I bana runt Mars finns en asteroid som kan vara en borttappad tvilling till vår måne.

 

Asteroiden i fråga, kallad (101429) 1998 VF31, är en del av en grupp trojanska asteroider som delar Mars omloppsbana. De flesta av trojanska asteroider vi känner till delar Jupiters omloppsbana. Men även andra planeter har trojaner inklusive Mars och jorden. Trojaner är asteroider som följer ex Jordens bana. Vad som gör (101429) 1998 VF31 (hädanefter kallad '101429) intressant är att bland den röda planetens övriga trojaner (de som följer efter Mars när den kretsar kring solen) är 101429 unik. De övriga kallas L5 Mars trojaner och tillhör den så kallade Eureka-familjen. En familj bestående av 5261 Eureka-trojaner. Sten av olika storlek.

"Spektrumet från denna asteroid verkar vara nästan helt likt vår månes spektrum liksom dess utseende med kratrar och berg " förklarar AOP astrokemist Galin Borisov. Jag (min anm) ser dock inte detta som bevis för en borttappad tvilling eller bit av månen utan mer som slumpartat. Det bör finnas fler asteroider som liknar ex vår måne i vårt solsystem i spektrum och utseende då allt har samma bakgrund i tid och rum.

Även om vi inte kan vara säker ännu varför anser forskarna att det är rimligt att anta att denna trojans ursprung började någonstans långt borta från den röda planeten och de övriga stenarna här. Den kan vara ett fragment av vår månes ursprungliga fasta skorpa säger de.

”Om det är sant är frågan hur '101429,  månens sedan länge förlorade tvilling hamnade som en trojan i Mars bana? Det tidiga solsystemet var dock mycket annorlunda än hur det är idag", förklarar huvudförfattaren till studien, AOP-astronomen Apostolos Christou.

"Utrymmet mellan de nybildade planeterna var fullt av skräp och kollisioner var vanligt förekommande. Stora asteroider slog ständigt ner på månen och de andra planeterna. En skärva från en sådan kollision kan ha nått Mars omloppsbana när planeten fortfarande höll på att bildas och var instängd i sina egna trojanska moln."

Det är en fängslande idé, men forskarna säger även att det inte är den enda förklaringen till 101429 förflutna. Det är också möjligt, och kanske mer troligt att trojanen istället är ett fragment av Mars. En bit som kastats upp vid en kollision med den röda planeten; eller kan det vara en vanlig asteroid som genom vittring och processer av solstrålning ser ut precis som månen.

Det (min anm.) sista antagandet tror jag är sanningen.

Bild Asteroiden (101429) 1998 VF31 som den korsar Mars bana grön markering. Bild från vikipedia.

Messier 81 är Vintergatans tvillinggalax. Se den i dagarna med en kikare

Just nu mellan 15-20 mars är det möjligt att med ett mindre teleskop eller en kikare se spiralgalaxen Messier 81. Detta fastän den finns 12 miljoner ljusår bort.

Denna galax kan ses som tvillinggalax till Vintergatan då dess storlek är som Vintergatans ca 100 000 ljusår och innehåller hundra miljarder stjärnor. Utseendet är även som Vintergatan en spiralgalax.

Härifrån tar den lika stor plats som månen men en kikare behövs för att sen. Lite öster om galaxen kan Karlavagnen.

Stora galaxer långt bort rör sig bort från oss. Men denna galax rör sig mot oss. Något vilket forskare tror i framtiden kommer att ändras då dess granngalaxer drar den bort från oss och troligen kommer att lyckas med det i framtiden. Men ingen vet säkert.

Men nog är det spännande att vi har en galax däruppe så lik vår.

Bilden överst är på Messier 81 nedan på Vintergatan

En tvilling till Venus existerar 219 ljusår från oss

Kepler-1649 är namnet på solen där denna venusliknande planet  finns som satellit . En röd sol med  storleken av en femtedel av vår sols.

Kepler har systemet fått namn från genom att rymdteleskopet vilket hittade planeten  är just Kepler teleskopet.

Planeten har en omloppstid på 9 dagar runt sin sol. Solen tillhör de röda dvärgstjärnor av M-typ vilka är de vanligaste stjärnorna i universum.

Kepler-1649b är namnet på planeten och har likt vår Venus en tät atmosfär och en mycket het yta. Detta solsystem ska sökas i Svanens stjärnbild.

Utförlig information om solsystemet kan läsas om här.