Synen på en av universums vanligaste partiklar ljuspartiklarna neutriner förändras. Upptäckten ger 2015 års nobelpris.

 Takaaki Kajita från Japan och kanadensaren Arthur B. McDonald. är 2015 års nobelpristagare i Fysik. Deras upptäckt att neutriner förändras och därmed som ljuspartiklar innehåller en massa är en sensation inom fysikvärlden.

Partiklarna är den näst vanligaste partikeln i universum och bombarderar allt hela tiden, passerar allt hela tiden och produceras genom kärnklyvning i stjärnor inklusive vår sol naturligtvis. De uppstår i mötet mellan kosmisk strålning och jordens atmosfär mm.

Fast de är otroligt vanliga är de även otroligt svårfångade och därmed svåra att få grepp om.

Hoppet är att fånga så många som möjligt och försöka förstå vad de är och vad de gör för att lära mer om universums uppbyggnad, nu och då och hur allt kom till.

Vad som är den vanligaste partikeln i universum vet vi inte men vi kallar det mörk materia. Kanske detta är något slag av eller är neutriner vem vet?

Nobelpriset i ekonomi ses som icke lika värdefullt som övriga av media anser Per Krusell, professor i nationalekonomi. Men det är inte sant. Alliansen körde på med gasen i botten och förstörde tiotusentals liv och livsmöjligheter. Alliansens arbetsmarknadspolitik bygger på de som fick nobelpriset 2007.

Citat: Ekonomisk forskning beskrivs i medier som något besläktat med allmänt tyckande. --- Exempelvis har SvD i sin rapportering på Nobeldagen åtminstone tre år i följd inkluderat faktarutor för de andra prisen men inte ens nämnt att ekonomipriset delas ut

 — man låtsas som om det inte finns – och detsamma hände tyvärr även i DN i år. Ekonomipriset är utan jämförelse det största forskningspriset i världen inom samhällsvetenskapen och har i andra länder, enligt tillgängliga mått, lika hög status som Nobelprisen. Slut citat.

De tre ekonomipristagarna 2007 var Leonid Hurwicz, Eric Maskin, och Roger Myerson, vars teorier om att en låg a-kasseförsäkring skulle göra att fler fick arbete på grund av att de sökte fler arbeten. Idag vet vi att sambandet mellan dessa ting inte existerar då alliansen misslyckats totalt genom att för full gas köra denna teori och arbetssökandes antal enbart ökat.

Låga försäkringar för de utan arbete i form av a-kassa, hårda krav på de utan arbete, kontroll, kontroll och åter kontroll - utöver de ska de arbetssökande själva ansvara för om de får arbete eller ej.

Detta är den så kallade arbetslinjen, vars rätta namn är arbetssökarlinjen och som vi för ett tag sen fick bekräftat, linjen som ska skapa en låglöneklass.

Dessa tre ekonomipristagare är ledstjärnan när det gäller den ekonomiska teorin för Anders Borg och övriga i alliansen. Vi har sett att den inte fungerar för de som segregeras och blir utanför i samhället. Men många vägrar inse systemfelet i teorin och ser sig blinda på att de får jobbskatteavdrag.

Att det sedan är på bekostnad av arbetssökandes och sjukas ekonomi, nedmontering av vård o skola är en annan sak.

Så nog får vissa ekonomipristagare uppmärksamhet, de som fick detta 2007 - över förväntan - det skapade en nedåtgående spiral av välfärds Sverige.

Att skapa för stor tro till teoretiker som de som får ekonomipriser kan bli katastrof - likt det blev i vårt land - för arbetssökande och sjuka. 

Finns det likheter mellan Elsa Beskow och Astrid Lindgren?

Båda skrev för barn var och en till barn av sin tid. Beskow om som jag tolkar det barn och barns tankar i slutet av 1800-talet och då till stor del en sagovärld blandat med en dåvarande världs moraluppfattningar.

Lindgren om första årtiondenas uppväxt landsbygden på 1900-talet, idylliserat utefter Sörgårdsmodellen, den tidens läsebok för småskolan. Självfallet har hon tagit mycket av miljöer och tankar från sin egen uppväxtmiljös kultur.

Man kan även se skillnader mellan dessa barnboksförfattare som att Beskow till stor del kan ses skriva som H.C. Andersen som även han tog sagans värld och dess figurer till hjälp för att skriva för barn.

Detta gjorde inte Lindgren hon använde barns tankar och miljö för att berätta. Undantagen är berättelsen om Karlsson på Taket och Ronja rövardotter. Visst kan man se Pippi Långstrump som sådan sagofigur också men hon flyger inte omkring och inga fantasifigurer existerar här utan hon är enbart väldigt stark och bor ensam.

Båda författarna riktar sig i första hand till barn. Beskow är däremot svårare att ta till sig som vuxen än vad Lindgren är. Beskow är sagotanten. Lindgren den idylliska barndomsskildringens berättare.

Båda läsvärda och om vi ser på odödliga klassiker anser jag dock att Lindgren är den som bäst kan ses som sådan. Att hon inte fick nobelpriset i litteratur under sin levnad fast hon översatts och läses i många länder (Exempelvis har Pippi översatts till 36 språk) är en skam för Svenska akademin och därmed indirekt för Sverige .