ett antal av några i veckan. Närområde i den betydelsen grannområdet inte i kollisionsriskområdet med oss.

Just denna asteroid är en av de ljusstarka vilken med förhållandevis små teleskop kan ses några nätter framåt från den 19 april. 

En länk av intresse kan vara denna.


 Här kan man följa kontinuerligt NASA:s rapportering om nya passager i närområdet.

måndag 17 april 2017

Jakten på liv däruppe fodrar nya teleskop och uppfinningar

Det hittas exoplaneter på nästan löpande band numera. Men det enda vi hittills med någorlunda säkerhet kan säga om dessa upptäckter är om de ligger i en zon runt sin sol där liv kan vara möjligt.

Vi kan ännu inte upptäcka spår av syre eller andra gaser i deras atmosfär. Spår som kan ge uttryck för en än mer trolighet för livschanser.

Men det uppfinns och forskas för fullt för att hitta och utveckla känsligare instrument.
En av de platser där forskning pågår för fullt är på Caltech i Exoplanet Technology Laboratory i Californien. 

Här utvecklas just nu  ett nytt instrument vilket mer i detalj ska kunna se om det finns en atmosfär på en exoplanet och vad denna innehåller.


Läs mer utförligt här direkt från deras egen hemsida för mer information om denna spännande uppfinning.

söndag 16 april 2017

En mystisk blixt av röntgenstrålning har upptäckts utifrån universum

Chandra röntgenteleskop upptäckte för ett tag sedan en snabb röntgenblixt  vilken tolkas som att det hänt en destruktiv sak därifrån den kom.

Det var i samband med att man studerade en svag röntgenkälla därute detta överraskande skedde.

Det var i oktober 2014 denna svaga röntgenkälla på några timmar blev 1000 gånger starkare för att därefter bli svagare igen och åter en svag röntgenkälla av som den tidigare varit av mindre intresse. Men nu blev källan högintressant.

Hubbleteleskopet har sedan dess  riktats in och nu upptäcktes att källan bör ha kommit från  en liten galax 10.7 miljarder år från oss och därmed är röntgenkällans händelse lika gammal. Varför det hänt är däremot en gåta.

Tre alternativ arbetar man efter. Kollaps av en massiv stjärna eller  fusion av en neutronstjärna eller en sådan stjärnas fusion med en annan neutron stjärna eller ett svart hål.

Men ingen vet och källan för strålen kan även ha kommit från en händelse bortom den galax man tror den kan ha kommit från. Mysteriet kvarstår.


lördag 15 april 2017

Elektrisk sand dansar runt i vinden på Titan

Saturnus spännande måne Titan har länge uppmärksammats för sina sjöar och sin atmosfär. 

Månen är en av de intressantaste platserna i vårt solsystem att söka liv på.

Titan fortsätter överraska.Nu har det även upptäckts att sanden här ibland är elektriskt laddad. När vinden har en styrka av minst 15m/sek då den svepande dansar runt på ytan hoppar sandkornen och klumpar ihop sig.  Det är då den elektrificerats. 
  

För vidare läsning av vilken slag av sandkorn det troligen handlar om här och rörelserna i denna vid detta slag av väder se medföljande länk.  

Forskningen inom detta område bedrivs bland annat vid Georgia Institute of Technology i Atlanta i USA.

fredag 14 april 2017

Hur Supernovor av klass 1a konstruerats har omtolkats

Hur en supernova 1a  kommit till har antagits vara att en vit dvärg exploderat i närheten av en röd jätte i ett dubbelstjärnsystem. Detta genom att den vita dvärgen dragit åt sig material från den röda jätten, nått en kritisk gräns och exploderat i en supernova. 

Men forskare har efter en undersökning med Hubbleteleskopet i stora Maggelanska molnet av en 1a supernovaexplosion  N103B börjat misstänka att det kanske inte är helt sant.

 170 000 ljusår från Jorden har Hubbleteleskopets upptäckt gjort att forskare börjat  fundera på andra händelseförlopp för dessa explosioners ursprung än vad man tidigare ansett.

En är att det kan vara två vita dvärgar som genom krock gett upphov till supernovor av detta slag.

Den andra teorin utgår från att det är en vit dvärg och en gul sol lik vår är vad den vita dvärgen dragit till sig och ett händelseförloppet likt vit dvärg och röd jätte enligt tidigare teori ovan är anledningen till bildandet av supernovor av detta slag.

Hubbletelskopets undersökning har resulterat i att hittade gasrester kan bekräfta denna teori två i hur 1a supernovor bildas. Men ytterligare forskning måste göras innan läroböcker skrivs om.


Bilden ovan Gas is being stripped from a giant star to form an accretion disc around a compact companion (such as a white dwarf star NASA image. https://en.wikipedia.org/wiki/Type_Ia_supernova

torsdag 13 april 2017

NASA presskonferens idag 2.00 pm om utforskningen av hav i vårt solsystems himlakroppar. Direktlänk nedan.

Idag ska NASA ge information om hur långt planerna kommit på utforskning av haven på våra himlakroppar i solsystemet. Vi vet ex att det finns hav på exempelvis Jupiters måne Europa och Saturnus måne Titan.

Kan det finnas liv där? Nya rön om forskningen och vart den kan leda ska NASA ge besked på idag.

Länken här går direkt till sändningen live.


Medföljande bild är på månen Europa.

onsdag 12 april 2017

Universums tätaste bruna dvärg funnen?

En brun dvärg är en stjärna eller planet som varken är det ena eller det andra. Det är en misslyckad stjärnbildning och en för porös kropp för att kallas stenplanet eller gasplanet med en kärna.

Det finns en gräns för när den kan kallas det ena eller det andra och färgen är brun vilket gör den svår att upptäcka.

Nu har en brun dvärg upptäckts vilken är har den tätaste massan eller har högsta densiteten hittills utan att för den skulle kunna kallas en färdigbildad stjärna eller en gasplanet eller för den delen stenplanet.

750 ljusår från oss finns den i Fiskarnas stjärnbild och dess beteckning är SDSS J0104 + 1535.

Den bildades för ca 10 miljarder år sedan och har en massa 90 gånger större än Jupiter.

Säkert finns det fler bruna dvärgar därute än vi kan föreställa oss idag. Många kommer att upptäckas och förvånas över.


tisdag 11 april 2017

Brist på plutonium 238 från kärnkraftverk i USA importen från Ryssland borta sedan 2010.

Plutonium 238 en restprodukt vid kärnkraftverk importerades till USA fram till 2010 från Ryssland då den egna produktionen inte räckte för behovet.

Idag är det en bristvara då Ryssland behöver sin egen numera. Därför ska det istället produceras i större skala på hemmaplan i USA. Plutonium 238 är en viktig ingrediens i radioisotopgenerator (RTGS) för elframställning till rymdfarkosters bränsle.

Mer och fler farkoster sänds upp och därav bristen på denna form av plutonium. För informations skull är plutonium 238 inte en ingrediens för kärnvapen vilken dess nära släkting plutonium 239 är. PU 238 kunde importeras från Ryssland efter Sovjets fall från 1992 till 2010 då det inte var en isotop för kärnbränsle o Ryssland hade överskott av detta. Idag exporteras det inte då behovet ökat även i Ryssland.


USA ska därför för NASAS räkning öka sin egen produktion bland annat vid offentligt-privat partnerskap med olika firmor där huvudfirman är Technical Solution Management. TSM. 

måndag 10 april 2017

Vietnam på väg att ut i rymden för övervaka sitt territorium

Fler o fler länder intresserar sig för universum eller Jordens närområde. Ett av de länder som står i startgroparna är Vietnam. 2022 räknar detta land med att ha byggt satelliter  av större format. 

Redan 2013 sändes en mindre farkost upp och några har även senare sänts upp men startskottet för de större och mer avancerade är satt till 2022.


Ett uppdrag för dessa ska vara att övervaka landet exempelvis att hålla koll på miljöförändringar, väder och naturresurser-naturkatastrofer mm.

söndag 9 april 2017

Ett mycket omfattande magnetfält finns därute

Ett flera miljoner ljusår stort magnetfält finns långt därute. Det är i ett område eller kluster av mörk materia och damm , gas och galaxer detta upptäckts.


Genom att studera detta område kan forskare lära sig mer om galaxers bildande hoppas man. Det är vid Max Planckinstitutet  i Bonn upptäckten gjordes vilken genom   Effelbergs nya100 meters teleskop vilken nu ska studeras vidare om detta kan man läsa om här.

lördag 8 april 2017

Almaaz på okänt avstånd från oss är en dubbelstjärna

Almaaz är en dubbelstjärna i kuskens stjärnbild på ett troligt avstånd från oss på ca 2000 ljusår.

Dubbelstjärnan består ev av en gul superjätte och en eventuellt två följeslagare av ljussvagare stjärntyp.

Dess namn är latin för getabock (Capella)  eller arabiska (Almaaz) tackan.


Ljusstyrkan från  Almaaz skiftar över tid. Detta med 27 års mellanrum men troligast bör anledningen inte ha med de så kallade svagare stjärnor (stjärnan som finns i närområdet. 

Istället bör det vara ett stort tätt dammoln som i perioder av 27 år skymmer ljuset. Kanske inte ens i närområdet  utan någonstans mellan oss och Almaaz därute i universum. 

fredag 7 april 2017

Rymdbilen Rover på Mars verkar falla i bitar, se här.

Rover har nu varit i gång ca 1600 jorddagar på Mars och avverkat ca 15 km. Ingen hög hastighet men tillräcklig för att larvfötterna på bilen fått skador och fallit isär på några platser.

Det är bitar av de ca 1 cm tjocka slitbanorna på larvfötterna som på några platser fallit av.

Vassa stenar vilka Rover sakta krupit över tros vara anledningen. Men skadorna är vad som förväntades komma efter denna tid och larvfötterna har därmed haft den livslängd innan skadorna kom som man trott.


Men visst kan man tycka att materialet kunde gjorts hållbarare på farkoster vilka inte kan repareras på det avstånd från oss de skulle arbeta på.

torsdag 6 april 2017

Ett svart hål förflyttat från sin galax centrum

Hubbleteleskopet har funnit ett svart hål som ligger utanför sin galax centrum. Svarta hål finns alltid, vad man vet, i en galax centrum (detta är första galaxen där man säkert vet att inget finns. 

Visst finns svarta hål även på andra platser också, lite överallt däruppe i universum. Men centrum av en galax innehåller alltid ett. Det har man ansett sedan ett antal år tillbaks. Säkert har det en betydelse när man teoretiserar om universums skapelse eller galaxers tillblivelse just det att här ska finnas ett svart hål.

Men just i denna galax har en energi av 1000 miljoner supernovor lyckats förflytta denna galax svarta hål ut från centrum. Hur och varifrån denna nästan omöjliga energi kommit från är en gåta.


Eventuellt är effekten från två krockande galaxer där två svarta hål gått samman men ingen vet och för att försöka veta mer om detta mysterium vilket Hubbleteleskopet upptäckt i dagarna forskas det för fullt om fenomenet. Läs om  forskarnas rapport om fenomenet här.

onsdag 5 april 2017

En positiv nyhet om Van Allen bältena

Van Allenbältena består av ett inre och ett yttre bälte. Här samlas högenergirika elektroner och protoner in genom Jordens magnetfälts hjälp så vi slipper dessa farliga strålar av energi ner på Jorden.

Det inre Van Allenbältet är inte så fullt av dessa elektroner och protoner som tidigare ansetts. De har mer effektivt stoppats av det yttre bältet än vi tidigare ansett.


En positiv nyhet då detta innebär att relativt närgående satelliter inte behöver så starka strålningsskydd man tidigare trott. Detta gör tillverkningen av framtidens jordnära satelliter billigare.

tisdag 4 april 2017

Magiska öar på Titan

Titan en av de intressanta månarna runt Saturnus är i blickfånget.

Här finns hav och sjöar av kolväten och kanske möjligt liv för något.

Ibland bubblar det upp i dessa sjöar o hav. Det är detta som kallas magiska öar.
Det ser ut som bubblor ur en flaska lemonad här på Jorden.


Det är kväve  under en viss temperatur och under ett regn av metan  som bildar dessa bubblor i sjöarna. Betydelse i sammanhanget är också vilken typ av metan eller etan  det är i sjön  för att kväve ska bubbla upp. Inte alla platser på Titan ger synen av magiska öar.

måndag 3 april 2017

Miljardären anser att minisegelskepp kan nå Alpha Centauri inom 20 år. Men går det att att bromsa in farkosten när den kommer fram?

Minisegelfarkoster med en hastighet av 20% av ljushastigheten kan enligt vissa kunna byggas och nå Alpha Centauri vilkets stjärnsystem ligger 4,37 ljusår från oss på en stjärnresa på 20 år.

Vid målet finns en jordliknande planet vilken är högintressant att undersöka Proxima B. Men att komma till stjärnsystemet handlar även om att bromsa in farkosten i tid och lyckas med det om inte denna ska svepa förbi  stjärnan Proxima Centauri i superfart och försvinna ut i det okända.

Just bromsa och styra är problemet. En farkost som sveper iväg utan att kunna bromsas in skulle enbart svepa in i stjärnsystemet utan någon mening för någon och fortsätta i evighet ut från detta och vidare. Tänk vilken hastighet det handlar om i jämförelse skulle det ta 6 sekunder från Jorden till Månen i denna hastighet.

Se medföljande länk hur det skulle se ut vid denna inbromsning genom medföljande film och läs mer utförligt hur man tänkt sig detta. Det finns nämligen tankar om att även detta ska kunna lösas.


Med hjälp av strålningen från stjärnor när den når fram skulle inbromsning kunna ske och styrning av farkosten kunna ske enligt en ny teori Men alla har rätt att tvivla på hela äventyret. Jag måste nog säga att jag tillhör dessa.

söndag 2 april 2017

Mörk materias betydelse i rymden har ökat genom årmiljarderna

Från början var det den materia vi består av som hade störst effekt på universum idag är det tvärtom (såsom vi idag förstår det). Spiralgalaxers ökande snurrande genom årmiljarderna är en effekt av mörk materias befinnande i och runt galaxerna.  För 10 miljarder år sedan var effekten från mörk materia mindre och galaxernas snurrande därför långsammare enligt ny forskning.

Det anses att mörk materia likt materia efter Big Bang först var utspridd för att sedan troligen genom gravitation insamlas och bli föremål av skilda slag. Enligt ovanstående var det då först den vanliga materian som var först med detta. Kanske ska man se det som  påverkades starkast av gravitation.


Vad mörk materia vilken vi enbart kan se spår av med de mätinstrument vi har idag konstruerat är vet vi dock ännu inget om. Men min uppfattning är att om den finns är den lika viktig som materian vi känner till för att hålla ihop verkligheten och det universum som vi uppfattar med våra sinnen.

lördag 1 april 2017

En röd jättestjärnas ovanliga öde

Det var Chandra röntgenobservatorieteleskop som upptäckte detta ovanliga beteende 14800 ljusår från oss.

Det finns nämligen en stjärna därute vilkens omloppsbana i rasande fart gör ett två varv i timmen runt ett svart hål.

Det är en vit dvärg vilken hela tiden genom sin närhet och hastighet förlorar något av sitt material vid detta kretsande. För tillfället är dock faran för att stjärnan kollapsar in i hålet inte akut. Men vad som sker längre fram kan man inte veta.

Hur detta konstiga läge för dvärgen uppstått är höljt i dunkel. Men en teori är att det från början var är en röd jättestjärna som genom tiden förlorat material genom att detta dragits in i hålet och då omvandlats till en vit dvärg vilken nu kretsar därute vid det svarta hålet. 

Men även andra teorier finns. Inget vet säkert varför denna vita dvärg finns där den är.

fredag 31 mars 2017

Celestial star lurade astronomerna under lång tid

Celestial star är en spiralformat ljusobjekt vilket under lång tid efter upptäckten tolkats som en galax. 

Men nu har Alma teleskop upptäckt att så inte är fallet utan det är ett dubbelstjärnsystem bestående av stjärnan LL Pegasi (AFGL 3068)en mycket gammal stjärna  och en annan stjärna, ljuset från dessa ger en ljusspiral omfattande uppåt ett halvt ljusårs storlek.

Det är ljusets spiralform som tills nu tolkat formationen som en galax. Men stjärnorna ligger i ett enormt gasmoln en planetarisk nebulosa och det är detta som lurat betraktaren om vad det var.

  

torsdag 30 mars 2017

Saturnus måne Enceladus har blivit intressant.

Enceladus en av Saturnus månar. Med 500 km diameter (ca 6 gånger mindre än vår måne) och isbelagd yta är en intressant måne.

Kan det finnas liv under isen? Frågan har blivit än mer aktuell i dagarna då det upptäckts aktivitet under dess is vid sydpolen.

Mätningar har visat att enbart några meter under isytan är temperaturen betydligt varmare.

Det kan tyda på ett underjordiskt hav längre ner och ett sådant kan teoretiskt  innehålla något slag av liv.


Månen är mycket intressant att fortsätta studera och i en avlägsen framtid besöka och sätta upp en station på för vidare undersökningar på plats.

onsdag 29 mars 2017

Snabba radiostrålningsskurar från platser långt därute i rymden är oförklarliga och kan vara läckage från sändarantenner

Avancerade civilisationer söks av många numera från Jorden. Inget har ännu bevisats existera av liv därute. De få underliga ting som upptäckts har kunnat förklaras av andra fenomen.

Men ett av de få undantag vilka ännu inte tillfredsställande har kunnat förklaras är korta snabba radiostrålar från platser långt därute. Källor som kan vara sändare som läcker ut i rymden från tider som för länge sedan är passerade. Vi ser ju bara bakåt i tiden ljusår tillbaks. Men kanske det fanns eller finns något liv där ute vi ser o hör tecken från.

Det måste i så fall vara sändare av storlekar vi kanske aldrig kan bygga storlekar av dubbla jordplaneters för att det ska upptäckas här eller de oss om många kanske miljoner ljusår. Av den anledningen bör det vi idag hör därute vara någon naturlig källa. Tips kvasarer.

Det finns även spekulationer på att en kraft av detta slag kan driva farkoster och laster långa sträckor med jättesolsegel.


Men jag tvivlar energiflöden av dubbla jordar visar på en naturlig källa för dessa radioskurar tycker jag. En effekt av oroligheter vid svarta hål exempelvis åter igen tipsar jag om kvasarer.

tisdag 28 mars 2017

Många fler kvasarer är kända idag än för bara 6 månader sedan

En kvasar är en galax på ett mycket stort avstånd från oss vilkens centrum lyser så starkt att själva galaxen blir osynlig för oss. Dess källa av ljusstyrka är mycket stora effekter från dess centrums svarta hål.  Strålningen täcker alla slag av radioaktiva vågfält och energimässigt är de av en styrka som motsvarar flera hundratals ordinära galaxers strålningsstyrka.

Det är på KIAA (Kavli Institute for astronomi och astrofysik) Peking universitet upptäckten av ytterligare 60 mycket avlägsna kvasarer nu  upptäckts vilket är en fördubbling av antalet kvasarer vi tidigare vetat om.

Genom studier av dessa ser vi tillbaks till ett mycket tidigt stadium av vårt universums början.


Kvasarer kan lära oss om svarta håls första tid och galaxers utveckling plus universums första tid.

måndag 27 mars 2017

Radiogalaxer är fortfarande en gåta

Vissa galaxer sänder ut så mycket radioaktiv strålning att de kallas radiogalaxer.
Det är stora galaxer och de största galaxer som finns i universum. De skjuter ut strålning tusentals ljusår ut i universum.

Det finns äldre galaxer men även yngre galaxer som är radiogalaxer. Att se in i centrum av dessa objekt där strålningen har sitt ursprung och dit gas från rymden dras in i galaxens svarta hål är mycket svårt.

Miljön är dammig och att se här med dagens teknik är svårt.

Vi vet idag inte hur dessa galaxer kan ha bildats eller utvecklas. Av ca 90000 radiogalaxer har ca 1500 av dessa klassificerats som kompakta radiogalaxer. Ett betydligt högre antal än man tidigare trott det fanns.


Galaxer av radiotyp lyser starkt i olika radiovågslängder. En kompakt radiogalax innebär att strålningen från de två koncentrerade starka strålarna tränger långt ut i rymden därifrån byggts på under tid för att nå långt ut medan det i mindre kompakta radiogalaxer  strålningen flyter ut som från vilken ljuskälla som helst inte lika kompakt och starkt. Men även här som två strålar.

söndag 26 mars 2017

Saturnus måne Pan har en form som ingen kan föreställa sig. Varför ser den ut så?

Pan är den innersta av Saturnus månar. Storleken är ca 30 km i diameter. Inte stort men formen är underlig.

Formen ser ut som en diskussskiva anser jag medan många ser den som en valnötsform. Vilka krafter det är som fått månen att ta denna form vet ingen idag. Men nog ser den fantasieggande ut.


Materialet i denna är dock inget konstigt vad man vet idag. Krafter bör ha format den upphöjda skivan runt om genom att material svept upp som en ås runt denna från övriga kanter. 

En kosmisk vind eller rörelse när materialet var porösare eller smält och gravitationen har säkert hjälpt till från Saturnus sida. Numera är materialet troligast fast.

lördag 25 mars 2017

Potatis kan växa på Mars

Överraskande resultat tyder på att potatis kan växa på Mars. Självklart måste de först tas dit från Jorden och sedan planteras i näringsrik mylla.

Näringsrikt gödselmineral måste tas dit troligen finns detta inte här. Däremot kanske den sand som finns kan blandas ut med jordisk mylla och fungera bra. Men det viktiga och intressanta är att atmosfären och klimatet är tillräckligt bra för att det sedan ska växa utanför speciella växthus.

Det bör därför finnas fler sorters gröda som kan växa här.

Det enda jag kan fundera över är om det kan finnas för mycket skadlig strålning från rymden som kommer ner på planeten och förgiftar eller förstör grödan. Jag vet inte.

Men något ozonskikt finns inte på Mars. Uvstrålningen kan därför vara ett problem om inte grödor som klarar detta kan odlas fram

fredag 24 mars 2017

Itokawa asteroiden med en yta som överraskat forskarna

2006 landade en mindre rymdfarkost på den lilla asteroiden Itokawa vilken rör sig i vårt närområde. Diameter ca 500 meter. Det var den första asteroid vilken markprovs tagits från.

Här upptäcktes stenar och damm från rymden i olika storlekar överraskande sorterade. I låglänt terräng fanns de mindre stenarna och i höglänt stora stenblock.

Antagandet är att de större som träffat låglänt terräng har sjunkit ner i ytan då ytan här har lägre densitet. Fast hur man då ska förklara att de små stenarna inte finns av så mycket slag i höglänt terräng är förvånande.


Troligen finns små överallt enligt mig medan stora endast i fastare terräng där de inte tränger ner under ytan och döljs just som man antar att höglänt terräng är fastare medan låglänt porösare.

torsdag 23 mars 2017

I mitten av Vintergatan finns ett svart hål vilket slukade ett jättelikt gasmoln för 6 miljoner år rester av molnet fortsätter sprida sig utåt härifrån än i våra dagar.

Det var för 6 miljoner år sedan det skedde. I vintergatans centrum där ett stort svart hål finns fick detta tag på ett gasmoln av en storlek av miljoner solar.

Merparten försvann in i hålet men en del av detta vek runt hålet och tog riktningen under och över hålet. Att detta kunde vara möjligt berodde på den starka värme gasen hade ca +10000C.

Sedan dess har gasen spridit sig med en hastighet därifrån på 32000 mil per timme. 23000 ljusår från centrala vintergatans svarta hål och händelsen där  har gasen sedan spridit sig idag.

Händelser av detta slag sker och har skett tidigare i vår vintergata och även i andra galaxer men detta är första gången man kunnat kartlägga en spridning av ett gasmoln efter en händelse som ovan.


Det är från Hubbleteleskopet dessa uppgifter kunnat setts.

onsdag 22 mars 2017

En Stor översvämning har för mycket länge sedan skett på Mars (eller är det spår av vind o sand min anm.)?

En stor översvämning ses finnas spår av på Mars. En översvämning och en stor flods framfart en gång för mycket länge sedan.


Här kan man läsa om denna upptäckt. Men jag anser personligen att spåren istället kommer från sandflykt och är spår av sand och vind. Men det är min personliga uppfattning. Forskare i artikeln anser sig däremot ha funnit bevis på stora mängder vatten på Mars i det förflutna.

tisdag 21 mars 2017

TW Hya en grupp bruna dvärgar o andra stora objekt i vårt närområde vilka intresserar astronomer numera.

Ca 100 ljusår från oss finns ett dussintal större objekt vilka tillsammans rör sig som en grupp däruppe. Det är bruna dvärgar men även stora objekt av än mörkare slag vilka kan ses som exoplaneter.

Åldern på dessa objekt beräknas till ca 100 miljoner år. Ingen hög ålder.
Troligen finns betydligt fler objekt av storleken som vår Jupiter här. Troligen även mindre objekt.


Samlingen kan var spridd utåt till minst 250 ljusår men på detta avstånd och i mörkret där finns inte instrument ännu för att bekräfta detta. Det är ljussvaga objekt det handlar om. Objekt vi inget vet om mer än att de med all sannolikhet finns där.

måndag 20 mars 2017

En asteroid med svans. Omöjligt ansågs det tills motsatsen nu bevisats

I läroböckerna har man förklarat en av skillnaderna mellan en komet och en asteroid med att kometen har svans medan asteroiden inte har det.

Det har varit en dogm som ingen ifrågasatt. Men nu kommer detta att omtolkas då för första gången en asteroid med svans har upptäckts.

Kometers svans innehållerr ispartiklar vilka kommet från kometen och genom solens ljus skiner och ses på natthimlen.  

Det unika med vad som nu upptäckts är att asteroiden P/2016J1 är en asteroid vilken splittrats i två vilka följer varandras bana med varsin svans av dammpartiklar. Partiklar vilka skiner likt kometers ispartiklar i solens ljus. Vi ska komma ihåg att asteroider är stenobjekt medan kometer är en blandning av sten och is och betydligt porösare.


Det mycket unika är att detta par båda har svansar vilka båda aktiverades som reflex när de kom närmare solen. En troligen förklaring är att det fanns små ispartiklar inuti asteroiden vid delningen och dessa är de som följer asteroiden och ger detta sken.

söndag 19 mars 2017

Bernardbowen heter en småplanet i asteroidbältet mellan Jupiter o Mars

Planeten namngavs av internationella radiocentret för radioastronomi ICRAR och namnet är en hyllning till centret grundare Bernard Bowen.

Det var den 28 oktober 1991 den upptäcktes och sedan dess har den enbart till nu haft en beteckning (6196) 1991 UO4.

Ytterligare 17 småplaneter fick sina namn i dagarna. En förteckning av namn på småplaneter o kometer i närområdet och dess utgångsidé för namnet kan ses här

lördag 18 mars 2017

Aldebaran är en intressant ljusstark stjärna dit jordiskt informationsmaterial är på väg.

Den röda Aldebaran är nr 14 bland de ljusstarkaste stjärnorna på natthimlen.

Den kan sökas i Oxens stjärnbild. Namnet betyder följeslagaren på arabiska och syftar till att den följer stjärnhopen Plejaderna (sjustjärnorna). Men själv ingår den i stjärnhopen Hyaderna vilka även likt Plejaderna  ingår i Oxens stjärnbild.

Tvärs över är den 32 gånger större än vår sol. Utöver detta upptäcktes 1997 en brun dvärg alt större planet som satellit runt stjärnan.


1972 sändes Pioneer 10 ut på uppdrag i rymden.

 2003 förlorades kontakten med den. Dess färd går mot Aldebaran och med sig har den information om Jorden och oss. Den beräknas nå fram till Aldebaran om ca 2 miljoner år.

Varför kursen sattes mot denna röda stjärna vilken finns 65 ljusår från oss då det finns mer intressanta stjärnor av vår soltyp betydligt närmre är en gåta. Men troligen visste man inte detta då 1972.

I övrigt är det betydelselöst enda möjligheten för kontakt med denna plakett för Et är om de finner den av en slump på dess väg. Kommer den fram om 2 miljoner år är det en otrolig slump om det finns en planet i detta solsystem med liv då som kan upptäcka denna lilla plakett.