Jonmotorn kan vara framtidens motor för snabbare färder i rymden. 39 dagars restid till Mars vore inte dumt.

Jonmotorn kan vara  framtidens möjlighet för snabbare rymdfärder. Redan idag har detta slags motor använts med ädelgasen Xenon som drivkälla. Detta har gjorts av rymdsonderna  Deep Space 1 sonderna och Smart 1 sonderna.

Framtidensfärder till Mars kan om det blir verklighet gå på 39 dagar om allt fungerar med dessa motorer.

Det skulle lösa många problem när det gäller människans tid i rymden och dess effekter på kropp och psyke.  Dagens rymdfarkoster tar ca 500 dagar för färden till Mars och det är i längsta laget för människans välbefinnande.

http://illvet.se/universum/rymdresor/sex-man-i-500-dagars-ensamhet

39 dagar som nämns ovan är däremot inga större problem.

För lite mer fakta om jondrivning fortsätt läsa här där en aktuell sammanfattning finns på driftsmetoden.

En dimma av syra har upptäckts på Mars. Varför, vad, hur?

En dimma har upptäckts över ett 450 kvadratmeter stort område  vid Columbia Hill på Mars.

En dimma av syra vilken fått till effekt att järn oxiderat på sten i området. Sten vilken innehåller järn.

Områden där inte dimma av syra finns eller släpps ut har inte denna synliga effekt på järnhaltigt material.

Varför dimma av syra finns just här vet man inte. Men upptäckten är spännande och även fortsatt forskning av vad dimman innehåller.

Men ännu vet man inte mer än att den finns. Troligen kan den även finnas på andra platser på Mars.

Ett projekt på privat initiativ vill täcka Jorden med övervakningsutrustning av rymden för att söka UFO.

Ufo har fascinerat människan sedan 1940-talet då spökraketerna florerade. Uttrycket flygande tefat kommer från denna tid.

Många påstod att de tagits upp i dessa tefat och följt med på en tur eller sett dessa flygande tefat.

Blue book kom då försvaret var rädda för att alla observationer kunde ha något med okända farkoster i luftrummet att göra och då sovjetiska sådana.

Kommunistskräcken var stor i väst och värst i USA.

Men inget har kunnat bevisas om utomjordiska farkoster eller besök under alla år. Allt har inte kunnat förklaras men säkert är många fenomen planeter, stjärnor, klotblixtar och meteoriter.

Men hoppet att något UFO om det nu kan finnas liv på andra platser där rymdfarkostfärder  av otroligt onaturlig karaktär kunnat uppfinnas för färder  över otroliga avstånd vilket egentligen omöjliggör detta har gett en privat organisation idén att täcka Jorden med övervakningsstationer för att den vägen söka UFO.

Vad man önskar är att få bekräfta är  att vi inte är ensamma och att vi troligen är under  övervakning och en hjälp  kan fås vid behov vi redan nu ser på en Jord av krig och klimatförstöring. Mycket av detta hopp har sin grund i religionen med en övervakande Gud.

Men troligen är allt dagdrömmeri. Dock inte tron på Gud vilken jag delar. Men alla vill ha en uppgift under sin tid här på jorden  och att söka efter  UFO:s  är en för en del. Det ger spänning i tillvaron och blir det förverkligat kan säkert projektet ge kunskap. Inte om UFO-bekräftelse men säkert om ljusfenomen vi ännu inte kan förstå.

En diskussion om Jupiter har tryckt bort en gasplanet för ca 4 miljarder år sedan förs nu på universitetet i Toronto.

Idén kom redan 2011 att Jupiter kan ha tryckt bort en jättegasplanet från vårt solsystem i tidernas början. Diskussioner om möjligheten av detta har nu genom datorsimuleringar bekräftats möjlig. Ingen av de andra gasplaneterna skulle klarat av detta varken Neptunus Uranus eller Saturnus är stora nog att klara av det.

Enbart Jupiter har kapaciteten. Varför intresset ligger på att kunna visa  på denna möjlighet är en gåta för mig. Men kanske matematiska beräkningar och bevis på möjligheten är svaret.

Det finns nämligen inga bevis på att ovanstående skett. Det är bara spekulationer och en möjlighet. Men en teori som kan bevisas som möjlig ger även det kunskap.

För min del tror jag inte Jupiter är skyldig till utkörning av en gasplanet i förfluten tid. Hela idén tillhör scienceficitionvärlden.

Men då inga bevis finns på att det skett finns inte heller bevis på att det inte skett.

Okänd del av vintergatan nu upptäckt. Unga cepheider upptäckta.

En tidigare okänd del av vår vintergata har upptäckts. Det är ingen liten del eller detalj utan ett stort tidigare svårt område att se med en mängd unga stjärnor.

Den yngsta så ung som 25 miljoner år.  Stjärnorna vilka ligger i mitten av vintergatan är så kallade cepheider.  Det är Unga pulserande stjärnor tidigare dolda av rymddamm men nu upptäckta av vista-teleskopet.

Upptäckter från rymden kommer slag i slag och ofta numera.

Det har funnits och kan komma igen, solstormar av gigantiskt slag som i vår tid skulle slå ut allt av elektronik.

Solstormar är då partiklar i stor mängd slungas ut från solens korona i större mängd och när då dessa partiklar träffar Jorden  påverkas vår magnetosfär . Resultat  geomagnetisk storm och påverkan på radiovågor mm.

Ännu har vi vår tid ingen allvarlig storm av detta slag kommit. 2003 fick en sådan dock elen att kollapsa i Sverige men större problem har inte skett ännu i vår internetberoende värld.

Men nu har forskare utifrån borrkärnor av is på Grönland funnit att solstormar av betydligt värre slag inträffat historiskt.

För ca 1000 år sedan inträffade två av detta lag. De var ca 10 gånger värre än de vi upplevt i datoråldern.

Vad som kan hända i vår tid om detta sker vet vi inte. Men risken är ex inte bara att vi får internetstopp eller elavbrott utan att satelliter  börjar uppföra sig konstigt. Slutar fungera och andra ej önskade uppföranden vilket får till följd att tevesändningar och kommunikationsnät över eller från  rymden kollapsar och kommunikation på Jorden omöjliggörs.

Senast vi hade en större solstorm av ett format där stora problem skulle uppstått om den skett i datoråldern var 1859 då telegrafin slogs ut och stora norrsken kunde ses över stora områden. 

I Star Trek kunde man lyfta föremål med traktorstrålar. Nu har forskare lyckats i verkligheten också.

Ofta kommer nya idéer inom teknik först i science fictionböcker eller sf-filmer. Därifrån får forskare idéer att förverkliga dessa. Ibland går det ibland inte. Tidsmaskinen är ex ännu inte uppfunnen.

Men nu har en av sciencefictionidéerna förvekligats igen.

Ännu i liten skala men början är gjord. Traktorstrålen vilken fick sitt namn ur science fictionromanen Spacehounds  IPS utgiven 1931 av E.E. Smith och användes i tv-serien Star Trek. Det är en ljudstråle vilken kan flytta och lyfta föremål till önskad plats.

Tekniker har nu lyckats med hjälp av 64 miniatyrhögtalare med detta. En början är det men det viktiga är att det lyckats. Säkert kan det användas i framtiden till skilda ändamål.

Antingen då det gäller att bygga mycket små föremål eller konstruktioner vilka ska röra sig efter ett schema  eller kanske större ting här eller i rymden.

Kanske det flygande tefatet en dag blir verklighet också.

Sagittarius A i centrum av vintergatan är en radiokälla och ett svart hål. Här hände för ett tag sedan saker.

I mitten av varje galax tros nu finnas ett svart hål där materia faller in och så även i vår vintergata. Sagittarius A kallas vårt svarta hål.

För ett tag sedan puffade detta hål ut röntgenstrålar i stor mängd och forskare undrade vad som skedde eller hade skett för att hålet skulle reagera så.

Ett stort moln av damm av okänt slag ses som boven i dramat. Vad detta kosmiska moln innehöll  är osäkert. Men Sagittaius A reagerade skarpt när detta molns innehåll kollapsade in i hålet. En stor reaktion av puffande av röntgenstrålning blev följden under en tid.

Forskare försöker nu förstå vad som hände och lära mer av detta och av vad svarta hål är och dess reaktioner i olika sammanhang.

En perfekt komet att besöka för den alkoholsvage Lovejoy är namnet. Drickbar alkohol finns här

Lovejoy är en komet som släpper ut alkohol i sin bana. Lika mycket alkohol som 500 flaskor vin i sekunden som mest har uppmätts från denna komet.

Som vi vet är kometer frysta lämningar från den tid då solsystemet bildades och dessa frysta lämningar avdunstar när de närmar sig solen. Självfallet finns även andra vätskor i denna komets utsläpp men drickbart alkohol är inte det vanligaste i kometer. Men det finns här.

Organiska material är inte helt ovanligt i kometer, vatten är vanligt. Drickbar alkohol mindre vanligt.

Men nog är det spännande att veta att det finns mycket att förundras över i rymden och säkert är det bara på yttersta ytan av allt detta vi idag har upptäckt.

Tävla med NASA vinn 10 000 dollar i första pris. Tipsa och vinn.

Vill du vara mer och tipsa NASA på hur människan ska kunna leva på Mars i framtiden? Nu har du chansen att ge NASA nya idéer på detta.

Som belöning kan du vinna pengar. Vad tror du kan göra livet enklare på Mars? Hur kan Mars egna resurser på bästa  vis kunna användas av de första människorna?

Hur ska dessa resurser användas effektivast och vilka redskap behöver medfölja på första färden till Mars?

Några uppslag att tänka vidare över och kanske kan det bli du som får en bra summa för dina idéer. Det kostar inget och du har allt på att vinna och du beskriver ett genomtänkt förslag eller har en udda idé som Nasa ännu inte tänkt på.

Byggmaterialet för nya världar och liv finns. Men majoriteten av detta har ännu inte använts.

Väte och helium finns i stor mängd i universum. Detta är grundmaterialet för nya planeter. Sedan skapelsen eller Big Bang har endast ca 8% av detta hittills använts resten flyter fritt bland galaxerna och kan närsomhelst så sakta börja formera sig till nya världar.

Framtiden ser ljus ut för nya planeter och kanske liv. Idag finns enligt beräkningar mängder av möjligheter till livsdugliga planeter. Kunde vi bara ta oss iväg genom dessa stora tomrum och avstånd skulle vi bara i vår vintergata kunna välja på ca en miljard möjliga livsdugliga planeter att kolonisera.

Då ska vi tänka på att vår vintergata är enbart en av miljarder andra eller kanske oräkneliga andra galaxer.

Men frågan är inte om det finns liv redan nu i universum utan om vi någonsin kan flytta eller kolonisera något annat solsystem i vår egen  galax. Avstånden har effektivt stoppat all möjlighet för resa  till något annat solsystem . Kan detta vara en plan i skapelsen av liv att inget liv ska kunna lämna sitt eget solsystem eller veta säkert vad som finns i något annat?

Superionic is en teoretisk is verkar finnas på Uranus och Neptunus. Men vad är det?

Forskare har nu mer och mer funnet att det är mycket möjligt att superionic is existerar på Neptunus och Uranus. Is vilken skulle expandera och explodera omedelbart om den konstruerats på Jorden.

På en isplanet  kan det däremot existera. Citerar här från Vikipedia angående Uranus." Uranus består av fyra lager. Den yttre atmosfären består huvudsakligen av den lätta gasen väte, tillsammans med helium och lite metan. Längre in omvandlas gaserna efterhand till vätska under inverkan av trycket. En fjärdedel in i planeten ersätts vätskan av ett lager sörjig ”is” som består av vatten, ammoniak och andra tunga kemiska föreningar som blivit fasta och sjunkit mot planetens centrum. Detta islager upptar större delen av Uranus volym. Trots att man brukar kalla Uranus gasjätte bör man istället kalla den isjätte. Slut citat.

Bevis för existensen av detta slag av is finns inte men teorier som visar på mycket stor sannolikhet att den finns är mer och mer något forskare tror på. Isen är ett mellantillstånd av materia men som vi inte har något att jämföra med.

Isjättar som ovanstående planeter har inte som Jorden två magnetpoler  utan kan ha betydligt flera och därför kan denna is uppstå  eller finnas här.

Forskare försöker numera förstå materialet eller isen som de kan teoretiskt förstå men ännu inte förklara vad eller hur det fungerar eller består av.

En Dvärgstjärna håller just nu på att förstöra en planet i jungfruns stjärnbild. Vi kan se det nu men det är många ljusår sedan detta var i full gång. Resultatet idag vet vi inte.

En vit dvärgstjärna har fångat in en planet och söndrar denna just nu bit för bit i rymden. Den har fångade planeten kretsar runt stjärnan på ett avstånd av det dubbla mot vi har till vår måne.

Dvärgstjärnan består av något så ovanligt för vita dvärgar som tungmetaller.  Vad man tidigare visste var att de vita dvärgarna vilka är sista fasen av en stjärnas liv har  metaller av detta slag vilka sjunker ner i stjärnan och blir i osynliga för spektralanalys.

Men så inte här. Kanske är det metaller från planeten den sönderslår.

För en science fictionfantast kan tolkningen bli att dvärgen är en dödsstjärna styrd för att fånga in planeten i ett galaktiskt krig där en makt förstör fiendeplaneten.

Men det är nog att ta fantisera för mycket efter vad vi idag vet om universums tomhet.  Något ovanligt pågår i varje fall. 570 ljusår från oss i stjärnbilden Jungfrun.

Kanske vi ska säga att något pågick för 570 år sedan vad resultatet blev till i vår  nutid vet vi inte.

Vid 06.00 tiden den 13 nov träffades Jorden av skrot från Apolloprogrammet.

Var och hur det gick vet vi kanske nu. Men tanken far till hur mycket skrot det kan finnas från människans rymdprogram och vad delar av detta kan ställa till med både för satelliter som är uppe nu men även för flygplan och människor på Jorden.

Risken att få en bit på sig är liten men säkert högre än att få en meteor på sig.

Ingen tänkte på denna risk när rymdprogrammen startade. Idag finns risken där och den ökar.

Det kan vara i Spanien skrotet kom. Här har kommit en del senaste tiden.

Det som sänds upp i omloppsbanor runt Jorden kommer nästan alltid förr eller senare ner på Jorden igen om det inte brinner upp i atmosfären på vägen ner.

Nedskräpning av rymdens närområde bör snart tas på allvar och läggas in som plan att undvika vid alla uppskjutningar. Kanske det finns självförstörande mekanismer som kan byggas in i raketsteg etc som nu släpps lösa vind för våg där uppe.

Tips på en ny sida från NASA. Dagens bilder på Jorden från rymden. Tipsar även på dagens bild på rymden vilken funnits i många år nu.

NASA har numera en sida som dagligen visar en ny bild på Jorden  se denna länk tagen från rymden och Deep Space Climate Observatory (DSCOVR) dagligen läggs härifrån ett tiotal nya bilder upp. På länken nedan.

Tidigare har de funnits och finns fortfarande möjlighet att se dagens bild på rymden. Se denna länk

Livet började betydligt tidigare på Jorden än vad man tidigare trott.

Live tpå Jorden började ca 300 miljoner år tidigare än man trott  tidigare. Jorden bildades för ca 4,6 miljarder år sedan och redan för ca 4,1 miljarder år sedan fanns det liv.

I kosmiska mått är det mycket snabbt och tyder på att livets började nästintill omedelbart efter att Jorden fått sin form och avsvalnat.

För min del anser jag att det tyder på en skapelse inte på en slump att liv uppstod. Inte på evolution utan enbart på en början av en evolution vilken i sig var en skapelse. Liv skapades och i denna skapelse fanns  evolutionen.   

Livet var enkla livsformer i början men snart hade skapelsen vilken i sig innehöll fröet till evolution (fortsatt skapande av nya livsformer) vilket därefter  skapat nya och mer komplexa livsformer. Med tiden skapades människan utifrån detta.

Det är min tro.

Tidigare trodde man att Jordens början var en kokande  magma men inget visar att så varit fallet. Den var torrare och stenigare än vi tidigare trott. 

Mycket vanligare än man trott med magnetfält och kosmisk strålning över och under spiralgalaxer.

Länge har man vetat att  kosmisk strålning och magnetfält kan ses hos spiralgalaxer på dess undre och övre sida. Men att det var så vanligt  som man nu förstår visste eller trodde man inte.

Kanske ska man se det som onormalt om inte detta finns på galaxers under- och översidor?

Genom en ny metod för att söka detta har konstruerats. Denna metod söker  halosken efter ovanstående och resultatet är att detta sken visar på ovanstående fenomen på alla galaxer man hittills undersökt.

Självfallet olika starkt därav problemet tidigare att ha upptäckt att det var så vanligt.

Nya upptäckter och pusselbitar hittas i allt snabbare takt numera och nya teorier måste till oftare än tidigare för att försöka förstå vårt universum och vår verklighet.

Hur allt kom till och vad vi och verkligheten är och varifrån allt kom.

Mönstrad yta och tusentals mindre gropar pryder Plutos yta se nytagna bilder.

Plutos isiga och dammiga  yta är full av små gropar. Ytan ser kopparärrig ut. Vad som pepprat ytan är okänt men kan ha varit stenar genom  årmiljarder. Eftersom inga större händelser sker på Pluto inget liv finns och inget väder existerar kan kopparärrigheten därför kommit till under en mycket lång tidsperiod.

Ytan av damm  kan vara rester av pulveriserat stendamm efter nedslagen.  Men däremot är förklaringen mindre trolig på isen. Här verkar det  istället vara något så kallad bågnad  som är anledningen till groparna.

Samma fenomen kan ses på Jorden vid stark kyla.

Bågnad, is med svagt skålformad yta, mellan sprickor på cirka 10 meteras avstånd. Bildas på tjocka isar vid kallt väder. Kylan får isens ovansida att dra ihop sig och bilda svaga skålar mellan tydliga sprickor. Bågnad är ett gott tecken på att isen är tjock.

Solvinden är varmare vid Jorden än man kan förvänta sig utifrån solens corona.

Vi behöver värmen på Jorden från solvinden. Men varför är solvinden vid mötet med Jordens yta ca 70 gånger högre än vad man kan förvänta sig efter coronans solvind genom det kalla mörka universum på vägen hit. Den borde  avsvalnats.

Coronan runt solen är solens atmosfär. Hela tiden försvinner en bit från solen med solvinden ut i rymden och det är från denna vind vi får värme till Jorden. Men rymden är iskall ovanför Jorden.  Förklaringen är att vår atmosfär magasinerar och förökar den värmestrålning solen skickar hit.

Problemet är hur den kan vara så hög eller att vi kan få den värme vi behöver fast avsvalningen varit stor  på vägen hit.

Varför är strålningen så stark när den når Jorden? Solvinden  består av plasma bestående av elektroner  och protoner och en del tyngre partiklar utöver det drar den med sig solens elektronfält vilket ger upphov till det interplanetära magnetfältet.

Något som visar på solvindens existens är kometer vars svans blir dubbel närmre solen. Den normalt sedda stoftsvansen bestående av is och materia får sällskap av en plasma svans  bestående av laddade partiklar från solvinden.

Genom att studera denna plasmasvans hoppas forskare lära mer och förstå mer av solvinden.

Den röda fläcken på Jupiter börjar nu oväntat förändras efter att ha setts likadan ut i minst 300 år. Varför?

Röda fläcken på Jupiter  observerades troligen först av astronomen Cassini 1665. sedan dess har den varit ett blickfång på Jupiter. Storleken på det som är en superstorm i den gasbestående jätteplaneten är lika mycket som tre jordklot.

Allt har varit stabilt stormen har snurrat vidare. Men de senaste åren har något börjat ske. Stormens öga har minskat och formen rundats. Forskare förundras och följer intresserat vad som sker.

 Kan det vara början på slutet av stormen vi ser? Kan det vara en tillfällig nedgång i aktiviteten? Ingen vet men stormen bedarrar just nu. Varför vet ingen likväl som ingen vet varför den en gång startade eller om den alltid funnits och då lika stor eller genom åren fluktuerat och detta är något som sker nu igen.

En misstanke om att en otroligt hög civilisation finns runt en stjärna i vår vintergata misstänks nu av flera forskare kan ha spårats.

I vår vintergata finns en hel del stjärnbilder. Mellan två av dem Lyran och Svanen finns en stjärna omöjlig att se med blotta ögat eller svaga teleskop. Däremot har Keplerteleskopet (ett teleskop i rymden)  upptäckt en stjärna mellan dessa stjärnbilder där något mystiskt verkar ske i omgivningen.

Många föremål kretsar runt denna stjärna något som kan antyda på planetbildning om stjärnan är ung. Men denna stjärna är gammal äldre än vår sol.

Ljuset som kommer härifrån är även ovanligt pulserande och nu ska avsökning av radiovågor göras från området. En sak är säker enligt astronomerna något mycket ovanligt och fantasieggande händer här.

Stjärnan namn  KIC 8462852 se länk. 

Även vårt svenska Aftonbladet har kortfattat beskrivet fenomenet. Vissa forskare tror eller kan förklara fenomenet med att det är en superintelligens som finns här och att vi ser deras energianvändning i teleskopet och även kretsande jättelika rymdstationer.

Konstigt beteende upptäckt i laboratorium av instängd atom

Atomer ses som beroende av naturlagarna. Kvantmekanismen upphäver dem.

Men på atomnivå ska vad vi vet naturlagar råda och det gör de. Undantag ses dock finnas och då om man på mikroskopisk nivå stänger in en atom. Instängdheten verkar få atomen att uppföra sig utefter andra lagar än de kända naturlagarna. En science fictionvärld öppnar sig. En verklighet vi inte förstår. Men kanske denna har samband med kvantfysiken. Kvarkar har omöjliga rörelser utanför naturlagarna.

Kanske vi ännu inte förstår allt inom naturlagarna. Kanske det inte finns naturlagar som gäller i alla sammanhang.

Kan det vara så att atomer har bestämt sig vid skapandet en gång att uppföra sig på mest ekonomiska vis eller sätt för att bygga upp vår tillvaro eller naturen och kosmos. Men att det den gången fanns alternativa uppbyggnader vilka kunde blivit helt andra så kallade naturlagar om det inte skapats ett universum som vårt.

Kanske det är dessa möjliga uppbyggnader vi kan se ovan av atomen som nämns i artikeln. Det fanns alternativ och de finns ännu. Kvarkarnas uppförande visar även på detta. Tid och rum är kanske mer relativa än vi kan acceptera.

Månen ger tidvatten på Jorden (ebb och flod). Men Jorden ger även tidvatteneffekt på månen.

Att månen ger ebb och flod vet alla. En del tror även att månens faser påverkar människan. Mångalen har vi hört talats om. Vampyrtron likaså och en del tror ännu att brottsligheten och menstruationer påverkas av månens faser. Allt ovan är vidskepelse förutom ebb och flod.

Men nu vet forskare att  även Jorden påverkar månen. Egentligen en självklarhet om man tänker efter. Varför skulle månen påverka den större Jorden och Jorden inte alls den betydligt mindre månen?

Men hur Jorden påverkar månen har inte varit känt så länge.

Idag anses att månens formationer skapats av tidvatteneffekter från Jorden då månen hade en  mindre fast yta. Även idag påverkas månens yta av denna kraft från Jorden.  Men mycket mindre än då ytan var flytande. Men effekterna är möjliga att mäta med känsliga instrument. Små skalv på ytan uppmätta av instrument här visar att effekten är störst när Jorden är som längst från månen.

Planeringen för en landning med människor på Mars pågår för fullt av NASA. 2030-talet är årtiondet. Hela planeringen kan läsas på medföljande fil nedan.

Mars ska besökas under 2030-talet. Redan nu planeras det för fullt och första steget togs redan  2000 och pågår för fullt på den internationella rymdstationen. Besättningar har i omgångar befunnit sig där i sexmånadersintervaller. Mål att undersöka hur kroppen påverkas vid lång tid i rymden. En resa till Mars tar ca 6 månader.

Nästa steg ska ske vid månen där en sten ska tas från en asteroid och läggas i omloppsbana runt månen för att sedan kunna besökas. Mål att lära sig att säkert koppla upp sig på material som sedan kan dras ner till Mars yta.

En ny slags boning för att i så god kondition som möjligt kunna befinna sig i rymden kommer även att testas under 2020-talet.

Men för att läsa hela Marsprogrammet finns här en rapport,  nyligen uppdaterad från NASA. Läs den här.

Det finns galaxer där inga nya stjärnor längre bildas. Vad har hänt där?

I de flesta galaxer föds och dör stjärnor hela tiden under den tid galaxen funnits Nu och då. Det är den vanligaste händelsekedjan i en  galax.

Men sedan finns det galaxer där allt stannat av inga nya stjärnor bildas fastän material för detta finns.

Under en kort period har i dessa galaxer stjärnor bildats snabbt för att sedan plötsligt stanna av. Galaxen kan ses som ett fossil i rymden. Allt är stilla.

Observationer tyder på att det i dessa galaxer fanns en väldig fart i stjärnbildande vilket under en kort period astronomiskt sett gjorde att betydligt fler stjärnor bildades här än i övriga galaxer i tid räknat där stjärnbildning fortfarande fortgår.

Lösningen på varför allt stannat av här och inte i andra galaxer måste finnas i detta. Men hur?

Galaxer liksom allt annat som jag vill kalla skapat har genom evolutionen kört i baklås i dessa fossila galaxer.

Gåtan är varför. Vad hände som inte skulle ha hänt? Kanske evolutionen skapade accelererande stjärnskapande  slutförde något slag av energi vi inte förstår  som behövdes för fortsatt stjärnbildning.

Kanske kan inte stjärnbildning som fortfarande i låt oss säga normal takt fortsätter utan avbrott i de flesta galaxer enbart kan fungera om takten inte är för stor.  En rätt takt verkar inte ta slut på fortsatt bildande i så motto att den energi som behövs för detta inte försvinner eller går i vila eller kan återbildas utan att ta slut för fortsatt evolution och stjärnbildande. Om nu processen av fortsatt bildande eller stopp för bildande handlar om något vi ännu inte förstår eller kan förstå.

Synen på en av universums vanligaste partiklar ljuspartiklarna neutriner förändras. Upptäckten ger 2015 års nobelpris.

 Takaaki Kajita från Japan och kanadensaren Arthur B. McDonald. är 2015 års nobelpristagare i Fysik. Deras upptäckt att neutriner förändras och därmed som ljuspartiklar innehåller en massa är en sensation inom fysikvärlden.

Partiklarna är den näst vanligaste partikeln i universum och bombarderar allt hela tiden, passerar allt hela tiden och produceras genom kärnklyvning i stjärnor inklusive vår sol naturligtvis. De uppstår i mötet mellan kosmisk strålning och jordens atmosfär mm.

Fast de är otroligt vanliga är de även otroligt svårfångade och därmed svåra att få grepp om.

Hoppet är att fånga så många som möjligt och försöka förstå vad de är och vad de gör för att lära mer om universums uppbyggnad, nu och då och hur allt kom till.

Vad som är den vanligaste partikeln i universum vet vi inte men vi kallar det mörk materia. Kanske detta är något slag av eller är neutriner vem vet?

Nya foton på Pluto visar vatten och blå himmel. Jordliknande så det förslår.

För ett tag sedan släppte  NASA nya foton från Pluto efter att ha förvarnat om en stor upptäckt  och världen väntade. Det blev inte upptäckten av liv vilket världen hoppades som kom utan mindre upptäckter men ändå förunderliga och mystiska.

Vackra bilder på en blå himmel. Ljusbytningen av grå och röda partiklar i atmosfären på himlen i en viss vinkel kom den att  se klarblå ut. På Jorden är himlen blå på grund av mycket små kvävepartiklars ljusbrytning. PÅ Pluto är det större partiklar som bryter ljuset.

Den andra upptäckten som släpptes var att det finns vatten på Pluto. Små mängder vatten i större isfält vilka består av andra flyktiga ämnen.

Detta vatten har tidigare mystiskt sett rött ut på bilderna.  Något forskare ser som svårt att förstå.  Sambandet mellan de röda partiklarna på ytan och det frusna vattnet är ett mysterium enligt dessa.

Kanske det enligt mitt funderande finns ett samband med de röda sotliknande partiklarna i atmosfären och färgupplevelsen.

Något händer runt dammskivan runt stjärnan AU Microscopii.

AU Microscopi är en röd dvärgstjärna 32 ljusår från jorden.

En ung stjärna enbart 32 millioner år gammal. Runt denna finns ett bälte likt det som utanför Pluto kallas Kuiperbältet. Ett bälte  av stendamm, asteroider och en och annan småplanet.

Hubbleteleskopet har  upptäckt konstiga vågor i dammbältetvid AU Mic. Vågor vilka sannolikt (enligt forskarna)  inte är orsakade av större objekts kollisioner. Inte heller av gravitationsförändringar.

Däremot har den unga stjärnan utbrott av energiladdningar . Dessa urladdningar  vars effekt vi kan se i form av oroliga vågmönster i bältet kan vara första steget till ett bildande av planeter i bältet. Men ingen vet säkert se medföljande länk o film för hur det kan gå till om forskarna har rätt.

Stjärnan är ung och därför är planetbildning starkt misstänkt. Astrofysiker hoppas  att lära av vad som sker härute. Men ännu ses det som ett mysterium vad som sker runt denna röda dvärgstjärna.

Nästa generation av rymdskepp kallas DaVinci skepp. Dessa ska kunna resa till Venus och undersöka ytan där. Men konkurrensen om vart skeppet ska gå finns.

Detta slags skepp ska drivas med enbart solkraft och därför kan det troligast inte gå utanför Jupiters bana i solsystemet. Solens strålar räcker inte för enbart solkraftsceller utanför Jupiter.

Men det är i första hand Venus som intresserar för detta projekt. Men även andra jordnära projekt som månen och asteroider är möjliga att nå med dessa skepp.

Det var under 1980-talet senast Venus atmosfär fick ett besök och tekniken har gått framåt. Idag kan säkert mycket som inte kunde undersökas då göras idag. Venus har säkert fler överraskningar till mänskligheten likt alla andra himlakroppar har visat sig ha.

Vi tror oss veta mycket men överraskas ofta numera vid olika rymdprojekt.

Ett mysterium som man hoppas lösa är om det finns aktiva vulkaner på Venus. Ingen vet men man misstänker det. Under 2016 bestäms om Venus blir nästa projekt i konkurrens med några andra lika intressanta projekt.

Följ denna länk för att läsa om Venusprojektet och de projekt som konkurrerar om intresset.

Asteroider är förklaringen till vatten på månen inte kometer.

Vi har många gånger under de senaste åren hört påståendet  att kometer kan vara leverantörer till liv och till vatten på Jorden likväl som på andra himlakroppar.

Jorden har mycket vatten men även månen har till exempel vatten i mycket stora mängder. Men hur kom det dit eller till Jorden? Kometer har forskare trott länge på nu.

Men det verkar enligt nya rön vara fel. Kometer levererar inte mer vatten till om vi nu tar månen under miljarder år mer än en stor asteroid kan göra under sitt enda nedslag. 

Vilket är då troligast för vattenförekomsten? 

Asteroider anser merparten av forskare idag. Visst låter det mindre som science fiction än mängder av kometer under miljarder år. 

Metallasteroiden Psyche kan få påhälsning av NASA om några år

Nya resmål för NASA de närmaste åren planeras. Inget är bestämt men ett av de mål som diskuteras är ett rymdbesök på den så kallade metallasteroiden Psyche.

Ett spännande mål i asteroidbältet mellan  Mars och Jupiter där även den gåtfulla Ceres finns med sina ljusfläckar som inte lösts ännu efter besök i år.

Psyche är en asteroid som troligen efter spektralanalys från Jorden består till stor del av nickel och järn. Här finns inga tecken på vatten eller is eller vätska överhuvudtaget.

Psyche är unik. Därför är et besök på denna ovanliga himlakropp mycket intressant. Men den konkurrerar med andra mål som ses som intressanta.

Ceres ljusa fläckar tros nu vara salt enligt NASA. Men garanti för att så är fallet finns inte. Det är en gissning.

Mysteriet med de ljusa reflekterande fälten på Ceres har förundrat  NASA länge nu. Fast många bilder tagits av dvärgplaneten i asteroidbältet sedan Dawn besökte närområdet sedan 5 mars 2015 har ingen godtagbar förklaringen kommit på ljusfläckarnas ursprung.

Själv tror jag fortfarande på metallen eller grundämnet Rhodium vilket är högreflekterande.

Man är dock  säker på att det finns is i någon form och en tunn atmosfär och frostig isyta.

Men frostighet och det skarpa sken vilket finns på flera platser är svårt att tro vara endast salt.

Natrium eller salt är ett vanligt grundämne på Jorden men att det som här är högreflekterande är för mig okänt. Avståndet till solen är även långt och en stark ljuskälla behövs för detta starka sken vi kan se på alla fotografier. Det måste vara ett mycket högreflekterande material för att ge detta sken.  Jag tvivlar på salt på Ceres och vi ska inte glömma att NASA inte vet utan gissar på salt efter de foton de senast fått in från Dawn.

Varför man inte gör en spektralanalys är en gåta. Det är eller borde ge en lösning.

Saturnus största måne Titan är högintressant för astrobiologerna. En sjö lika stor som Kaspiska havet finns bland annat här.

Titan är den måne vilken har en mycket tät atmosfär vilket gör den svår att undersöka. Men rymdlandaren Huygin landade här och har tagit bra bilder från ytan. Bilder vilka visar på den enda himlakroppen i vårt solsystem med flytande vätska i form av sjöar på ytan.

Även floder existerar på denna måne vilken i storlek är större än planeten Merkurius.

Största sjön här kallad Kraken är ungefär lika stor som Kaspiska havet på Jorden. På Titan ska finnas komplexa organiska molekyler vilket kanske kan antyda på något slag av liv.

Men då yttemperaturen är ca -180 grader finns inget rinnande vatten här utan sjöar och floder består av vätska som flyter i denna temperatur.  Det är metan och eller etan.

Atmosfären är metan och kvävgas i första hand.  För att läsa lite om hur astrobiologerna tänker angående möjligt uppbyggande av cellmembran och i förlängningen liv i denna miljö se medföljande länk här.

Risken är att vi redan fört bakterier till Mars. Då kan liv hittas och missuppfattningar frodas.

De första landarna på Mars var inte rena nog för att ses som inte jordbakteriebärare.

Vatten som funnits på Mars är eller kan bli källan för förökning av jordiska bakterier och liv. Det fodras extrem nästan omöjlig renhet av människan om vi landar och tar prover här. Människan själv är överfull av bakterier.

Sterila landare kan eventuellt finna liv om de finns utan att ev liv från medföljande liv från Jorden missuppfattas som liv på Mars.

Evolutionen kan få oss att misstolka. Liv på Mars bör absolut vara unikt och inte kunna missuppfattas. Inplanterat bakterieliv från Jorden bör vi känna igen. Det finns knappast bakterier av samma slag på Mars som på Jorden eller i människan och dess instrument i landare.

Det enda som kan ge missuppfattningar är om jordiska bakterier redan finns där komna från de första landarna och dessa bakterier muterat genom att de är på Mars till oigenkännliga jordiska bakterier. Då kan vi missuppfatta livet som vi finner som Marsliv fast de ursprungligen kom från marslandare. Anpassning och evolution kan ge felresultat.

Men vi får hoppas att detta inte sker.

Bilden ovan är ett björndjur  ca 1 mm långa vilka visat sig väl kunna överleva i rymdens kyla och även i extrem värme  utan större problem.

I Oktober kan man se bland annat Tauriderna meteorer vilka i oktober kan ses i skyn. Se lista på vilka årliga andra regn av meteorer vi kan se.

Meteorregnen är som störst på hösten. Perseiderna talas det oftast om då dessa stora skurar i augusti dyker upp. Men det finns flera andra kanske inte av samma omfattning men ändå regelbundna återkommande.

Tauiderna är ett av dessa återkommande regn av meteoriter. Ca 5 per timme kan man få se under oktober av denna svärm som passerar vår Jord och vars sten och grus ibland kommer in i vår atmosfär och kan ses som stjärnfall.

Här är en lista på vilka andra meteorregn  vi årligen kan se.  Det är många som passerar oss.

67P / Churyumov-Gerasimenko är resultatet av två krockande kometer här landade Rosetta som vi vet. Här har mystiska cirklar börjat visa sig nu.

Att  Rosetta landade  i radioskugga på kometen 67P/ Churyumov-Gerasimenko  har vi läst om många gånger. Kometens konstiga form är troligen resultat av två krockande kometer.

Nu har mystiska cirklar börjat uppträda på dess yta när denna komet närmat sig solen. Vad detta cirkelbildande betyder eller är effekt av vet ingen. Cirklarna är fördjupningar i ytan.

Kan det ha med avdunstning av något under ytan på grund av uppvärmning? Kan det vara förändring av materia på grund av uppvärmning? Kanske både och ock. Kanske då dessa fördjupningar försvinner när Kometen åter lämnar sin bana runt värmekällan solen. Alternativt är förändringarna kometens nya form efter passagen runt solen.

Varför cirkelform är mindre mystiskt. Mycket av det som uppkommer i universum eller i vätskeform på ytor får rund form. Se på vattendroppar eller snöflingors kristallform. Former som är universella och finns i alla materials uppbyggnad eller nedbrytning.

Men vilket material som troligen av värme nu under kometens yta vet vi inte och får kanske aldrig veta. Men säkert är det en naturlig reaktion.

Ett mindre Hubbleteleskop sänds upp från Indien.

Intresset för rymden har ökat och fler stater är idag där uppe än tidigare. I början  av rymdforskningen var det endast USA och Sovjetunionen som hade kapital av att satsa på rymdforskning. Säkert var det under det så kallade kalla kriget mest intressant för dessa stater att undersöka om det fanns möjlighet att skydda sitt territorium från rymden. Vem minns inte diskussionerna och försvar från rymden och miliser sända därifrån.

Kapplöpningen till månen är också ett tidens tecken från då. Löftet av John Kennedy presidenten i USA i början av 1960-talet att USA skulle landstiga på månen innan 1960-talets slut realiserades sommaren 1969.

Men kostnaderna för rymdforskning är hög. Att olika stater bedriver egen forskning är enligt mig idiotiskt. Mycket mer kunde göras om alla samarbetade.

Kanske det hade varit bättre att all Jordens nationer samarbetade när det gäller rymdforskning. Den är dyr och mer skulle fås ur den om alla samarbetade inom en gemensam organisation anser jag.

Meteorit från solsystemets födelse visas för första gången för allmänheten på naturhistoriska museet i London just nu.

Meteoriten  landade i Tanzania 1938 och delades sedan upp till ett antal privata samlare. Största biten av stenen hamnade först 2008 hos Naturhistoriska museet i London men först nu visas den upp för allmänheten.

Stenen är 4,6 miljarder år gammal och därmed äldre än Jorden. Den är en rest från solsystemets skapelse.

Innehållet är samma koncentration av kväve o helium som finns i solen.  Stenen är en kolhaltig kondrit med något vatten och organiskt material inom sig. Byggstenar för det liv som sedan uppstod här på Jorden.

Veilnebulosan är rester av en explosion för mycket länge sedan. Se nya fantastiska bilder av resterna från denna explosion.

Veilnebulosan fotograferad av rymdteleskopet Hubble. Här är bilder som är unika och otroligt vackra. Färgsprakande rester av damm  och rester av en stjärna vilken exploderade för 8000 år sedan.

Nebulosan finns i stjärnbilden Svanen ca 2100 ljusår från oss.

Resterna finns spridda på en storlek av 110 ljusår. Bara det otroligt.

Aktiviteten i vintergatans svarta hål har ökat på senaste tiden. G2 passerade och kan vara det skyldiga.

I varje galax mitt finns som man tror idag ett svart hål. Troligen är detta något som måste finnas för att galaxer ska ha bildats och kanske existera.

Så även i vår galax vintergatan där vi finns i spetsen av en av spiralerna i galaxen.

Nu visar det sig att aktiviteten av vår galax svarta hål har ökat den senaste tiden. 2013 kom en ljus boll förbi i området och detta har troligast ett  samband med den ökande aktiviteten.

Teorier  om att det var massa från denna som ökade aktiviteten genom att en stjärna fanns i den dimmiga ljusbollen av damm och stoff  fanns. Men kanske ändå inte. G2 fick ljuset som namn.

Aktivitet  är fortsatt hög fast G2 nu passerat och blivit av med en del materia vid passeringen av hålet. Teorier finns även att svarta hål har perioder av högre aktivitet och att passeringen av G2 inte ska ses mer än som slumpen att detta moln kom samtidigt. Men troligast ändå finns ett samband.

De snabba materialförluster G2 släppte in i hålet ökade säkert hålets aktivitet och blixtar som ännu kommer ur det har troligast med all materia som lite för snabbt kom in i hålet under astronomiskt kort tidsrymd. Kanske materialet  i ljusbollen även det har betydelse.

Strålningen  ur svarta  hål kommer alltid att öka eller minska. Ökningen av dessa i tid har troligast med G2:s resa förbi området att göra och dess materiaförlust in i hålet på dess färd. Varför strålning ur hålet ökar o minskar vet vi inte men det finns säkert en liknande förklaring av detta som när eld på Jorden ökar eller minskar i styrka på grund av material, värme eller gas.

Men astronomer håller koll på hålet.

Perlan 2 testad och ska nu ge nya rön om vad som händer i den övre atmosfären.

Spekulationer om vad som sker i övre atmosfären har funnits länge. Men inga bevis på vad det är som sker. Utifrån detta har Perlan 2 segelflygplanet konstruerats och ska nu lösa många frågor om vad som sker där uppe.

Testflygningen skedde den 23 september och den fungerade bra.

Nästa år ska planet slå höjdrekord och stiga upp till 27 km höjd.

Planets syfte är att studera atmosfäriska fenomen på plats. 

På foton ses ränder utmed bergssluttningar på Mars. Det är som vi vet nu saltlösning. Men visar på eventuellt forntida liv.

Vi har alla läst om missuppfattningen av kanaler på Mars. De fanns inte fick vi många år senare veta. Men länge troddes detta var tecken på fungerande eller antika vätskeflöden på Mars.  Men när vi verkligen på nära avståndet kunde se ytan fanns inga spår av dessa. Allt var en fantasi och synvilla.

Nu har på närmre avstånd setts streck utmed bergssidor vilka försvinner eller bleknar under de kallare månaderna på Mars. Marsvintern. Men återkommer under varmare månader.

Dettaär inte synvillor utan vätska av något slag sipprande sakta ner under den varmare tiden under marsåret.

Vad denna vätska innehåller vet man nu och NASA gick ut med detta den 28 mars till allmänheten.. Forskare ser nu detta som möjligheter till liv i dessa flöden eller dess källa.

Men inget säger att saltvatten innebär  liv. Men enbart möjligheten till liv.  I vilket fall som helst är det en spännande upptäckt.

Vattnet ger däremot  möjlighet för eventuella framtida bosättningar att rena vatten på plats från dessa  flöden. Men som sagt det är saltlösning och  om det kan renas till  drickbart vatten är inte säkert.

00.53 22 sept 1979 exploderade något i skyn nära prins Edwards ögrupp i Indiska oceanen. Vad vet ingen ännu idag. Mysteriet kvarstår.

Mysteriet kallas i litteraturen Vela incidenten efter satelliten vilken fotograferade händelsen.

Vela satelliten var konstruerad för att upptäcka gamma blixtar för att övervaka kärnkraftsstrålning och att ingen gjorde hemliga  kärnvapenexperiment.

Något hände här. Misstanken riktades mot Sydafrika och Israel. Men det återupprepades aldrig och något svar på vad dom hände fick vi aldrig. Hemligstämplingen är total från alla håll om nu något finns som kan förklara händelsen.

Det kan ha varit något helt annat.  En naturlig urladdning från meteor, ovanlig urladdning från åska eller något vi då och fortfarande idag inte förstår från naturen. Det fanns då även diskussioner om det var en händelse som kunde jämföras med  Tunguskinedslaget i Sibirien  1908.

Mysteriet finns kvar och troligen får vi aldrig svaret på vad som egentligen hände den dagen.