”En supernova är en
exploderande eller exploderad stjärna. Supernovorna hör till de våldsammaste
händelserna i universum. I en supernova utvecklas oerhörda mängder energi som
lämnar reststjärnan i form av enorma neutrinoflöden, gasmassor och strålning,
vilket gör att de under en viss tid kan lysa upp till hundra miljarder gånger
starkare än vår sol. Det är lika mycket som lyskraften i en hel galax”. Citat
vikipedia.
En mystisk rest från en sällsynt typ av supernova
som registrerades år 1181 har för första gången nu analyserats. Det var två
vita dvärgstjärnor som kolliderade och skapade en tillfällig
"gäststjärna", kallad supernova (SN) 1181, som registrerats i
historiska dokument i Japan och på andra håll i Asien under detta år.
Men efter att stjärnans ljus försvagats förblev dess plats och struktur ett mysterium tills ett team lokaliserade platsen 2021. Nu har forskare genom datormodeller och observationsanalys
återskapat strukturen i den rest i form av en kvarvarande vita dvärgstjärna
som finns kvar. De upptäckte även att stjärnvindar med hög hastighet verkar ha
börjat blåsa från dennas yta under de senaste 20-30 åren.
Upptäckten förbättrar vår förståelse av mångfalden
av supernovaexplosioner och belyser fördelarna med tvärvetenskaplig forskning i detta fall historia med modern astronomi för att möjliggöra nya upptäckter
om vår galax förflutna. Resterna av denna gäststjärna, som kallas supernovarest (SNR)
1181, visade sig ha skapats när två extremt täta stjärnor av jordens storlek,
så kallade vita dvärgar, kolliderade. Det skapade en sällsynt typ av supernova,
en så kallad typ Iax-supernova, som lämnade efter sig en enda, ljusstark och
snabbt roterande vit dvärg. Med hjälp av observationer av dess position som
noterats i historiska dokumentet kunde moderna astrofysiker slutligen
fastställa dess position 2021 i en nebulosa i riktning mot stjärnbilden
Cassiopeia.
På grund av dess sällsynta natur och läge i vår
galax har SNR 1181 varit föremål för mycket observationsforskning. Resultatet tyder
på att SNR 1181 består av två chockregioner, en yttre och en inre. I den nya
studien har forskargruppen analyserat de senaste röntgendatan därifrån för att konstruera
en teoretisk datormodell för att förklara observationernaoch återskapa den tidigare oförklarade strukturen hos denna supernovarest.
Den största utmaningen var att när två vita dvärgar
kolliderar på det här sättet skulle de enligt gängse uppfattning explodera och
försvinna helt. Denna sammanslagning lämnade dock efter sig en vit dvärg. Den
roterande vita dvärgen förväntades skapa en stjärnvind (en snabbt strömmande
ström av partiklar) omedelbart efter att den bildats.
Men det forskarna fann var något annat. Förvånade nog upptäcktes att enligt deras beräkningar kan vinden först under
de senaste 20-30 åren börjat vina. De föreslår därför att detta kan tyda på att den vita dvärgen
har börjat brinna igen, möjligen på grund av att en del av det material som
kastades ut av explosionen som bevittnades 1181 föll tillbaka till dess yta,
vilket över tid ökat den vita dvärgens densitet och temperatur över en tröskel och återupptaget förbränningen.
För
att validera sin datormodell förbereder sig teamet nu för att ytterligare
observera SNR 1181 med hjälp av radioteleskopet Very Large Array (VLA) i
centrala New Mexico i USA, och Subaruteleskopet i 8,2-metersklassen i den
amerikanska delstaten Hawaii.
Studien
gjordes av Takatoshi Ko, Hiromasa Suzuki, Kazumi Kashiyama, Hiroyuki Uchida,
Takaaki Tanaka, Daichi Tsuna, Kotaro Fujisawa, Aya Bamba och Toshikazu
Shigeyama,Namnet på studien är "A
dynamical model for IRAS 00500+6713: the remnant of a type Iax supernova SN
1181 hosting a double degenerate merger product WD J005311," och
publicerades i The Astrophysical Journal: July 5, 2024,
doi:10.3847/1538-4357/ad4d99.
Bild https://www.u-tokyo.ac.jp
Illustration
av utvecklingen av SNR 1181. Den här illustrationen visar utvecklingen av
resterna av SNR 1181, från dess tillkomst när en kol-syrebaserad vit dvärg och
en vit dvärg med syre-neon smälte samman, till bildandet av dess två
chockregioner. © 2024 T. Ko
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar