Varför skulle Jesus födas i en snickarfamilj?

Ja, det är en fråga som jag inte har hittat svar på i bibeln. Men jag kan ha missat det.

Inget är slumpmässigt och allt hänger samman när det gäller den kristna läran. Därför finns ett svar på varför just en snickarfamilj blev den familj Jesus skulle födas i. Josef var snickare. Han var inte fadern till Jesus då Maria födde som jungfru och av den helige ande blev gravid med Guds son.

Man kan spekulera i varför just Josef blev styvfar och försörjare till Jesus.

Säkert var personligheten viktig, liksom släktskapet bakåt i denna gren.

Men yrket. Kan det vara för att snickare var ett mindre statusfyllt arbete på denna tid? Jesus rörde sig bland de fattiga och minst påverkade av status och pengar.

Han umgicks med de lägsta i samhället för att visa att dessa var lika mycket värda som de rika och de med fina yrken av hög status.

Jag tror att detta är anledningen till att han föddes in i en snickarfamilj. Det kunde säker varit någon annan hantverksfamilj men en arbetarfamilj var det viktiga. Att just snickare blev detta yrke han föddes in i och kanske arbetade med under sin första tid har säkert även det en betydelse.

Men denna mening vet jag inte, jag är inte teolog och inte bibelsprängd. Så ännu har jag inte hittat detta svar i min fostran till god kristen.

Vilket land är mäktigast i dag?

Är det USA med sina trupper som snabbt kan sättas in överallt och deras ekonomiska makt?

Är det Ryssland med sina eventuella dolda agendor och sin korruption?

Är det Kina med sin ekonomiska makt inom tillverkning och handel?

Är det Nordkorea med sitt kärnvapenprogram som ingen vet om de kommer att använda?

Är det EU med sina staters kaotiska pengasystem?

Är det ingen stat utan fanatism inom religion?

Terrorceller som skapar fruktan?

Är det allt detta sammantaget?

Nej. Det som är mäktigast i dag är människors oro som speglar sig i förändringshysteri och skapar kaos. Denna agenda är mäktigast i dag och är mer mäktig i att förändra, skapa och krossa än någon stat varit någonsin.

Denna kraft, som ökar hela tiden i hela vår värld, går under namnet individualism, förr kallat egoism.

Betydelselösa lagar tolkas

Lagar, regler och normer accelererar i vår tid. Tillägg till gamla lagar kommer, andra förändras och allt ska vi medborgare veta, då ingen ursäkt för ovetande accepteras om vi bryter mot en lag vi inte känner till och anmäls för detta.

Är det då betydelsefullt att arbeta fram fler och fler lagar och regler om inte medborgarna varken får veta dem, såvida de inte bryter mot någon, eller kontrollen av dem blir nästintill omöjlig.

Hur ska lagens väktare kunna känna till alla lagar och regler?

Svaret är att de knappast gör det. Inte ens åklagare eller advokater gör detta utan får läsa lagbokens paragrafer och tillägg när någon ska åtalas.

I sista hand får högsta domstolen ta ett fall där lagens tjänare inte vet hur en lag ska tolkas. Då får ledamöterna i högsta domstolen tolkningsföreträde och den dom de gör i ett fall blir prejudicerande för alla liknande.

Vad ska man säga om ett lands lagar som kan tolkas hur som helst innan ett sådant förfarande görs av den allenarådande högsta domstolen. Det finns bara ett ord; skamligt.

Ett värdelöst lagstiftningssystem som måste tolkas av en domstol efter eget huvud är lagen i Sverige i dag. Hur ska man då inbilla sig att medborgarna ska kunna agera laglydigt även om de vill? De får inte veta lagarna som kommer om de inte själva söker dem, och tolkningen blir hur som helst. 

Varför förändras musiksmaken generation för generation?

Varför förändras musiken ungdomsgeneration för ungdomsgeneration?

Speglar musikförändringarna samhällsklimatet? Jag påstår det. Gamla fina örhängen i schlagersammanhang lyssnar inte dagens unga, eller för den delen medelålders, på. Istället förundras de över att tidigare generationer kunnat njuta av dess texter och takter.

Visar inte detta att musik i första hand ska ses som tidsbunden i ett visst samhälles ideal och människor?

Jag påstår det, och som grund för detta ser jag vårt oroliga och förändringsbenägna, otrygga samhälle. Här har protester och oro resulterat i hårdrock med höga bastoner som går genom märg och ben. Musik som ingen hade lyssnat på för bara några generationer sedan.

I dag lyssnar även medelålders och äldre på, och tycker om, detta slag av musik. Det kan bara förklaras med tidens och människans oro som gör att det högljudda får människor att njuta, om det nu är därför de låter denna i mina öron ickemusik ljuda.

Men tiden är sådan, vad framtiden har i beredskap vet ingen. För min del lyssnar jag hellre på bilmotorer eller vilka maskiner som helst, om jag bara slipper hårdrocken som är mina örons fasa. Musik, om jag tvingas lyssna på detta, ska vara klassisk musik eller äldre dansbandsmusik.

Vem äger mark?

I de flesta fall är markägare inte nya markägare. Visst finns, och har alltid funnits, nyrika och personer som genom adelsutnämnande blivit stora markägare.

Men om vi bortser från dessa är de flesta markägare mindre markägare eller medelstora sådana.

Då vi vet att yrken förr alltid gick i arv, oftast till äldste sonen, kan vi utgå från att markägande har gått i arv kanske sedan jordbrukets början.

Släkten följa släkten och de som i dag har mark har släktled för släktled haft det sedan Hedenhös dagar.

Markägande har gått i arv sedan förste bonden bröt ny mark.

Vilka är då de som inte har mark? Vi bör gå något sekel tillbaks, då många småbrukare sålde och gick in i industrin. Men de som inte haft markägande bakåt i sin släkt har oftast en bakgrund av att ha varit trälar långt tillbaks.

Även idag kan man troligen se många drag i dessa släkter av underkastelse och troligen arbetslöshet av längre slag. Släktdrag går igen. I dag har de personer som var lämpliga att arbeta som fabriksarbetare, men blivit arbetslösa, mycket svårt för att åter komma in på arbetsmarknaden. De är präglade av att arbeta enligt löpande bandprincipen utan att ta egna initiativ, i dag behövs få av dessa då den nya ekonomin önskar initiativrik entreprenörsanda, även av anställda.

Den nya ekonomin passar därför inte alla och så får vi utslagna som aldrig kan få ett nytt, riktigt, arbete. Men kanske det är en generationsfråga som kommer att lösas efter någon generation, då de som inte passar in har pensionerats. 

Det mutade Svenska folket

En hög lön eller stor rikedom skapar lättja och bekvämlighet. Trygghet och äventyrslusta kommer sedan. Spel och chanstagningar inom ekonomi eller vad som helst. Livet levs utanför den verklighet som motsatsen av ovanstående lever under.

De fattiga och utslagna. De som är sjuka eller långtidsarbetslösa vilka fick en otrolig försämring av sin ekonomi när Alliansen fick makten, men för den skull inte fick arbete eller blev friska.

Dessa började med att i många fall söka än fler arbeten än tidigare, men då de efterhand förstod meningslösheten i detta slutade de och blev apatiska.

Resultatet av Alliansens arbetsmarknadspolitik blev motsatsen till vad de trodde för dessa grupper. Men då dessa grupper inte är så många procentuellt sett i Sverige, varken förstår, bryr sig eller vet den stora majoriteten av folket detta och ännu mindre tror de att de själva kan drabbas, och så ler regeringspartierna när de ser sin popularitet fastän människor fåtts att lida oförskyllt.

Det var en chansning av arbetsmarknadspolitik som inte gick hem bland de drabbade, men som genom propaganda gick hem bland svenska folket genom att massan mutades med upprepade jobbskatteavdrag.

De lyckliga svenskarna

Största möjliga lycka åt största möjliga antal. Detta är Utilitarismens filosofi med Jeremy Bentham som föregångsfilosof med många lärjungar efter sig in i vår tid.

Har vi idag detta samhälle? I Sverige har vi detta, då förtroendet för regeringen är otroligt stort, historiskt sett.

Merparten har fått det, och får det, mycket bättre år för år. Att det sedan sker på bekostnad av sjuka och långtidsarbetslösa är i sammanhanget och utilitarismens tankegång betydelselöst just nu.

Så länge mångdubbelt fler får det bättre än de som får det sämre fungerar samhället och stödet blir stort för den regering som regerar efter denna filosofi.

Detta ser vi idag i Sverige. Vi har en regim vilkens filosofi utgår från Benthams lära och utöver det de amerikanska nobelpristagarna i ekonomi 2010.

Så länge massan upplever att de får det bättre och att de som inte alls får det bättre utan sämre anses få skylla sig själva, då de ses som parasiter som utnyttjar systemet, och inte som de ofrivilligt sjuka och arbetslösa de faktiskt är, då har vi det samhälle vi har i dag.

Regimen är stolt över sitt stöd och njuter sötebrödsdagar tillsammans med de stora massor som utan större ansträngning lyckas ha, få och behålla ett arbete.