Carl Johan Höjer (1753-1830) ville införa elevdomstolar.

Det var i Stockholms storskola i vilken han var rektor som han önskade införa bland annat elevdomstolar.

Kan det vara något? Det finns ju elevråd i många skolor och då kan man se möjligheter till all slags elevuppdrag, även domstolar. Inte i den bemärkelsen som juridiskt dömande. Men elevrådsdomstolar där den som mobbar, förstör eller stör får stå till svars. En försvarare och en åklagare bör utses och även en jury. Straff kan vara att städa upp, be om ursäkt mm.

Detta skulle även vara lärorikt i så måtto att eleven fick lära sig något om hur det i verkligheten ser ut i en domstol och att straff utmätts vid brott mot regler och lagar. Självfallet måste eleverna då ha klart för sig vilka regler som gäller på skolan.

Mobbing, förstörelse mm ska vara straffbelagda. Säkert kommer många som ställs inför elevdomstolen att lära sig ett och annat. Kanske en bra idé att genomföra från en viss ålder i skolorna, kanske högstadiet är rätt åldersgrupp.

Att meddela något är att göra sig hörd. Men hur görs det bäst?

Att vilja meddela någon något innebär att ta ett beslut på hur det ska meddelas för att uppfattas rätt.

Ska man ringa och tala om vad man vill rätt upp och ner utan att först ha tänkt ut hur det ska förmedlas? Ska man skriva ner vad man vill först för att se om det blir några oklarheter när man läser det för att sedan antingen sända, visa eller läsa upp texten?

Detta tror jag är bäst sätt att meddela någon något om det nu inte är något banalt som ska meddelas som hur mår du, var är du eller kan du komma vid den eller den tiden. Såkallade korta frågor där man inte kan missuppfattas men heller inte förmedlar något av större viktigheter. Mest dösnack.

Av samma slag som de mesta av smsande. Korta meddelanden av mindre vikt, mest hälsningar. Att försöka förklara något genom sms är dåraktigt. Korta meddelanden som kanske ses långt efter att de sänts och som kan uppfattas och missuppfattas hur som helst.

Nej, då är telefonsamtalet 100 % bättre att använda än sms:et.

Texten också självfallet men den tar längre tid att förmedla och behövs mest när man har något ytterst viktigt att meddela som inte får missuppfattas vilket naturligtvis kan göras ändå.

Inga garantier finns i förmedling av kommunikation, mottagaren kan medvetet eller omedvetet tolka fel hur tydliga informationer denne än får.

Vilken är psykets grundlag

Svaret kan bli lite olika beroende på hur man ser det. Överlevnad kan vara ett svar. Mat, sex, trygghet ett annat. Maslows behovstrappa har de flesta hört talas om. Men är den svaret på frågan?

Kanske är det enklare än så. Kan det vara att vara aktiv så mycket det går eller så länge som det går?

Rörelse av tankar? Tanken ser jag som grundförutsättningen för psyket.

Mitt svar är att psyket eller människans största behov är att tänka. Den som inte tänker lever inte. Utan tankar kan inga idéer födas ingenting hända.

Reflexer är inga medvetna tankar utan enbart en skyddsmekanism. Därför ser jag psykets grundlag som den att det behövs tankar för att överleva eller att något ska ske. Sedan är det en annan fråga varför en viss tanke uppstår just nu eller just i en speciell situation. Men här kommer säkert arv och miljö in som i allt annat.

Varför har du hämningar?

Den som inte har hämningar tycker inte något är pinsamt. Denne har heller ingen humor av slaget fräcka vitsar.

Däremot kan denne få större möjligheter att få utlopp för sina fantasier inom sex exempelvis. Rakt på sak söker den partner och frågar rakt ut om hur och när. Denne person får även betydligt fler möjligheter inom alla områden i livet då den lärt sig att ta för sig.

Men varför har då en del hämningar i vårt samhälle av i dag? Säkert är det arv och miljö som spökar. I en icketillåtande miljö eller i en dubbelmoralmiljö kan hämningar frodas.

Värst är det om barn och ungdomar socialiseras in i en sådan miljö. Då kan det bli en livslång hämning som kan ge utlopp för allehanda problem i livet. Förr hysteri idag utbränning eller ex fibromyalgi.

Människan är förunderlig. De plågar andra och sig själva och kallar det rätt och riktigt eller med ett annat ord moral.

Blir barn mer sjuka i dag än tidigare?

Knappast. Däremot blir man mindre välmående i dag som friska. Detta beroende på att många barn inte är ute så mycket som förr och leker eller rör sig. Innan datorernas tid var fler barn ute. Fler idkade troligen även någon sport.

Detta gjorde att färre barn satt stilla och därmed blev feta.

Tjocka barn med stort godisbegär mår sämre och riskerar sjukdomar i yngre år. Färre barn var feta förr. Friska men feta barn mår sämre än de som inte blivit detta. Många gånger kommer godisbegäret från föräldrar som själva är godisnissar. Förr fanns få föräldrar eller äldre som år godis i större mängder.

I dag finns få yngre föräldrar och även äldre som inte äter massor av godis.

Vad det beror på är en större omognad av vuxna i dag än förr. Beroende av att de försöker behålla sin ungdom och dess dumheter och omognad så länge som möjligt. Förr fanns få barnsliga vuxna, i dag är de många.

Barnsliga är fåniga ickeallvarliga och icketystlåtna i mina ögon. Skämten förr var mindre ironiska och förödmjukande än vad de i dag är. Få vuxna vågade pika andra vuxna förr, i dag är det en umgängesform. Varför är en öppen fråga.

Platon var inte själv filosof utan nedtecknare av Sokrates.

Han nedtecknade ur minnet, eller av egen närvaro och genom att tala med de som träffat Sokrates, dennes tankar. Han undervisade även om Sokrates filosofi.

Men var själv inte filosof enligt mig. Läs hans böcker, i alla finns samtal mellan Sokrates och andra, aldrig samtal där Platon har någon egen filosofi.

Sokrates kan jämföras med Jesus. Han skrev aldrig ner sina tankar. Det gjorde däremot hans lärljungar. Platon kan jämföras med Petrus i Nya testamentet även denne skrev ner sina kunskaper om sin läromästare och undervisade dennes tankar.

Sokrates var liksom Aristoteles stora tänkare som påverkat vår civilisation mer än vad vi tror idéhistoriskt. Platon var nedtecknare och pedagog.

Efter att ha läst Paltons skrifter är jag övertygad om detta.

Varifrån kommer idén?

Var kommer en idé från? Förförståelse som bearbetas med nya intryck och ger en ny utsaga? Kanske.

Kan det finnas arvsanlag som ger vissa personer nya infallsvinklar på gamla lösningar eller ger helt nya lösningar på en fantasi som setts omöjlig att förverkliga? Ja jag tror det.

Livet och livsmöjligheterna förändras hela tiden. Man kan benämna det evolution eller en inneboende livsvilja och experimentlusta i allt skapat av en skapare, kallad GUD.

Denna experimentlusta och förändringsbenägenhet finns då inlagt i människors gener. Vi är den art på jorden som kan förändra och experimentera just för att vi fått den möjligheten genom en hjärna som har möjligheter till detta.

Vi ser numera också hur detta förändringsbenägna i våra gener har exalterat till snart okontrollerade former. Allt ska i dag förändras, arbetsplatser och även fungerande tekniska ting ska förändras till något helt nytt som vi bör bli beroende av.

JA exemplen är många.

Idén är därför något som finns inbyggt i människan i form av tvingande förändringsbenägenhet. Hur dessa idéer uppkommer bör därför vara programmerat i våra gener. En idégen finns säkert hos alla, mer eller mindre stark, som kan fås att fungera i rätt miljö där möjligheten finns att förändra mer än i fantasin.

Varför den finns är en annan fråga som jag inte har en aning om.